Nätverket mot gynekologisk cancer anordnar i år Gyncancerdagen, lördag 25 mars!
Dagen som i år är helt digital, innehåller spännande föredrag och diskussioner om bland annat de olika gyncancerdiagnoserna, sena biverkningar, ärftlighet och närståendestöd.
Sist men absolut inte minst kommer vi ha en högaktuell diskussion om hur vården kan bli mer jämlik och vi gästas då av representanter från de nationella vårdprogrammen inom gynekologisk cancer.
Detta är helt enkelt en dag du INTE vill missa!
HÄR kan du läsa mer om dagen samt anmäla dig! Blir inte länken klickbar så besök oss på www.gyncancer.se
Har du frågor eller funderingar tveka inte att kontakta Alexandra Andersson på mejl [email protected]
”We welcomed our colleagues and friends from all over Europe to Stockholm the 31st of January. We will discuss how to most effectively join forces to ensure an effective and equitable implementation of the Beating Cancer Plan and the Cancer Mission all over Europe and beyond to reduce the burden of cancer on our societies”
Cancer remains a major scourge on European Society. In 2020, 2.7 million people in the European Union were diagnosed with the condition, and 1.3 million people lost their lives to it.
In February 2021, the European Commission launched Europe’s Beating Cancer Plan. Together with the EU Mission Cancer, it represents a concerted effort across Europe to reduce cancer incidence and mortality and improve the quality of life of its citizens. Since its launch, several milestones have been achieved, most recently the adoption of revised EU Council recommendations on cancer screening. Even considering that health is a competence of Member States, the European cancer plan presents the opportunity to work in a coordinated and synergetic way to tackle the burden of the condition, by offering a framework to support Member
States in their own national cancer control plan implementation. It can also help create sufficient critical mass across the EU to create synergies, enable the sharing of best practices and foster greater equity of access to high quality prevention and care across the EU.
Here you can view the Plenary session and Break-out session 2
HemLungcancer, prevention och precisionsmedicin fokus för Nollvision cancer i Almedalen
Lungcancer, prevention och precisionsmedicin fokus för Nollvision cancer i Almedalen
I skuggan av det avskyvärda dådet mot psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren var Almedalsveckan i år åter en plats för massor av seminarier, tal, diskussioner och informella möten mellan alla samhällsintresserade aktörer. Precisionsmedicin och hälsodata var två ämnen som stack ut sett till mängden arrangemag. Hans Hägglund och Ebba Hallersjö Hult var efterfrågade paneldeltagare och våra partners hade såväl egna arrangemang som olika samarbeten under veckan.
”Så får alla patienter tillgång till precisionsmedicin”, ”Preventionsmiljarden” och ”Datadriven hälso- och sjukvård för bästa patientnytta” var tre rubriker där Nollvision cancer var med som arrangör och som gick av stapeln under måndag och tisdag. De två förstnämnda gå att se i efterhand på https://www.folkhalsodalen.se/play
På tisdagen anordnade Nollvision Cancer en heldag om lunghälsa tillsammans med AstraZeneca, Lungcancerföreningen, Medituner och Apoteket AB, där besökarna kunde testa lunghälsa vid tre olika stationer, lyssna på seminarier och diskutera med olika experter och intressenter inom lunghälsa. Fokus låg på vikten av att kontrollera sina lungor om man har symtom, tidig upptäckt av sjukdomar och tidiga insatser. Folkhälsodalens trädgård var välfylld under dagen och många tog chansen att testa sin lunghälsa i de olika stationerna. Seminarierna om KOL och lungcancer drog mycket folk och orangeriet var helt fullt av besökare som ville lyssna på panelerna.
Seminariet om KOL hade rubriken ”KOL – en bortglömd och växande folksjukdom” och fokuserade på hur vi gör för att tidigt fånga upp KOL-drabbade. Deltagare var Anders Åkesson, förbundsordförande i Riksförbundet HjärtLung, Åsa Loy, leg apotekare på Apoteket AB, Anders W Jonsson (C), riksdagsledamot och överläkare, Marie Morell (M), regionråd i Östergötland och ordförande i sjukvårdsdelegationen på SKR, samt Johan Ellegård, verksamhetschef på Capio Närsjukvård.
Seminariet om lungcancer hade rubriken ”Röntga rökare – rädda liv” och fokuserade på tidig upptäckt och screening. Deltog gjorde Ebba Hallersjö Hult, Karin Liljelund, vice ordförande i Lungcancerföreningen, Patrik Rossi, chef för Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset, Vitali Grozman, ansvarig röntgenläkare för pilotprojektet med screening i Region Stockholm, samt Lina Nordquist (L), riksdagsledamot och ledamot i socialutskottet. Modererade bägge seminarierna gjorde Karl-Johan Karlsson, AstraZeneca.
HemGrand Challenge – workshop om primärprevention av hudcancer
Grand Challenge – workshop om primärprevention av hudcancer
För att lösa de stora samhällsutmaningarna och åstadkomma samhällsförändring behöver vi engagera alla aktörer i kedjan och jobba mot samma mål. Så kallade ’Grand Challenges’ är en tävlingsdriven innovationsform för att accelerera lösningar och innovation för ett hållbart samhälle.
Cancer som central samhällsutmaning kräver att aktörer längs hela ekosystemet, utöver vården som givet har en viktig roll, inkluderas och hittar drivkraft för att nå hållbara lösningar och system som jämlikt och effektivt levererar värde.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Regionala cancercentrum (RCC), forskningsinstitutet RISE och Nollvision cancer har gått samman för att utforska förutsättningarna för att arrangera en Grand Challenge-tävling på temat primärprevention av hudcancer. Sverige har ett högt incidenstal för hudcancer som fortsatt ökar och aktörerna som berörs av frågan spänner från skolverksamhet, idrottsrörelser, fackförbund för arbete i utomhusmiljö till de som planerar våra offentliga miljöer eller arbetar med textilutveckling.
Det första steget är att se om en innovationstävling kan skapa önskat engagemang och har förutsättningar att leda till att goda lösningar implementeras för primärprevention av hudcancer. Den 17:e december samlade därför SSM, RCC, RISE och Nollvision cancer till en första workshop med aktörer från bland annat SMHI, Sveriges lantbruksuniversitet, Handelshögskolan, Vinnova, Arbetsmiljöverket, Cancerfonden m.fl. för att tillsammans rita kartan av aktörer med påverkan på frågan och visualisera gemensamma målbilder samt önskade lägen att ta sikte på. Tillfället blev lyckat och engagemanget stort bland deltagarna. Efter helgerna samlas arbetsgruppen för att klustra idéerna som framkom och även sätta ytterligare ett workshop-datum för att samla fler aktörer runt bordet och öppna upp för de som inte kunde delta vid decembertillfället.
Är du en aktör med idéer och påverkan på hur barn och vuxna skyddas från solen? Då är du mer än välkommen att skicka en intresseanmälan till:
En tredjedel av all cancer beror på levnadsvanor. Det innebär att en tredjedel av all cancer går att förebygga. Och om färre blir sjuka så minskar vi människors lidande, ökar folkhälsan och sparar samhällets resurser. Frågan är – hur?
Läs sammanställningar från tidigare workshops som Nollvision cancer har anordnat för att att omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.
If we are going to reach the UN’s Global Goals and Agenda 2030, we need to innovate in the broadest sense. Whether you are a startup, intermediary or corporate, working in the public sector, civil society, academia or a government agency, there is something at this event for everyone. We all need to be part of the innovation journey.
Samhällsutmaningen som cancer utgör kräver nya angreppssätt – vi på Nollvision cancer arbetar missionsdrivet mot visionen av att ingen ska dö till följd av cancer och att fler ska leva längre och bättre med stöd av Vinnova och vi består av aktörer längs hela kejdan som berörs av utmaningen.
Den 17–20 januari anordnas Sweden Innovation Days. Under dag två den 18:e januari hålls fokus på ’Preventative health and well-being’.
Ebba Hallersjö Hult tillsammans med Magnus R. Björsne (PhD, MBA, Assoc. Prof. Executive Director på AstraZeneca BioVentureHub) pratar under programpunkten ”The magic of collaboration – Joining forces for the future to reach UN SDG 3”.
I samband med detta och Sweden at Expo 2020 in Dubai anordnar Vinnova den 18:e januari ett internationellt seminarium där Dan Hill berättar om Vinnovas missionsdrivna arbete och publikationen ”Mission-oriented innovation in Sweden – a practice guide by Vinnova” lanseras.
Nollvision cancer får finansiering av Vinnova, som en del av deras satsning på visionsdrivna innovationsmiljöer för att möta utmaningar på hälsoområdet.
HemVision Zero Cancer & OECD OPSI: workshop on mission driven innovation around personalised medicine
Vision Zero Cancer & OECD OPSI: workshop on mission driven innovation around personalised medicine
On 7–8th of October, Vision Zero Cancer together with OECD Observatory of Public Sector Innovation met together with around 60 participants, speakers, and panellists for a Mission-oriented Innovation Bootcamp – a journey into the intersection of mission-oriented innovation and personalised medicine. The purpose of the workshop was to introduce the concept mission-oriented innovation and how to use it for working together to make personalised medicine available for all cancer patients.
The focus of the two-day bootcamp: A journey into the crossing of mission-oriented innovation and personalised medicine, was to introduce the concept, collecting perspectives on how to make the mission come to life, to decide who needs to do what and share how to activate the ecosystem and synergies across different innovations. In the digital workshop, the participants had the opportunity to ask questions, work together and learn from speakers who transparently shared their experiences and hinderances on the topic.
Ebba Hallersjö Hult, head of Vision Zero Cancer, highlighted how important it is to involve the whole healthcare system. OECD and UCL IIPP showed that shared missions with combined strategy, coordination, and implementation to tackle global complex challenges works and pointed to the example of developing a global vaccine for Covid-19.
Many international examples where shared. Health Holland are working on a mission for better dementia care, where an important mechanism has been to connect the overall mission with the work in so called Field Labs. Germany’s mission-oriented work with their Decade against cancer is a valuable example of taking a more patient-centred approach through webinars, events, and panels to include the public. The UK, Camden borough, is working on a mission for combatting child poverty demonstrating a central mapping tool for getting the big picture of all the activities that needs to happen simultaneously to achieve a mission. Australia’s work on Genomics Health Futures mission showed success factors in setting up inclusive expert panels to set the mission and its implementation. Together this went to show how important it is to try different ways of working towards missions and sharing experiences along the way, across sectors and between different areas of societal challenges.
The importance of communication and trust was addressed and highlighted during the panel discussion. The panel also discussed the value of working in different partnership models and broadening the perspectives with unusual players, always factoring in the individuals behind the topics discussed and that human behaviour is one of the crucial factors determining if we move towards the mission.
– The pandemic has tested the healthcare system around the world but has also created an opportunity to redefine cancer care. We are not going back to the past. We are going to add a new normal and it is a great opportunity to define that new normal together, says Ebba Hallersjö Hult.
In February 2021, the European Commission presented Europe’s Beating Cancer Plan. With new technologies, research and innovation as the starting point, the Cancer Plan sets out a new EU approach to cancer prevention, treatment, and care. Personalised Medicine represents a paradigm shift in health and requires the coordinated action of multiple stakeholders. Vision Zero Cancer believes that a Mission-based approach can be successfully applied to the implementation of personalised medicine and the outcome of workshops held during the bootcamp renders this belief.
We look forward to further exchanging valuable lessons on how missions can tackle wide societal challenges in innovative ways and to collaborate across sectors to achieve a transformation around cancer so that it is eliminated as a life-threatening disease for future generations, working towards the vision that no one should die from cancer and more people should live longer and better.
Participants:
The team co-hosting the event together with Vision Zero Cancer:OECD Observatory of Public Sector Innovation (OPSI). Chiara Bleckenwegner, Angela Hanson, Piret Tõnurist, Philippe Larrue, Rebecca Santos, Luca Kuhn von Burgsdorff and Davide Albeggiani.
Läs sammanställningar från tidigare workshops som Nollvision cancer har anordnat för att att omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.
HemPrecisionsmedicin kan göra vården effektivare, jämlikare och bättre
Precisionsmedicin kan göra vården effektivare, jämlikare och bättre
One size fits all gäller inte längre. Precisionsmedicin har nått flera framsteg de senaste åren. Snabb utveckling i forskning och teknologi skapar förutsättningar för en systemtransformation. Men med det följer utmaningar och konsekvenser – men vilka? Och vad är precisionsmedicin egentligen? Det diskuterade runt 60 deltagare på ett digitalt rundabordssamtal.
Många initiativ inom precisionsmedicin är igång. För att samla bilden av initiativen i Sverige, kunskapsläget och vässa samverkan bjöd Nollvision cancer och Regionala cancercentrum in till ett rundabordssamtal. Bland deltagarna fanns företrädare från patientföreningar, Regionala cancercentrum i Samverkan, myndigheter, industri, akademi och olika experter.
Så vad är precisionsmedicin? Precisionsmedicin handlar om att skräddarsy hälso- och sjukvården för en undergrupp av patienter. Baserat på genetik, miljö och livsstilsfaktorer kan diagnostik, behandlingar och beslut förbättras och bli mer precisa. Det handlar om molekylärbiologi, genetisk sekvensering, nya avbildningstekniker, genterapi, AI, maskininlärning och datahantering. David Gisselsson Nord, professor och överläkare i molekylär patologi i Södra Sjukvårdsregionen, gav exempel från verkligheten: genetisk sekvensering av barncancer. – Precisionsdiagnostik kommer vara till stor nytta för många, säger David Gisselsson Nord, men han poängterar också att det ibland bara fungerar under en viss tid. Vi kan inte ha en statisk behandling när cancer är föränderligt i sin natur.
Framsteg med flytande biopsier, AI, blodprover och nationella samarbeten
Därefter följde samtal om framstegen inom precisionsmedicin. Richard Rosenquist Brandell, professor och överläkare i klinisk genetik på Karolinska institutet, berättade om Genomic Medicine Sweden (GMS), där han är ordförande. GMS samordnar införandet av precisionsmedicin i hela landet, har center på de sju universitetssjukhusen och har startat en nationell genomikplattform för att dela data över hela landet – Vi tar fram standarder, hur man ska analysera och tolka, hur man ska göra precisionsdiagnostiken och bygga team på respektive center som kan använda det i behandling. Samtidigt blir det en bra resurs för forskning och innovation eftersom vi kan samla hela landets data.
AI kan förbättra moment vi redan har idag, bygga om arbetsflöden och inte minst göra saker som vi inte kunde göra förut, som att förutspå förlopp. Men det gör också att det behövs nya kompetenser inom vården, till exempel datavetare.
Fredrik Enlund, docent i molekylär patologi på Region Kalmar län, pratade om flytande biopsier, en särskild provtagning som kan fånga heterogeniteten i tumörer. Det vill säga genetiska kloner och mutationer inom samma tumör. – Heterogena tumörer är en utmaning – vilken klon ska behandlas primärt och vad gör vi när patienten fått en målstyrd behandling men har fått en klon som tål den första behandlingen? frågar Fredrik Enlund. Där har vi en nytta med flytande biopsier. De kan fånga den heterogeniteten och minska risken för resistens om sjukdomen utvecklas. Flytande biopsier kan också användas vid svårstuckna tumörer för att hitta rätt behandling.
Möjligheterna med AI är stora för precisionsmedicin, menar Claes Lundström, adjungerad professor vid Linköpings universitet. Det kan spara mycket tid för de som arbetar inom vården och rädda liv. – AI kan förbättra moment vi redan har idag, bygga om arbetsflöden och inte minst göra saker som vi inte kunde göra förut, som att förutspå förlopp. Men det gör också att det behövs nya kompetenser inom vården, till exempel datavetare.
Peter Nygren, överläkare och professor i cancerfarmakologi vid Uppsala universitet och nationell koordinator av projeket MEGALiT, berättade om projektet – ett nationellt samarbete för att under kontrollerade former implementera nya arbetssätt inom onkologin. – Vi ska testa tumörrespons, genomförbarhet och säkerhet för olika läkemedel på olika diagnoser, säger Peter. Det bäddar för mer avancerad precisionsmedicin i nästa steg.
Det finns knutpunkter i livet där man träffar vården. Barnavårdscentralen, skolhälsovården, screeningprogram. När man ändå har kontakt med vården skulle man kunna lägga till ett blodprov för att hitta biomarkörer för cancer. Slutmålet kanske till och med kan vara ett blodprickstest i hemmet?
Precisionsmedicin kan också göra det möjligt att tidigt hitta sjukdomar och anlag för dem. Beatrice Melin, professor och överläkare vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, menar att enkla blodprover kan ge många svar. – Det finns knutpunkter i livet där man träffar vården. Barnavårdscentralen, skolhälsovården, screeningprogram. När man ändå har kontakt med vården skulle man kunna lägga till ett blodprov för att hitta biomarkörer för cancer. Slutmålet kanske till och med kan vara ett blodprickstest i hemmet?
Myndigheter utreder precisionsmedicins påverkan och nytta
Rundabordssamtalet bjöd också på en lägesuppdatering från myndigheters pågående utredningar. Johan Strömblad, projektledare på Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, pratade om precisionsmedicins påverkan på hälso- och sjukvården. – För att nå visionen krävs politiska prioriteringar, omställningsresurser, patientdelaktighet, integration av forskning och klinisk verksamhet samt hälsodata. Bland annat. Vi behöver ställa frågorna hur vi driver tvärsektoriell utveckling i kunskapsstyrningsorganisationen, vilka avgränsningar som är lämpliga för nationellt högspecialiserad vård och vilken personal som behöver vilken kunskap.
När behandlingarna blir mer individualiserade för varje patient, hur utvärderar vi nyttan av behandlingen i samhället?
Anna Alassaad, projektledare på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, rapporterar läget för hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin – hur betalningsmodeller kan utvecklas för att hantera de stora behandlingskostnaderna och osäkerheterna. – När behandlingarna blir mer individualiserade för varje patient, hur utvärderar vi nyttan av behandlingen i samhället? Det är ett av de teman vi jobbar med i analysen. Ett annat tema är värdet – precisionsmedicin kommer med nya möjligheter, som tidigare riskidentifiering och möjligheter till bot. Fångas de värdena upp i de traditionella hälsoekonomiska analyserna?
Flera samverkansprojekt utvecklar precisionsmedicin
Uppdaterade oss om läget i olika samverkansprojekt för utveckling av precisionsmedicin. Simon Ekman, överläkare och docent i onkologi vid Karolinska Universitet, pratade om Partnership for Precision Medicine in Cancer (PPMC) – en satsning för att stärka svensk translationell forskning om precisionsmedicin, med samordning av biobanking, kliniska data och forskningsdata från patienter. PPMC är en virtuell organisation med regionala noder på universitetssjukhus och Regionala cancercentrum. – Vi vill åstadkomma bättre precision i behandlingar, underlätta uppföljning och hitta nya behandlingsmetoder, berättar Simon Ekman.
– Arbete på lokal nivå är essentiellt för att det ska hända på plats, menar Anna Martling. Det handlar om att bygga förståelse hos chefer och medarbetare om vad precisionsmedicin är. Nya arbetssätt är nödvändiga – nya sätt att tänka kring organisation. Akademin behöver bli en tydligare del av sjukvården.
Anna Martling, professor i kirurgi och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, leder Taskforce för accelererad utveckling av precisionsmedicin. Målet är att accelerera utveckling och samordna aktiviteter inom Region Stockholm, genom att jobba för en implementering i hälso- och sjukvården. Så att det kommer patienter tillgodo. – Arbete på lokal nivå är essentiellt för att det ska hända på plats, menar Anna Martling. Det handlar om att bygga förståelse hos chefer och medarbetare om vad precisionsmedicin är. Nya arbetssätt är nödvändiga – nya sätt att tänka kring organisation. Akademin behöver bli en tydligare del av sjukvården.
Vi vill åstadkomma bättre precision i behandlingar, underlätta uppföljning och hitta nya behandlingsmetoder
Samverkansprogrammet Hälsa & Life Science tar avstamp i Life Science-strategin. I den står bland annat att Sverige ska vara ledande för införandet av precisionsmedicin. Frida Lundmark från LIF är koordinator. – Vi ska fungera som kitt. Vi ska inte identifiera eller initiera egna initiativ, utan hjälpa till och lyfta de regionala initiativ som pågår och öka förutsättningarna för att de får nationell spridning och implementering, berättar Frida Lundmark. Vi ska också bygga förslag till Regeringskansliet utifrån vad som redan är initierat och ge extra muskler och drivkraft till dem.
Diskussionsgrupper gav medskick till vidare analysarbete
De 60 deltagarna delades in i grupper för att svara på frågor om vilka insatser som kommer krävas de kommande åren för att precisionsmedicin ska kunna användas för att säkerställa god, jämlik och effektiv cancervård, samt vilka konstellationer av aktörer som behövs för att uppnå detta. De teman som var uppe för diskussion spände mellan teknikutveckling och policyutveckling.
Bland svaren finns bland annat förslag om att standardisera och samordna betalningsmodeller, datadelning och riktlinjer nationellt. Vikten att utveckla kompetenser inom precisionsmedicin poängteras, men också behovet av att införa helt nya kompetenser och utbildningar. Flera tar också upp att nyttan och vinsten med olika terapier, läkemedel och hälsoekonomi behöver utvärderas. Förslagen handlar också om att öka förståelsen för värdet av forskningsinvesteringar och sätta Sverige på den internationella kartan. Att bli bättre på att hitta och involvera patienter kommer också upp.
Svaren och förslagen blir en del av det underlag som RCC i samverkan har med sig i ett vidare arbete. Förhoppningen är att det kan leda till fortsatta analyser och samarbeten i olika frågor.
Vilka utmaningar och konsekvenser som framstegen inom precisionmedicin har inneburit och hur detta kommer påverka cancerpatienterna och vårdkostnaden lägger grund för RCC i samverkans vidare analysarbete.
Hur ser vi cancern snabbare?
Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.
Cellgifter ger sig på även friska celler. Vi vill hitta mer precis behandling, med fokus på målet och på att ge så lite biverkningar som möjligt. Både under och efter behandling.
HemTvärsektoriell innovation för att förebygga och upptäcka lungcancer tidigt
Tvärsektoriell innovation för att förebygga och upptäcka lungcancer tidigt
Hur får vi färre att bli sjuka och dö i cancer? Vilka hinder behöver vi komma över? Och hur samarbetar vi på bästa sätt? Framtidens cancervård behöver svar på sådana frågor – vilket var det vi försökte hitta under två workshoptillfällen om prevention och tidig upptäckt av lungcancer.
För att utforska effektiva sätt att förebygga lungcancer, förstå hur vi kan samarbeta för att upptäcka cancer så tidigt som möjligt och bana väg för ett riktat screeningprogram för lungcancer bjöd Nollvision cancer under hösten in till två workshops. 100 deltagare från 50 aktörer, med erfarenheter från akademi, politik, industri, vård och som patienter, hjälpte till att hitta kunskapsluckor, synergier, best practice och strategier för ökat samarbete.
Deltagarna, och de som formar svensk cancervård, kan och förstår de frågor som framtidens vård behöver svar på – och de har idéer och förslag på lösningar. Höstens workshops var ett led i att lyfta och synliggöra förslagen, för att de sedan ska kunna utvecklas, granskas, kombineras och testas. Workshopparna utmynnade bland annat i tre tydliga behovskluster:
Ökad systematik för indikatorer, symtom, prediktioner och markörer för lungcancer.
Ett nationellt screeningprogram med start kring frågan: hur gör vi det bäst?
En grund i form av en implementeringsstudie som utreder hur vi når ut till screeningprogrammets målgrupp.
Dagens vård förändras snabbt och kräver arbetsmodeller som kan anpassas och utvecklas efter hand, där idéer kontinuerligt kan prövas mot ny information, nya infallsvinklar och där det är högt i tak för att våga pröva. Nollvision cancer vill vara katalysatorn i detta flöde, inspirera till gemensamma satsningar och hjälpa till att förankra idéerna i värdeskapande, testbarhet och tydlighet.
Workshopparna var ett led i att driva våra långsiktiga mål om prevention och tidig upptäckt av lungcancer. Utifrån idéerna och förslagen har en analys om kostnader vs nytta av prevention och tidig upptäckt beställts från Hälsoekonomiska Institutet i Lund. Under våren fortsätter arbetet i mindre fokusgrupper för prioriterade insatser. Ett förarbete till en implementeringsstudie inför ett nationellt screeningprogram för lungcancer är på gång. Vi fortsätter att finansiera två doktorandtjänster för forskning om aldrig-rökare i primärvården och deltar med stort engagemang i dialogen om att införa Tobaksavvänjning på recept, ToR.
Läs gärna sammanfattningarna och ta del av presentationen av resultaten
En tredjedel av all cancer beror på levnadsvanor. Det innebär att en tredjedel av all cancer går att förebygga. Och om färre blir sjuka så minskar vi människors lidande, ökar folkhälsan och sparar samhällets resurser. Frågan är – hur?
Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling.
HemProaktivitet och prevention med sikte på nollvisionen
Proaktivitet och prevention med sikte på nollvisionen
Att förbättra människors levnadsvanor är en förutsättning för att nå nollvisionen. Därför samlade vi ett flertal aktörer från olika delar av samhället för en workshop om prevention med koppling till lungcancer.
Syftet var tydligt: att utbyta erfarenheter och sätta organisationer och initiativ på kartan för att hitta potentiella gränsöverskridande sätt att arbeta tillsammans i preventionsarbetet kring lungcancer. Bredden i kunskap om prevention sträckte sig från rökning, alkohol, miljöns inverkan och kost till teknikens hjälpmedel, vårdens utmaningar, mänsklig motivation och politik.
I diskussionsgrupper formulerade workshopdeltagarna idéer och möjliga initiativ med målet att bidra till att färre dör i cancer. Tydliga behov är att få fler att sluta röka, färre ungdomar och barn i skolåldern att börja och även se hur tobaksmarknaden skulle kunna regleras hårdare. Samtidigt behöver människor mer kunskap om hur din närmiljö, hur mycket du rör dig och det du äter påtagligt kan påverka riskerna att drabbas av cancer. Mötet var överens om att det fokus vi kan rikta mot preventionsfrågorna idag i form av konkreta insatser och åtgärder kommer vi få återbetalt i såväl räddade liv som ekonomiska besparingar på samhällsnivå i framtiden.
Genom att kraftsamla via en unik kontaktpunkt som Nollvision cancer uttrycktes stora förhoppningar om att väcka en samhällsdebatt och skapa den innovation som krävs för att ta ett holistiskt grepp kring att förebygga cancer och ändra människors beteenden.
På uppdrag av Nollvision cancer tog Gullers Grupp fram en rapport med fokus på tobaksprevention och en genomgång av effektiva interventioner, från familjenivå till samhällsnivå.
Mycket cancer går att förebygga
En tredjedel av all cancer beror på levnadsvanor. Det innebär att en tredjedel av all cancer går att förebygga. Och om färre blir sjuka så minskar vi människors lidande, ökar folkhälsan och sparar samhällets resurser. Frågan är – hur?
Ju tidigare lungcancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Ett nationellt screeningprogram är på tal, men mycket måste lösas innan vi är där. Runt 70 deltagare träffades digitalt på Nollvision cancers workshop om tidig upptäckt av lungcancer. Genomförandet av en nationell implementeringsstudie för ett screeningprogram kombinerat med rökavvänjning, hälsoinformatörer, lunghälsokontroller, biomarkörer, avancerad bilddiagnostik, appar och riskvärderingsinstrument baserade på AI i primärvården, var några av idéerna som kom upp.
Lungcancer är idag den vanligaste dödsorsaken i Sverige.Symtomen kommer sent i sjukdomsförloppet och utredningarna är komplicerade. Det gör att hälften av patienterna har spridd sjukdom vid diagnos. Samtidigt kan allmänheten och primärvården bli bättre på att uppmärksamma tidiga symtom, vilka lätt kan förväxlas med andra tillstånd. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och få större chanser att nå nollvisionen – att noll människor ska dö till följd av cancer och att fler ska leva längre och bättre.
Att upptäcka cancern i stadie 1 ger en 80-procentig tvåårsöverlevnad. I stadie 4 är tvåårsöverlevnaden 10 procent.
Workshoppen inleddes med korta dragningar om varför tidig upptäckt av lungcancer är viktigt, vad andra länder gör och vad primärvården ser för behov. Vi fick också ta del av förväntade resultat av Region Stockholms planerade pilotstudie om lungcancerscreening i samband med mammografi, forskning om hur biomarkörer kan förbättra tidig upptäckt av lungcancer och ett kunskapsutbyte med Storbritannien. Moderator Lisa Kirsebom intervjuade en panel med representanter från vård, myndighet och politik om vad som är kvar att lösa innan ett nationellt screeningprogram kan bli verklighet i Sverige.
Därefter delades deltagarna in i grupper för att diskutera två frågor. Den första frågan var vilken data och kunskap vi behöver för att komma vidare. Bland annat lyftes svårigheterna med att hitta rätt personer att screena – i Region Stockholms pilotstudie är det bara kvinnor, hur når vi män som röker? Och hur når vi nyanlända från länder där rökning är vanligare än i Sverige och där myndigheter ses på med skepsis?
– Den grupp som röker mest kan vara svårast att få till screeningprogram, säger en workshopdeltagare. Vi behöver också komma ut med sluta-röka-information. Hälsoinformatörer kan skapa förtroende och hitta nya sätt att nå ut. Här kan vi också samla in den kunskap som genererats under året med covid-19 – hur vi kan överkomma den språkförbistring och kulturförbistring som varit.
Den grupp som röker mest kan vara svårast att få till screeningprogram. Vi behöver också komma ut med sluta-röka-information.
Samtidigt har cirka 15 procent av de som får lungcancer aldrig rökt. För att hitta dem behöver vården, framför allt primärvården, nya verktyg och mer stöd.
Den andra frågan var inom vilka områden det finns behov av ett strategiskt och målinriktat samarbete för att upptäcka lungcancer tidigare. Diskussionerna ledde in på konkreta förslag. Som en app som kombinerar patientens egenupplevda symtom med geografisk förekomst av radon. En screening/tidig upptäckt-miljard från regeringen. Fortsatt forskning om radiologi och biomarkörer.
– Hur kan vi skapa bättre kunskap och förutsättningar för beforskning? frågar en workshopdeltagare. Och när nya, mer individanpassade behandlingar kommer ut, hur påverkar det vilka biomarkörer vi behöver samla?
Cirka 15 procent av de som får lungcancer har aldrig rökt. För att hitta dem behöver vården, framför allt primärvården, nya verktyg och mer stöd.
Från flera deltagare framkom behovet och intresset av att samarbeta i en nationell implementeringsstudie. Med flera demonstrationsprojekt går det att testa strategier, till exempel inom screening, mobil screening, biomarkörtest, sätt att få människor att gå till screening, digitala hälsoenkäter, hälsoinformatörer och mer allmänna lunghälsokontroller. Andra idéer var samverkan med skolor, universitet och arbetsgivare både om prevention och tidig upptäckt, cancercertifierade vårdcentraler med särskild kompetens om tidig upptäckt och samverkan mellan primärvården och landets diagnostiska centrum vid diffusa symtom.
Vi ser ju att något måste hända nu. Jag tror mycket på modern datateknik, algoritmer och annat för att hjälpa till. Och för att få in information – att vi patienter tillåts registrera och dokumentera symtom.
Frågan om att inkludera patienter i utvecklingen av modeller, inte bara via data utan också via upplevelse, kom också upp. Workshoppen avslutades med att Karin Liljelund, patientrepresentant och vice ordförande i Lungcancerföreningen, poängterade att patienter gärna vill dela sin data.
– Jag uppskattar att vi patienter blir inbjudna. Vi ser ju att något måste hända nu. Jag tror mycket på modern datateknik, algoritmer och annat för att hjälpa till. Och för att få in information – att vi patienter tillåts registrera och dokumentera symtom.
Tack till alla deltagare för ett trevligt möte med givande samtal! För en sammanställning av idégenereringen från workshoppen och inbjudan till uppföljningsmöte i januari, kontakta oss på [email protected]
Är du nyfiken på de introducerande dragningarna?
Vikten av tidig upptäckt
Mikael Johansson, onkolog och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus berättade om betydelsen av tidig upptäckt. Över hälften av alla lungcancerfall upptäcks i stadie 4, när sjukdomen är metastaserad och inte går att bota. Ungefär 25 procent upptäcks i stadie 1 och 2, när den går att behandla med operation eller precisionsstrålbehandling.
– Att upptäcka cancern i stadie 1 ger en 80-procentig tvåårsöverlevnad. I stadie 4 är tvåårsöverlevnaden 10 procent. Lungcancerscreening ökar överlevnaden, konstaterar Mikael. Sverige behöver snarast implementera screening av riskgrupper. Men hur når vi dem, hur organiserar vi oss, hur väljer vi bättre målgrupper?
Vad gör resten av världen?
Ebba Hallersjö Hult, samordnare Nollvision cancer, gav en utblick i världen. USA och Sydkorea har infört riktade screeningprogram. Kanada och Kina genomför också studier och planeringar. Storbritannien har genomfört flera studier och testat strategier för att hitta och nå fram till rätt personer. I Norge startar en implementeringsstudie 2021 där cirka 1 000 högriskpersoner ska screenas. Fokus är att bygga kunskap om kostnadseffektivitet för lungcancerscreening. Danmark överväger att starta ett program i liten skala för att kartlägga påverkan på kapacitetsbehov inom efterföljande diagnostik. Även där pågår en stor diskussion om hur man bäst når riskgruppen. I EU är det Kroatien, ett högincidentsland, som har påbörjat implementering. Mycket spännande är också på gång inom EU i studien 4-IN THE LUNG RUN inom Horisont 2020-programmet, där olika strategier för lungcancerscreening utvärderas under 2020–2024. I studien deltar medicinska forskningsinstitutioner från Holland, Tyskland, England, Frankrike, Spanien och Italien.
– Sverige ligger rätt i tiden med diskussioner, forskning och studier. Nu är tiden mogen att ta det vidare, avslutar Ebba.
Beslutsstöd i primärvården för att upptäcka lungcancer tidigare
Det är en utmaning att hitta patienterna som har cancer bland alla dem som söker till primärvården, berättar Elinor Nemlander, specialist i allmänmedicin och doktorand vid Karolinska Institutet. I primärvården är symtom som kan bero på cancer vanliga. Hosta är den fjärde vanligaste besöksorsaken. Elinor tror på riskvärderingsinstrument, som kan hjälpa primärvården att hitta rätt patienter. För det behövs klinisk primärvårdsbaserad forskning på symtomens prediktiva värde, vilket är precis det Elinor ska doktorera i.
Pilotstudie och kostnadseffektivitet för lungcancerscreening i samband med mammografi
Screening kan kräva stora resurser om det inte finns precision i urvalet av personer att screena. Region Stockholm–Gotland har undersökt intresse och kostnadseffektivitet för lungcancerscreening. I pilotprojektet fick 1 727 kvinnor svara på frågor om rökvanor och hälsa vid mammografiscreeningen. 90 procent angav att de var intresserade av lungcancerscreening. Utifrån detta beräknade IHE att lungcancerscreening är kostnadseffektivt och sänker dödligheten för patienter 55–74 år. Det fick vi höra från Gunnar Wagenius, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och registerhållare för nationella lungcancerregistret, och Katarina Steen Carlsson, docent i hälsoekonomi vid Lunds universitet och IHE.
Slutsatser från expertmöte med England om lungcancerscreening
Suzanne Håkansson från AstraZeneca och medlem i Nollvision cancers kärnteam berättade om ett tidigare möte och kunskapsutbyte med brittiska experter som Nollvision cancer arrangerade tidigare i höstas. Förra året lanserade Storbritannien sin Long Term Cancer Plan, med ett par kvantitativa mål. NHS har uppmuntrat till utvecklingsprojekt för att bidra till målen. Här hittar du mer om Storbritanniens framgångsfaktorer för lungcancerscreening.
Biomarkörer för att förbättra tidig upptäckt av lungcancer
Mattias Johansson, PhD och forskare i Genetic Epidemiology Group, International Agency for Research on Cancer (IARC), World Health Organization, berättade om sin forskning på hur biomarkörer kan förbättra CT-screening. Efter en lång studie med 1 200 proteiner har han och forskarteamet skalat ner till 7 biomarkörer. Dessa kan förbättra prediktionen markant, jämfört med en vanlig riskmodell baserad på rökdata. Studien pågår.
– Nästa år kommer vi försöka validera panelen. Om ett och ett halvt år hoppas vi att vi har ett verktyg vi verkligen kan använda för att förbättra inklusionskriterierna och uppföljning.
Panelsamtal om vad som är kvar att lösa och vilka hinder som finns
Efter de introducerande föredragen intervjuade moderatorn Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och naturvetare, en panel bestående av Jan Nyman från Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande i Svenska Planeringsgruppen för Lungcancer, Mattias Fredriksson från Socialstyrelsen, Jan Adolfsson från Nationella Screeningrådet och Camilla Waltersson Grönvall, riksdagsledamot för Moderaterna.
Jan Nyman öppnar diskussionen med att screeningpopulationen är klar – 55–74-åriga personer som är eller har varit storrökare. Frågan är hur vården ska få dem att komma till screening. Mattias poängterar att andra screeningprogram ofta vänder sig till personer som går att hitta genom personnummer. Men nu handlar det om en grupp med ett riskbeteende: de är inte en given del av populationen. Dessutom har cirka 15 procent av patienter med lungcancer aldrig rökt. För att hitta dem måste det finnas andra sätt än screening.
En annan aspekt är hur lång tid det tar. Jan Adolfsson poängterar att vägen till ett nationellt screeningprogram är lång. Han jämför med mammografiscreeningen, som tog 7–8 år att få till, och kolorektalcancerscreening, där rekommendationen kom 2012 men ännu inte implementerats i många regioner. Från politiskt håll vill Camilla se snabbare lösningar. Till exempel genom fler pilotprojekt, vilket Mattias välkomnar. Alla initiativ är värdefulla och lär oss mer för att vi ska kunna fatta ett slutligt beslut, säger han.
Jan Adolfsson framhäver att det går att sätta igång med sluta-röka-insatser direkt. Och att det är den mest kostnadseffektiva lösningen. Samtidigt är det inte antingen eller, utan olika satsningar kan ske parallellt.
I panelen råder samstämmighet om att det nationella perspektivet är viktigt. Såväl för pilotstudier, verktyg i primärvården som för den eventuella screeningrekommendationen.
Hur ser vi cancern snabbare?
Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
Gyncancerdagen 2023
