Brace Yourself for Impact – in Precision Medicine Implementation

Den 23-24 april kommer Vision Zero Cancer/SIR att vara på Nordic Precision Medicine Forum i Stockholm och organisera en workshop om ramverk för bedömning av effekter för implementering av precisionsmedicin. Faciliterad av EFIS Center kommer resultatet av workshopen ”Brace Yourself for Impact – Impact models for Precision Medicine Implementation” att vara den första av tre effektmodeller för ECHoS, EU:s canceruppdragshubbar, och fungera som en fallstudie och prototyp för hur samhällen kan självbedöma effekten av sina insatser för att besegra cancer. I sann anda av EU:s canceruppdrag bygger workshopen på mångfaldig expertis – från missionsdriven innovation och förändring i komplexa system till utformning av ramverk för bedömning av effekter och hur man implementerar rättvis och hållbar precisionsmedicin – arbetet är ett samarbete mellan Nollvision cancer/ SIR, ECHoS, PCM4EU, PRIME-ROSE med stöd från Precision Medicine Forum!

Nordic Precision Medicine Forum

Som den ledande mötesplatsen för precisionsmedicin i Norden har Nordic Precision Medicin Forum sedan 2016 samlat ledande experter från regeringen, industri, teknik, forskning och hälso- och sjukvård för att dela kunskap och skapa kontakter. År 2024 kommer dessa experter inom precisionsmedicin återigen att samlas i Stockholm för Nordic Precision Medicine Forum.

ECHoS

ECHOS (Establishing Cancer Mission Hubs: Networks and Synergies) är ett projekt som syftar till att säkerställa genomförandet av Cancer Mission-aktiviteterna i alla medlemsländer genom att etablera och utveckla Cancer Mission Hubs som verkar på nationell, regional och lokal nivå.

PCM4EU

PRIME-ROSE

European Future Innovation System Centre

European Future Innovation System (EFIS) Centre är ett ideellt (ASBL) policylabb som etablerades i december 2014. Deras experter har omfattande erfarenhet av alla aspekter av forsknings- och innovationspolitik och ekosystemsstyrning. EFIS utmanar status quo med nya insikter, begrepp, metoder och analyser inom politik och praxis. Är engagerade i att hjälpa beslutsfattare inom offentlig sektor att utforma och genomföra framtidens forsknings- och innovationsystem.

Gyncancerdagen 2023

Nätverket mot gynekologisk cancer anordnar i år Gyncancerdagen, lördag 25 mars!      

Dagen som i år är helt digital, innehåller spännande föredrag och diskussioner om bland annat de olika gyncancerdiagnoserna, sena biverkningar, ärftlighet och närståendestöd.     

Sist men absolut inte minst kommer vi ha en högaktuell diskussion om hur vården kan bli mer jämlik och vi gästas då av representanter från de nationella vårdprogrammen inom gynekologisk cancer.     

Detta är helt enkelt en dag du INTE vill missa!     

HÄR kan du läsa mer om dagen samt anmäla dig! Blir inte länken klickbar så besök oss på www.gyncancer.se     

Har du frågor eller funderingar tveka inte att kontakta Alexandra Andersson på mejl [email protected]      

Tack, och hoppas att vi ses!    

EU Beating Cancer Plan Event

”We welcomed our colleagues and friends from all over Europe to Stockholm the 31st of January. We will discuss how to most effectively join forces to ensure an effective and equitable implementation of the Beating Cancer Plan and the Cancer Mission all over Europe and beyond to reduce the burden of cancer on our societies”

Cancer remains a major scourge on European Society. In 2020, 2.7 million people in the European Union were diagnosed with the condition, and 1.3 million people lost their lives to it.

In February 2021, the European Commission launched Europe’s Beating Cancer Plan. Together with the EU Mission Cancer, it represents a concerted effort across Europe to reduce cancer incidence and mortality and improve the quality of life of its citizens. Since its launch, several milestones have been achieved, most recently the adoption of revised EU Council recommendations on cancer screening. Even considering that health is a competence of Member States, the European cancer plan presents the opportunity to work in a coordinated and synergetic way to tackle the burden of the condition, by offering a framework to support Member

States in their own national cancer control plan implementation. It can also help create sufficient critical mass across the EU to create synergies, enable the sharing of best practices and foster greater equity of access to high quality prevention and care across the EU.

Here you can view the Plenary session and Break-out session 2

Lungcancer, prevention och precisionsmedicin fokus för Nollvision cancer i Almedalen

I skuggan av det avskyvärda dådet mot psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren var Almedalsveckan i år åter en plats för massor av seminarier, tal, diskussioner och informella möten mellan alla samhällsintresserade aktörer. Precisionsmedicin och hälsodata var två ämnen som stack ut sett till mängden arrangemag. Hans Hägglund och Ebba Hallersjö Hult var efterfrågade paneldeltagare och våra partners hade såväl egna arrangemang som olika samarbeten under veckan.

”Så får alla patienter tillgång till precisionsmedicin”, ”Preventionsmiljarden” och ”Datadriven hälso- och sjukvård för bästa patientnytta” var tre rubriker där Nollvision cancer var med som arrangör och som gick av stapeln under måndag och tisdag. De två förstnämnda gå att se här

”Så får alla patienter tillgång till precisionsmedicin”

Precisionsmedicin drivs av forskning och innovation, men dess utveckling och implementering kräver ett kontinuum av åtgärder i hälso- och sjukvården. Vad behöver göras och vilka investeringar krävs så att precisionsmedicin kan användas för att säkerställa en god, jämlik och effektiv cancervård? Life science-strategin har satt ramverket och ambitionen för utvecklingen av precisionsmedicin i Sverige.
Behandlingens natur, det vill säga att den i olika grad är anpassad efter individens unika behov och förutsättningar, ställer unika krav på både forskningen och sjukvården, inte minst då gränsen mellan det som traditionellt betecknas som sjukvård och forskning blir mindre uttalad. Hur kan nationella precisionsmedicinska studier, ny teknik och nya betalningsmodeller användas för att modernisera cancervården på ett hållbart och jämlikt sätt, till nytta för den enskilde patienten och för samhället i stort? Hur gör vi för att alla cancerpatienter som behöver, verkligen får tillgång till precisionsmedicin?

Medverkande:
Anna Martling
, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, ”Årets cancerforskare” 2021
Björn Eriksson
, generaldirektör vid Läkemedelsverket
Camilla Waltersson Grönvall
 (M) socialpolitisk talesperson och ledamot i socialutskottet
Hans Hägglund
, nationell cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner
Stefan Vlachos, ingenjör och innovationsledare samt chef för Health Works, ett initiativ från AstraZeneca

Samtalsledare: Göran Hägglund, Reform Society
Arrangör: Nollvision cancer, Genomic Medicine Sweden och SciLifeLab

”Preventionsmiljarden”

Enbart 2,8 procent av kostnaderna för hälso- och sjukvård går till förebyggande insatser, enligt OECD-genomsnittet. 60,3 procent går till behandling. Mer pengar läggs på administration än på att förebygga ohälsa.
Världshälsoorganisationen WHO beräknar att för tidig död i många fall kan förebyggas. Minst 80 procent av all hjärt- och kärlsjukdom, stroke och typ 2-diabetes samt upp till vartannat cancerfall går att undvika. För tidig död kan delvis motverkas genom att på ett effektivt sätt förändra riskbeteenden: ohälsosam kost, stillasittande, tobak och för mycket alkohol.
OECD har beräknat att varje krona som spenderas på att förebygga fetma genererar upp till en sexfaldig ekonomisk avkastning, och i sämsta fall får man ”bara” pengarna tillbaka. Förebyggande hälsoarbete är en investering för god och jämlik vård och behandling i framtiden. Att genomföra kloka preventiva satsningar minskar mänskligt lidande och frigör resurser för mer och bättre vård. Hur skapar vi innovativa, långsiktiga och hållbara satsningar inom det preventiva hälsoarbetet? Vad behöver ändras och hur gör vi det?


Det här seminariet syftar till att ge kunskap om vad vi vet om prevention, inspirera till nytänkande och bidra till diskussion om hur politiken kan göra det långsiktigt riktiga också när de omedelbara behoven ständigt gör sig gällande.

Medverkande:
Anders Ekholm
, senior rådgivare vid Institutet för Framtidsstudier
Anders W Jonsson (C) ledamot i socialutskottet
Camilla Waltersson Grönvall (M) socialpolitisk talesperson och ledamot i socialutskottet
Ebba Carbonnier, portföljansvarig hos Swelife
Katarina Steen Carlsson, docent i hälsoekonomi och forskare vid Lunds universitet samt forskningschef vid IHE i Lund
Lars Stjernkvist
 (S) tidigare partisekreterare, riksdagsledamot, generaldirektör och kommunstyrelseordförande

Samtalsledare: Göran Hägglund, Reform Society
Arrangör: Nollvision cancer, Swelife, RISE

Dagens Medicin omnämner särskilt Nollvision cancer i sin artikel om preventionsmiljarden: https://www.dagensmedicin.se/vardens-styrning/vardutveckling/swelife-vill-ha-en-preventionsmiljard/

På tisdagen anordnade Nollvision Cancer en heldag om lunghälsa tillsammans med AstraZeneca, Lungcancerföreningen, Medituner och Apoteket AB, där besökarna kunde testa lunghälsa vid tre olika stationer, lyssna på seminarier och diskutera med olika experter och intressenter inom lunghälsa. Fokus låg på vikten av att kontrollera sina lungor om man har symtom, tidig upptäckt av sjukdomar och tidiga insatser. Folkhälsodalens trädgård var välfylld under dagen och många tog chansen att testa sin lunghälsa i de olika stationerna. Seminarierna om KOL och lungcancer drog mycket folk och orangeriet var helt fullt av besökare som ville lyssna på panelerna.

Seminariet om KOL hade rubriken ”KOL – en bortglömd och växande folksjukdom” och fokuserade på hur vi gör för att tidigt fånga upp KOL-drabbade. Deltagare var Anders Åkesson, förbundsordförande i Riksförbundet HjärtLung, Åsa Loy, leg apotekare på Apoteket AB, Anders W Jonsson (C), riksdagsledamot och överläkare, Marie Morell (M), regionråd i Östergötland och ordförande i sjukvårdsdelegationen på SKR, samt Johan Ellegård, verksamhetschef på Capio Närsjukvård.

Seminariet om lungcancer hade rubriken ”Röntga rökare – rädda liv” och fokuserade på tidig upptäckt och screening. Deltog gjorde Ebba Hallersjö Hult, Karin Liljelund, vice ordförande i Lungcancerföreningen, Patrik Rossi, chef för Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset, Vitali Grozman, ansvarig röntgenläkare för pilotprojektet med screening i Region Stockholm, samt Lina Nordquist (L), riksdagsledamot och ledamot i socialutskottet. Modererade bägge seminarierna gjorde Karl-Johan Karlsson, AstraZeneca.

Workshop om motivationen bakom nollvisionen

Motivationen bakom nollvisionen – hur ser den ut?

Den 9 maj samlades ett 20-tal personer inom Nollvision cancer på Handelshögskolan i Stockholm för en workshop ledd av Anna Essén, Magnus Mähring och John-Erik Bergkvist.

Många aktörer är aktiva i innovationsmiljön – men vilka olika incitament driver aktörernas engagemang? Vad motiverar oss? Hur skapar vi proaktivitet inom partnerskapet? Var går gränserna mellan samarbete och konkurrens, mellan att vara inkluderande och effektiv, mellan samhällsnytta och kommersiellt intresse?

John-Erik Bergkvist är doktoranden som följer Nollvision cancer och gav ett teoretiskt perspektiv på frågorna samt redogjorde för de intervjuer han gjort med olika aktörer inom Nollvision cancer innan diskussionen tog vid mellan representanter från patientförening, myndighet, akademi och industri. Motivationen ser olika ut på personlig nivå, organisatorisk nivå och samhällsnivå.

Här finns en sammanfattning av motivationsteorin som var utgångspunkt för workshopen.

Folkhälsodalen 30/3 2022: Ett friskt liv behöver en strålande framtid!

Nollvision cancer arrangerade seminarium om strålterapi

Sverige behöver starka forskningsmiljöer där nya och bättre sätt att ge strålbehandling forskas fram och implementeras. Utvecklad strålbehandling kan förbättra livet för många människor och är en grundförutsättning i dagens och framtidens cancervård.

Sverige var länge världsledande inom strålbehandling. De senaste 20 åren har vi halkat efter internationellt. Antalet patienter som behöver strålbehandling ökar hela tiden. Men antalet sjuksköterskor, läkare och strålfysiker som behärskar den alltmer avancerade tekniken och som forskar inom området ökar inte i samma takt.

Inom cancervården finns i dag en stor oro för vad utvecklingen ska leda till och hur patienter kan komma att drabbas. Hur vänder vi utvecklingen? Vad behöver göras och vilka resurser och investeringar krävs för att framtidssäkra svensk strålbehandling? Vilka möjligheter innebär det för utbildning, forskning och innovation?

Den 30 mars arrangerade Nollvision cancer ett seminarium under Folkhälsodalen om detta.

Medverkande:
Jenni Nordborg, nationell life science-samordnare
Karin Båtelson, tidigare ordförande i Sjukhusläkarna samt klinisk neurofysiolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd samt professor i molekylär immunologi vid Karolinska Institutet
Silke Engelholm, ordförande i Svensk strålonkologisk förening samt sektionschef och överläkare i onkologi på strålbehandlingen vid Skånes universitetssjukhus i Lund

Samtalsledare: Göran Hägglund, Reform Society
Arrangör: Nollvision cancer

Grand Challenge – workshop om primärprevention av hudcancer

För att lösa de stora samhällsutmaningarna och åstadkomma samhällsförändring behöver vi engagera alla aktörer i kedjan och jobba mot samma mål. Så kallade ’Grand Challenges’ är en tävlingsdriven innovationsform för att accelerera lösningar och innovation för ett hållbart samhälle.

Cancer som central samhällsutmaning kräver att aktörer längs hela ekosystemet, utöver vården som givet har en viktig roll, inkluderas och hittar drivkraft för att nå hållbara lösningar och system som jämlikt och effektivt levererar värde.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Regionala cancercentrum (RCC), forskningsinstitutet RISE och Nollvision cancer har gått samman för att utforska förutsättningarna för att arrangera en Grand Challenge-tävling på temat primärprevention av hudcancer. Sverige har ett högt incidenstal för hudcancer som fortsatt ökar och aktörerna som berörs av frågan spänner från skolverksamhet, idrottsrörelser, fackförbund för arbete i utomhusmiljö till de som planerar våra offentliga miljöer eller arbetar med textilutveckling.

Det första steget är att se om en innovationstävling kan skapa önskat engagemang och har förutsättningar att leda till att goda lösningar implementeras för primärprevention av hudcancer. Den 17:e december samlade därför SSM, RCC, RISE och Nollvision cancer till en första workshop med aktörer från bland annat SMHI, Sveriges lantbruksuniversitet, Handelshögskolan, Vinnova, Arbetsmiljöverket, Cancerfonden m.fl. för att tillsammans rita kartan av aktörer med påverkan på frågan och visualisera gemensamma målbilder samt önskade lägen att ta sikte på. Tillfället blev lyckat och engagemanget stort bland deltagarna. Efter helgerna samlas arbetsgruppen för att klustra idéerna som framkom och även sätta ytterligare ett workshop-datum för att samla fler aktörer runt bordet och öppna upp för de som inte kunde delta vid decembertillfället.

Är du en aktör med idéer och påverkan på hur barn och vuxna skyddas från solen? Då är du mer än välkommen att skicka en intresseanmälan till:

Mycket cancer går att förebygga

En tredjedel av all cancer beror på levnadsvanor. Det innebär att en tredjedel av all cancer går att förebygga. Och om färre blir sjuka så minskar vi människors lidande, ökar folkhälsan och sparar samhällets resurser. Frågan är – hur?

Prevention
Följ länk

Nyfiken på tidigare möten och workshops?

Läs sammanställningar från tidigare workshops som Nollvision cancer har anordnat för att att omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.

Möten och workshops
Följ länk

Sweden Innovation Days 17–20 januari

If we are going to reach the UN’s Global Goals and Agenda 2030, we need to innovate in the broadest sense. Whether you are a startup, intermediary or corporate, working in the public sector, civil society, academia or a government agency, there is something at this event for everyone. We all need to be part of the innovation journey.

Samhällsutmaningen som cancer utgör kräver nya angreppssätt – vi på Nollvision cancer arbetar missionsdrivet mot visionen av att ingen ska dö till följd av cancer och att fler ska leva längre och bättre med stöd av Vinnova och vi består av aktörer längs hela kejdan som berörs av utmaningen.

Den 17–20 januari anordnas Sweden Innovation Days. Under dag två den 18:e januari hålls fokus på ’Preventative health and well-being’.

Ebba Hallersjö Hult tillsammans med Magnus R. Björsne (PhD, MBA, Assoc. Prof. Executive Director på AstraZeneca BioVentureHub) pratar under programpunkten ”The magic of collaboration – Joining forces for the future to reach UN SDG 3”.

I samband med detta och Sweden at Expo 2020 in Dubai anordnar Vinnova den 18:e januari ett internationellt seminarium där Dan Hill berättar om Vinnovas missionsdrivna arbete och publikationen ”Mission-oriented innovation in Sweden – a practice guide by Vinnova” lanseras.

Det här är vi

Nollvision cancer ska omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.

Om Nollvision cancer
Följ länk

Med stöd från Vinnova

Nollvision cancer får finansiering av Vinnova, som en del av deras satsning på visionsdrivna innovationsmiljöer för att möta utmaningar på hälsoområdet.

Visionsdriven hälsa
Följ länk

Vision Zero Cancer & OECD OPSI: workshop on mission driven innovation around personalised medicine

On 7–8th of October, Vision Zero Cancer together with OECD Observatory of Public Sector Innovation met together with around 60 participants, speakers, and panellists for a Mission-oriented Innovation Bootcamp – a journey into the intersection of mission-oriented innovation and personalised medicine. The purpose of the workshop was to introduce the concept mission-oriented innovation and how to use it for working together to make personalised medicine available for all cancer patients.

The focus of the two-day bootcamp: A journey into the crossing of mission-oriented innovation and personalised medicine, was to introduce the concept, collecting perspectives on how to make the mission come to life, to decide who needs to do what and share how to activate the ecosystem and synergies across different innovations. In the digital workshop, the participants had the opportunity to ask questions, work together and learn from speakers who transparently shared their experiences and hinderances on the topic.

Ebba Hallersjö Hult, head of Vision Zero Cancer, highlighted how important it is to involve the whole healthcare system. OECD and UCL IIPP showed that shared missions with combined strategy, coordination, and implementation to tackle global complex challenges works and pointed to the example of developing a global vaccine for Covid-19.

Many international examples where shared. Health Holland are working on a mission for better dementia care, where an important mechanism has been to connect the overall mission with the work in so called Field Labs. Germany’s mission-oriented work with their Decade against cancer is a valuable example of taking a more patient-centred approach through webinars, events, and panels to include the public. The UK, Camden borough, is working on a mission for combatting child poverty demonstrating a central mapping tool for getting the big picture of all the activities that needs to happen simultaneously to achieve a mission. Australia’s work on Genomics Health Futures mission showed success factors in setting up inclusive expert panels to set the mission and its implementation. Together this went to show how important it is to try different ways of working towards missions and sharing experiences along the way, across sectors and between different areas of societal challenges. 

The importance of communication and trust was addressed and highlighted during the panel discussion. The panel also discussed the value of working in different partnership models and broadening the perspectives with unusual players, always factoring in the individuals behind the topics discussed and that human behaviour is one of the crucial factors determining if we move towards the mission.

– The pandemic has tested the healthcare system around the world but has also created an opportunity to redefine cancer care. We are not going back to the past. We are going to add a new normal and it is a great opportunity to define that new normal together, says Ebba Hallersjö Hult.

In February 2021, the European Commission presented Europe’s Beating Cancer Plan. With new technologies, research and innovation as the starting point, the Cancer Plan sets out a new EU approach to cancer prevention, treatment, and care. Personalised Medicine represents a paradigm shift in health and requires the coordinated action of multiple stakeholders. Vision Zero Cancer believes that a Mission-based approach can be successfully applied to the implementation of personalised medicine and the outcome of workshops held during the bootcamp renders this belief.

We look forward to further exchanging valuable lessons on how missions can tackle wide societal challenges in innovative ways and to collaborate across sectors to achieve a transformation around cancer so that it is eliminated as a life-threatening disease for future generations, working towards the vision that no one should die from cancer and more people should live longer and better.

Participants:

The team co-hosting the event together with Vision Zero Cancer: OECD Observatory of Public Sector Innovation (OPSI). Chiara Bleckenwegner, Angela Hanson, Piret Tõnurist, Philippe Larrue, Rebecca Santos, Luca Kuhn von Burgsdorff and Davide Albeggiani.

Sharing mission-cases: Elspeth Langford and Saraid Billiards with the Genomics Health Futures Mission, Hubert Misslisch with The National Decade against Cancer, Kirsten van Spronsen from Health-Holland and Weronica Sarnowska with Camden Council.

Panelists: Anders Brinne (Vinnova), Bernd Stowasser, Bettina Ryll (Melanoma Patient Network Europe), Hans Hägglund (Regionalt cancercentrum), Henry L. Li (UCL Institute for Innovation and Public Purpose), Richard Rosenquist Brandell (Genomic Medicine Sweden), Suzanne Håkansson (Astra Zeneca), Terje Peetso (The North Estonia Medical Centre) and Ulrik Ringborg (The European Academy of Cancer Sciences).

Det här är vi

Nollvision cancer ska omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.

Om Nollvision cancer
Följ länk

Nyfiken på tidigare möten och workshops?

Läs sammanställningar från tidigare workshops som Nollvision cancer har anordnat för att att omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.

Möten och workshops
Följ länk

Precisionsmedicin kan göra vården effektivare, jämlikare och bättre

One size fits all gäller inte längre. Precisionsmedicin har nått flera framsteg de senaste åren. Snabb utveckling i forskning och teknologi skapar förutsättningar för en systemtransformation. Men med det följer utmaningar och konsekvenser – men vilka? Och vad är precisionsmedicin egentligen? Det diskuterade runt 60 deltagare på ett digitalt rundabordssamtal.

Många initiativ inom precisionsmedicin är igång. För att samla bilden av initiativen i Sverige, kunskapsläget och vässa samverkan bjöd Nollvision cancer och Regionala cancercentrum in till ett rundabordssamtal. Bland deltagarna fanns företrädare från patientföreningar, Regionala cancercentrum i Samverkan, myndigheter, industri, akademi och olika experter.

Så vad är precisionsmedicin? Precisionsmedicin handlar om att skräddarsy hälso- och sjukvården för en undergrupp av patienter. Baserat på genetik, miljö och livsstilsfaktorer kan diagnostik, behandlingar och beslut förbättras och bli mer precisa. Det handlar om molekylärbiologi, genetisk sekvensering, nya avbildningstekniker, genterapi, AI, maskininlärning och datahantering. David Gisselsson Nord, professor och överläkare i molekylär patologi i Södra Sjukvårdsregionen, gav exempel från verkligheten: genetisk sekvensering av barncancer.
– Precisionsdiagnostik kommer vara till stor nytta för många, säger David Gisselsson Nord, men han poängterar också att det ibland bara fungerar under en viss tid. Vi kan inte ha en statisk behandling när cancer är föränderligt i sin natur.

Framsteg med flytande biopsier, AI, blodprover och nationella samarbeten

Därefter följde samtal om framstegen inom precisionsmedicin. Richard Rosenquist Brandell, professor och överläkare i klinisk genetik på Karolinska institutet, berättade om Genomic Medicine Sweden (GMS), där han är ordförande. GMS samordnar införandet av precisionsmedicin i hela landet, har center på de sju universitetssjukhusen och har startat en nationell genomikplattform för att dela data över hela landet
– Vi tar fram standarder, hur man ska analysera och tolka, hur man ska göra precisionsdiagnostiken och bygga team på respektive center som kan använda det i behandling. Samtidigt blir det en bra resurs för forskning och innovation eftersom vi kan samla hela landets data.

AI kan förbättra moment vi redan har idag, bygga om arbetsflöden och inte minst göra saker som vi inte kunde göra förut, som att förutspå förlopp. Men det gör också att det behövs nya kompetenser inom vården, till exempel datavetare.

Fredrik Enlund, docent i molekylär patologi på Region Kalmar län, pratade om flytande biopsier, en särskild provtagning som kan fånga heterogeniteten i tumörer. Det vill säga genetiska kloner och mutationer inom samma tumör.
– Heterogena tumörer är en utmaning – vilken klon ska behandlas primärt och vad gör vi när patienten fått en målstyrd behandling men har fått en klon som tål den första behandlingen? frågar Fredrik Enlund. Där har vi en nytta med flytande biopsier. De kan fånga den heterogeniteten och minska risken för resistens om sjukdomen utvecklas. Flytande biopsier kan också användas vid svårstuckna tumörer för att hitta rätt behandling.

Möjligheterna med AI är stora för precisionsmedicin, menar Claes Lundström, adjungerad professor vid Linköpings universitet. Det kan spara mycket tid för de som arbetar inom vården och rädda liv.
– AI kan förbättra moment vi redan har idag, bygga om arbetsflöden och inte minst göra saker som vi inte kunde göra förut, som att förutspå förlopp. Men det gör också att det behövs nya kompetenser inom vården, till exempel datavetare.

Peter Nygren, överläkare och professor i cancerfarmakologi vid Uppsala universitet och nationell koordinator av projeket MEGALiT, berättade om projektet – ett nationellt samarbete för att under kontrollerade former implementera nya arbetssätt inom onkologin.
– Vi ska testa tumörrespons, genomförbarhet och säkerhet för olika läkemedel på olika diagnoser, säger Peter. Det bäddar för mer avancerad precisionsmedicin i nästa steg.

Det finns knutpunkter i livet där man träffar vården. Barnavårdscentralen, skolhälsovården, screeningprogram. När man ändå har kontakt med vården skulle man kunna lägga till ett blodprov för att hitta biomarkörer för cancer. Slutmålet kanske till och med kan vara ett blodprickstest i hemmet?

Precisionsmedicin kan också göra det möjligt att tidigt hitta sjukdomar och anlag för dem. Beatrice Melin, professor och överläkare vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, menar att enkla blodprover kan ge många svar.
– Det finns knutpunkter i livet där man träffar vården. Barnavårdscentralen, skolhälsovården, screeningprogram. När man ändå har kontakt med vården skulle man kunna lägga till ett blodprov för att hitta biomarkörer för cancer. Slutmålet kanske till och med kan vara ett blodprickstest i hemmet?

Myndigheter utreder precisionsmedicins påverkan och nytta

Rundabordssamtalet bjöd också på en lägesuppdatering från myndigheters pågående utredningar. Johan Strömblad, projektledare på Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, pratade om precisionsmedicins påverkan på hälso- och sjukvården.
– För att nå visionen krävs politiska prioriteringar, omställningsresurser, patientdelaktighet, integration av forskning och klinisk verksamhet samt hälsodata. Bland annat. Vi behöver ställa frågorna hur vi driver tvärsektoriell utveckling i kunskapsstyrningsorganisationen, vilka avgränsningar som är lämpliga för nationellt högspecialiserad vård och vilken personal som behöver vilken kunskap.

När behandlingarna blir mer individualiserade för varje patient, hur utvärderar vi nyttan av behandlingen i samhället?

Anna Alassaad, projektledare på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, rapporterar läget för hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin – hur betalningsmodeller kan utvecklas för att hantera de stora behandlingskostnaderna och osäkerheterna.
– När behandlingarna blir mer individualiserade för varje patient, hur utvärderar vi nyttan av behandlingen i samhället? Det är ett av de teman vi jobbar med i analysen. Ett annat tema är värdet – precisionsmedicin kommer med nya möjligheter, som tidigare riskidentifiering och möjligheter till bot. Fångas de värdena upp i de traditionella hälsoekonomiska analyserna?

Flera samverkansprojekt utvecklar precisionsmedicin

Uppdaterade oss om läget i olika samverkansprojekt för utveckling av precisionsmedicin. Simon Ekman, överläkare och docent i onkologi vid Karolinska Universitet, pratade om Partnership for Precision Medicine in Cancer (PPMC) – en satsning för att stärka svensk translationell forskning om precisionsmedicin, med samordning av biobanking, kliniska data och forskningsdata från patienter. PPMC är en virtuell organisation med regionala noder på universitetssjukhus och Regionala cancercentrum.
– Vi vill åstadkomma bättre precision i behandlingar, underlätta uppföljning och hitta nya behandlingsmetoder, berättar Simon Ekman.

– Arbete på lokal nivå är essentiellt för att det ska hända på plats, menar Anna Martling. Det handlar om att bygga förståelse hos chefer och medarbetare om vad precisionsmedicin är. Nya arbetssätt är nödvändiga – nya sätt att tänka kring organisation. Akademin behöver bli en tydligare del av sjukvården.

Anna Martling, professor i kirurgi och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, leder Taskforce för accelererad utveckling av precisionsmedicin. Målet är att accelerera utveckling och samordna aktiviteter inom Region Stockholm, genom att jobba för en implementering i hälso- och sjukvården. Så att det kommer patienter tillgodo.
– Arbete på lokal nivå är essentiellt för att det ska hända på plats, menar Anna Martling. Det handlar om att bygga förståelse hos chefer och medarbetare om vad precisionsmedicin är. Nya arbetssätt är nödvändiga – nya sätt att tänka kring organisation. Akademin behöver bli en tydligare del av sjukvården.

Vi vill åstadkomma bättre precision i behandlingar, underlätta uppföljning och hitta nya behandlingsmetoder

Samverkansprogrammet Hälsa & Life Science tar avstamp i Life Science-strategin. I den står bland annat att Sverige ska vara ledande för införandet av precisionsmedicin. Frida Lundmark från LIF är koordinator.
– Vi ska fungera som kitt. Vi ska inte identifiera eller initiera egna initiativ, utan hjälpa till och lyfta de regionala initiativ som pågår och öka förutsättningarna för att de får nationell spridning och implementering, berättar Frida Lundmark. Vi ska också bygga förslag till Regeringskansliet utifrån vad som redan är initierat och ge extra muskler och drivkraft till dem.

Diskussionsgrupper gav medskick till vidare analysarbete

De 60 deltagarna delades in i grupper för att svara på frågor om vilka insatser som kommer krävas de kommande åren för att precisionsmedicin ska kunna användas för att säkerställa god, jämlik och effektiv cancervård, samt vilka konstellationer av aktörer som behövs för att uppnå detta. De teman som var uppe för diskussion spände mellan teknikutveckling och policyutveckling.

Bland svaren finns bland annat förslag om att standardisera och samordna betalningsmodeller, datadelning och riktlinjer nationellt. Vikten att utveckla kompetenser inom precisionsmedicin poängteras, men också behovet av att införa helt nya kompetenser och utbildningar. Flera tar också upp att nyttan och vinsten med olika terapier, läkemedel och hälsoekonomi behöver utvärderas. Förslagen handlar också om att öka förståelsen för värdet av forskningsinvesteringar och sätta Sverige på den internationella kartan. Att bli bättre på att hitta och involvera patienter kommer också upp.

Svaren och förslagen blir en del av det underlag som RCC i samverkan har med sig i ett vidare arbete. Förhoppningen är att det kan leda till fortsatta analyser och samarbeten i olika frågor.

Tack till alla deltagare!

Agenda och sammanställning av gruppdiskussioner Följ länk

Ta del av rundabordssamtalets agenda och vad grupperna kom fram till för utvecklingspunkter och samarbetskonstellationer.

Storyboard Följ länk

Vilka utmaningar och konsekvenser som framstegen inom precisionmedicin har inneburit och hur detta kommer påverka cancerpatienterna och vårdkostnaden lägger grund för RCC i samverkans vidare analysarbete.

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Bättre behandling, bättre liv

Cellgifter ger sig på även friska celler. Vi vill hitta mer precis behandling, med fokus på målet och på att ge så lite biverkningar som möjligt. Både under och efter behandling.

Behandling och livskvalitet
Följ länk