Prevention 360 är en förstudie av AI Sverige tillsammans med Nollvision Cancer, Informationsdriven Vård, Prevention Barnfetma och Fokus Patient.
Utmaningar
Synen på att upprätthålla hälsa hos individer och befolkningar måste utvecklas; från reaktiv och allmän till proaktiv, exakt och informerad. Ett samhälle som förblir vid god hälsa genom att ingripa på ett tidigt skräddarsytt sätt minimerar behovet av resurskrävande hälso- och sjukvård, samt frigör resurser av högkvalitativ vård för dem som behöver det.
Om projektet
Prevention 360 är en förstudie av AI Sverige tillsammans med Nollvision Cancer, Informationsdriven Vård, Prevention Barnfetma och Fokus Patient.
Genom ett datadrivet arbetssätt kan såväl individer som samhällsaktörer, kommuner och regioner, agera på ett informerat och proaktivt sätt med riktade insatser för att främja hälsa och motverka försämring av hälsan samtidigt som den enskilde ges nya sätt att ta ansvar för deras hälsa. Detta är viktigt för en förbättrad hälsa i hela samhället, såväl för individen som för samhällsaktörer som regioner och kommuner och för att öka resurseffektiviteten.
Med ett brett och högrelevant nätverk av erfarna och kapabla samarbetspartners, och ett levande utrymme från kliniska behov, forskning, teknikutveckling och implementering i samhället, kommer vi att arbeta uppdragsorienterat och med att mobilisera alla sektorer i hela samhället.
De nationella innovationsnätverken tillsammans med en patientorganisation syftar till att utveckla nästa Strategiska innovationsprogram.
Fakta
Prevention 360 är en förstudie från februari till oktober 2023.
Projektpartners: AI Sweden, Nollvision Cancer, Informationsdriven Vård, Prevention Barnfetma och Fokus Patient.
Utlysningen finansierades av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.
Nätverket mot gynekologisk cancer anordnar i år Gyncancerdagen, lördag 25 mars!
Dagen som i år är helt digital, innehåller spännande föredrag och diskussioner om bland annat de olika gyncancerdiagnoserna, sena biverkningar, ärftlighet och närståendestöd.
Sist men absolut inte minst kommer vi ha en högaktuell diskussion om hur vården kan bli mer jämlik och vi gästas då av representanter från de nationella vårdprogrammen inom gynekologisk cancer.
Detta är helt enkelt en dag du INTE vill missa!
HÄR kan du läsa mer om dagen samt anmäla dig! Blir inte länken klickbar så besök oss på www.gyncancer.se
Har du frågor eller funderingar tveka inte att kontakta Alexandra Andersson på mejl [email protected]
Tack, och hoppas att vi ses!
Hem”Inför screening mot fler sorters cancer – och snabbt”
”Inför screening mot fler sorters cancer – och snabbt”
DN DEBATT 1/2 2023
Under 2021 passerade cancer för första gången hjärt-kärlsjukdomar som den vanligaste dödsorsaken i en region. Detta trots en fantastisk utveckling med nya diagnosmetoder och behandlingar. Prevention är första prioritet, men vi måste också bli bättre på att upptäcka sjukdomen så tidigt som möjligt, skriver sex företrädare för cancerområdet.
Nationella screeningprogram kan vara effektiva, visar Sveriges arbete med mammografi. Men vad gäller andra cancerformer har vi som land inget att skryta med, skriver artikelförfattarna. Foto: Jenny Ingemarsson
Det senaste decenniet har vi sett en fantastisk utveckling inom cancerområdet. Avancerade diagnosmetoder kan i dag identifiera det särskilda genuttrycket för en tumör, immunterapi och målinriktade behandlingar kan helt bota eller förlänga överlevnaden hos patienter, och mer exakt kirurgi och strålningsmetoder har införts.
Takten inom forskning och utveckling tilltar. Det är inte långt borta att breddinföra helgenomsekvensering som underlag för precisionsmedicinsk behandling, något som redan i dag erbjuds alla barn som drabbas av cancer. Forskningen är även intensiv kring cell- och genterapier och förhoppningar finns kring framtida behandlingsvacciner med mRNA-teknik.
Utvecklingen är givetvis glädjande, samtidigt som vi måste inse att cancer under överskådlig tid kommer att utgöra ett av de största hoten mot liv och hälsa. Redan i dag känner nog alla i Sverige någon som drabbats av cancer, och antalet konstaterade fall ökar för varje år. Det beror delvis på att vi har en åldrande befolkning men också på våra levnadsvanor. Under 2021 passerade cancer för första gången hjärt-kärlsjukdomar som den vanligaste dödsorsaken i en region, i Stockholm. På längre sikt kommer detta sannolikt att gälla för hela landet.
Det beror delvis på att vi har en åldrande befolkning men också på våra levnadsvanor.
I dag genomförs i Stockholm en europeisk expertkonferens om cancer arrangerad av Sverige som EU:s ordförandeland. Mötet ska diskutera genomförandet av EU:s cancerplan och särskilt prevention och tidig upptäckt. Detta är välvalda fokusområden. Forskning och utveckling inom akademi och företag levererar kontinuerligt allt bättre sätt att behandla cancer.
Nu är det dags för hela samhället att satsa på metoder som kan minska riskerna att drabbas, och metoder att hitta och diagnostisera patienter så tidigt som möjligt. Vi måste också på allvar införa patientsamverkan i Sverige, något som är självklart i de flesta andra EU-länder.
När det gäller prevention finns det ingen tvekan om vad vi kan göra för att minska riskerna. Överväldigande evidens finns kring att riskfaktorer som tobak, alkohol, fysisk inaktivitet, övervikt, solexponering och luftföroreningar är orsaker till en stor andel cancerfall. 30 procent av all cancer hos vuxna kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor, men att förändra levnadsvanor är ofta svårt.
Åtgärder som bidrar till att främja hälsosamma val i matbutiken eller mer rörelse i vardagen lyser i dag med sin frånvaro i Sverige.
De insatser som gjorts under decennier för att exempelvis minska tobaksbruket, samt kontrollerad försäljning av alkohol, har haft god effekt. Men ska vi minska framtida cancerfall behövs fler insatser som underlättar att leva hälsosamt. Åtgärder som bidrar till att främja hälsosamma val i matbutiken eller mer rörelse i vardagen lyser i dag med sin frånvaro i Sverige.
Att upptäcka en cancersjukdom så tidigt som möjligt är oerhört viktigt. Ju tidigare diagnos desto större möjlighet till ett bra behandlingsresultat, förlängd överlevnad och i bästa fall bot. Men utmaningarna är betydande. En hög andel av alla patienter som får en cancerdiagnos har börjat med ett läkarbesök på en vårdcentral. Tidig upptäckt ställer därför krav på en välutbyggd primärvård med hög kompetens, men primärvården har under decennier varit såväl underbemannad som överbelastad och det utgör tyvärr inga goda förutsättningar.
Nationella screeningprogram kan vara en effektiv metod, det visar inte minst Sveriges arbete med mammografi för att upptäcka bröstcancer. Inom ramen för EU:s cancerplan har EU-kommissionen tagit fram nya rekommendationer till medlemsländerna kring screening. Länderna bör senast 2025 ha heltäckande screeningprogram för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer. EU utvidgar även rekommendationen till lungcancer och prostatacancer, och till viss del magsäckscancer.
Att det ska ta tretton år att införa screening är helt oacceptabelt.
Vad gäller screening har Sverige inget att skryta med. Redan 2014 rekommenderade Socialstyrelsen regionerna att införa screening mot tjock- och ändtarmscancer, men först 2027 beräknas detta vara fullt utbyggt i hela landet. Att det ska ta tretton år att införa screening är helt oacceptabelt. Vad gäller prostatacancer har Socialstyrelsen flera gånger sagt nej till ett nationellt screeningprogram, främst då mätmetoden med PSA-test ansetts leda till för många falskt positiva svar. I dag finns dock bättre metoder, som exempelvis svenska STHLM3. Socialstyrelsen uppmanade regionerna 2018 att påbörja testning inför ett eventuellt nationellt screeningprogram. I nuläget har endast fem regioner påbörjat detta. Risken är uppenbar för att historien för tjock- och ändtarmscancer upprepar sig.
Screening för lungcancer är ännu i sin linda, och det är först på senare år som det kommit fram effektiva behandlingar. Utan dessa hade det inte varit etiskt försvarbart att aktivt försöka identifiera patienter. Ett pilotprojekt har inletts i Region Stockholm där 1 000 storrökande kvinnor ska undersökas.
Sverige har i grunden en välfungerande cancervård. Men den fråga regeringen och regionerna bör ställa sig är: Gör vi verkligen allt vi kan i kampen mot cancer? För oss är svaret i dag tyvärr ett tydligt nej. Sverige skulle dock kunna bli ett föregångsland när det gäller förebyggande, tidig upptäckt och effektiv behandling av cancersjukdomar – på ett regionalt och socioekonomiskt jämlikt sätt. För att det ska kunna ske behövs bland annat följande:
● En ny nationell cancerstrategi inklusive barnonkologi med årliga konkreta handlingsplaner och tydliga tidsatta mål. Den nuvarande strategin är snart femton år gammal.
● Satsning på konkreta cancerpreventiva åtgärder som stimulerar till sundare levnadsvanor.
● Statlig och regional satsning på primärvården för att säkerställa att vårdnivån klarar sitt uppdrag med tillgänglighet, kontinuitet och kompetens.
● Åtagande av alla regioner att säkra följsamhet till standardiserade vårdförlopp och avskaffande av omotiverade väntetider.
● Alla som diagnostiseras med cancer ska erbjudas att delta i klinisk forskning kring framtida behandlingar.
Gör vi verkligen allt vi kan i kampen mot cancer? För oss är svaret i dag tyvärr ett tydligt nej.
● Införande av nationella screeningprogram jämlikt över hela landet genom statliga stimulansmedel. Sverige skulle exempelvis kunna vara bland de första länderna med nationell lungcancerscreening av riskgrupper.
● Utred och åtgärda orsakerna till regional och socioekonomisk ojämlikhet inom cancervården.
● Utred och föreslå hur verklig lagstadgad patientsamverkan kan ske på alla nivåer inom hälso- och sjukvården.
● Statlig och regional finansiering för att permanenta viktig infrastruktur som i dag är projektbaserad, som helgenomsekvensering av barn och vuxna med cancerdiagnos.
● Statlig satsning på implementering av precisionsmedicin och avancerade terapier.
TEXT
Margareta Haag, ordförande, Nätverket mot cancer
Ebba Hallersjö Hult, ledare, Nollvision cancer
Karin Liljelund, vice ordförande, Lungcancerföreningen
Malin Parkler, ordförande, Lif – de forskande läkemedelsföretagen
HemLungcancer, prevention och precisionsmedicin fokus för Nollvision cancer i Almedalen
Lungcancer, prevention och precisionsmedicin fokus för Nollvision cancer i Almedalen
I skuggan av det avskyvärda dådet mot psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren var Almedalsveckan i år åter en plats för massor av seminarier, tal, diskussioner och informella möten mellan alla samhällsintresserade aktörer. Precisionsmedicin och hälsodata var två ämnen som stack ut sett till mängden arrangemag. Hans Hägglund och Ebba Hallersjö Hult var efterfrågade paneldeltagare och våra partners hade såväl egna arrangemang som olika samarbeten under veckan.
”Så får alla patienter tillgång till precisionsmedicin”, ”Preventionsmiljarden” och ”Datadriven hälso- och sjukvård för bästa patientnytta” var tre rubriker där Nollvision cancer var med som arrangör och som gick av stapeln under måndag och tisdag. De två förstnämnda gå att se i efterhand på https://www.folkhalsodalen.se/play
På tisdagen anordnade Nollvision Cancer en heldag om lunghälsa tillsammans med AstraZeneca, Lungcancerföreningen, Medituner och Apoteket AB, där besökarna kunde testa lunghälsa vid tre olika stationer, lyssna på seminarier och diskutera med olika experter och intressenter inom lunghälsa. Fokus låg på vikten av att kontrollera sina lungor om man har symtom, tidig upptäckt av sjukdomar och tidiga insatser. Folkhälsodalens trädgård var välfylld under dagen och många tog chansen att testa sin lunghälsa i de olika stationerna. Seminarierna om KOL och lungcancer drog mycket folk och orangeriet var helt fullt av besökare som ville lyssna på panelerna.
Seminariet om KOL hade rubriken ”KOL – en bortglömd och växande folksjukdom” och fokuserade på hur vi gör för att tidigt fånga upp KOL-drabbade. Deltagare var Anders Åkesson, förbundsordförande i Riksförbundet HjärtLung, Åsa Loy, leg apotekare på Apoteket AB, Anders W Jonsson (C), riksdagsledamot och överläkare, Marie Morell (M), regionråd i Östergötland och ordförande i sjukvårdsdelegationen på SKR, samt Johan Ellegård, verksamhetschef på Capio Närsjukvård.
Seminariet om lungcancer hade rubriken ”Röntga rökare – rädda liv” och fokuserade på tidig upptäckt och screening. Deltog gjorde Ebba Hallersjö Hult, Karin Liljelund, vice ordförande i Lungcancerföreningen, Patrik Rossi, chef för Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset, Vitali Grozman, ansvarig röntgenläkare för pilotprojektet med screening i Region Stockholm, samt Lina Nordquist (L), riksdagsledamot och ledamot i socialutskottet. Modererade bägge seminarierna gjorde Karl-Johan Karlsson, AstraZeneca.
HemGrand Challenge – workshop om primärprevention av hudcancer
Grand Challenge – workshop om primärprevention av hudcancer
För att lösa de stora samhällsutmaningarna och åstadkomma samhällsförändring behöver vi engagera alla aktörer i kedjan och jobba mot samma mål. Så kallade ’Grand Challenges’ är en tävlingsdriven innovationsform för att accelerera lösningar och innovation för ett hållbart samhälle.
Cancer som central samhällsutmaning kräver att aktörer längs hela ekosystemet, utöver vården som givet har en viktig roll, inkluderas och hittar drivkraft för att nå hållbara lösningar och system som jämlikt och effektivt levererar värde.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Regionala cancercentrum (RCC), forskningsinstitutet RISE och Nollvision cancer har gått samman för att utforska förutsättningarna för att arrangera en Grand Challenge-tävling på temat primärprevention av hudcancer. Sverige har ett högt incidenstal för hudcancer som fortsatt ökar och aktörerna som berörs av frågan spänner från skolverksamhet, idrottsrörelser, fackförbund för arbete i utomhusmiljö till de som planerar våra offentliga miljöer eller arbetar med textilutveckling.
Det första steget är att se om en innovationstävling kan skapa önskat engagemang och har förutsättningar att leda till att goda lösningar implementeras för primärprevention av hudcancer. Den 17:e december samlade därför SSM, RCC, RISE och Nollvision cancer till en första workshop med aktörer från bland annat SMHI, Sveriges lantbruksuniversitet, Handelshögskolan, Vinnova, Arbetsmiljöverket, Cancerfonden m.fl. för att tillsammans rita kartan av aktörer med påverkan på frågan och visualisera gemensamma målbilder samt önskade lägen att ta sikte på. Tillfället blev lyckat och engagemanget stort bland deltagarna. Efter helgerna samlas arbetsgruppen för att klustra idéerna som framkom och även sätta ytterligare ett workshop-datum för att samla fler aktörer runt bordet och öppna upp för de som inte kunde delta vid decembertillfället.
Är du en aktör med idéer och påverkan på hur barn och vuxna skyddas från solen? Då är du mer än välkommen att skicka en intresseanmälan till:
En tredjedel av all cancer beror på levnadsvanor. Det innebär att en tredjedel av all cancer går att förebygga. Och om färre blir sjuka så minskar vi människors lidande, ökar folkhälsan och sparar samhällets resurser. Frågan är – hur?
Läs sammanställningar från tidigare workshops som Nollvision cancer har anordnat för att att omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.
HemRapport från IHE: Screening för lungcancer kan rädda 143 liv per år
Rapport från IHE: Screening för lungcancer kan rädda 143 liv per år
Lungcancer är den cancerform som leder till flest antal dödsfall i Sverige. Under 2019 insjuknade 4300 personer i lungcancer och 3600 dog i sjukdomen. Det finns idag tydliga evidens för att ett införande av lungcancerscreening för högriskindivider skulle minska mortaliteten i lungcancer signifikant. IHE:s rapport visar att riktad screening för lungcancer kan både rädda liv och vara kostnadseffektiv.
IHE- Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi har analyserat sjukdomsbördan och värdet av tidigare detektion. Rapporten, som gjorts på uppdrag av Nollvision cancer och med stöd av AstraZeneca, visar att med hjälp av screening skulle man kunna upptäcka lungcancern tidigare och undvika omkring 143 dödsfall per år. Att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium är avgörande för att möjliggöra botande behandling.
Lungcancer utgör ett betydande folkhälsoproblem och innebär stort lidande för den enskilde personen. Femårsöverlevnaden i mer avancerade sjukdomsstadier är bara några enstaka procent. De stora samhällskostnaderna för lungcancer utgörs av bland annat produktionsbortfall, sjukvårdskostnader och läkemedelskostnader. Jämfört med dagens kostnader skulle den totala nettokostnaden per år för att införa riktad lungcancerscreening i åldersintervallet 50–74 år vara cirka 16 miljoner kronor. När den kostnaden ställs i relation till den totala hälsovinsten som screening innebär i samma åldersintervall hamnar siffran långt under Socialstyrelsens brytpunkt för hur mycket ett screeningprogram får kosta i relation till hur många liv det räddar.
– Det här är försvarbara kostnader och ett nationellt program för lungcancerscreening skulle betyda mycket för överlevnaden, säger Peter Lindgren, adjungerad professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och verkställande direktör på IHE.
Peter Lindgren
Rökare och tidigare rökare är positiva till screening
För att få det bästa utfallet av ett nationellt riktat program för lungcancerscreening är det viktigt att nå ut på ett effektivt sätt till högriskindivider, att skapa förståelse för nyttan av undersökningen och en vilja att delta. Parallellt med att IHE ombads ta fram rapporten fick analys- och undersökningsföretaget Kantar Sifo till uppgift att göra en attitydundersökning i målgruppen för ett riktat screeningprogram. Resultatet visar att övervägande delen av rökare och tidigare rökare är positiva till att genomgå screening.
– Resultaten från både IHE och Kantar Sifo är mycket lovande men det är fortfarande oklart hur man bäst skulle kunna nå screeningpopulationen då den inte bara baseras på ålder och kön som andra screeningprogram gör. En utvärdering av olika metoder för att nå screeningpopulationen behöver därför göras i Sverige genom en implementeringsstudie, säger Ebba Hallersjö Hult, verksamhetsledare för Nollvision cancer, Sveriges tvärsektoriella innovationsmiljö mot cancer.
Ebba Hallersjö Hult. Foto: Micke Lundström
– Sverige har mycket goda förutsättningar att med en sådan implementeringsstudie vinna ny viktig kunskap om hur en framtida lungcancerscreening skall optimeras, för att i nästa steg implementeras och bidra till att dödligheten i lungcancer minskar i vårt land, avslutar Suzanne Håkansson, policychef på AstraZeneca, medgrundare och medlem i Nollvision cancers kärnteam.
Suzanne Håkansson. Foto: Micke Lundström
Publiceringen av rapporten följs upp med ett panelsamtal 6 december kl. 17:00–17:30
På Folkhälsodalen den 6:e december arrangeras ett panelsamtal om hur resultaten kan tas vidare till att rädda liv. I samtalet medverkar företrädare från Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Cancerfonden och profession inom lungcancer.
Peter Lindgren, verksamhetschef, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE: tel: 046 32 91 00, e-post: [email protected], ihe.se
Andersson A, Wilking N, Fridhammar, A, Steen Carlsson, K, Lindgren, P: Lungcancer i Sverige – En analys av sjukdomsbörda och värdet av tidigare detektion, IHE Rapport 2021:10, IHE: Lund.
Rapporten publiceras 6 december 2021 kl. 09.00 på IHE. Rapporten är beställd av innovationsmiljön Nollvision Cancer med finansiering från Vinnova och AstraZeneca.
Det finns idag tydliga evidens för att ett införande av lungcancerscreening för högriskindivider skulle minska mortaliteten i lungcancer signifikant.
Två stora internationella studier har visat att man kan minska dödligheten i lungcancer mellan 20 och 40% genom att låta friska individer med hög risk att drabbas av lungcancer genomgå regelbundna kontroller med skiktröntgen, (1,2). Dessa studier har definierat högriskpatienter efter rökvanor och ålder. Att screening av högriskgrupper minskar mortaliteten är tydligt visat i dessa två studier och ytterligare studier för att påvisa att lungcancerscreening av högriskindivider minskar mortaliteten anses inte behövas.
National Lung Screening Trial Research Team, Aberle DR, Adams AM, Berg CD, Black WC, Clapp JD, et al. Reduced lung-cancer mortality with low-dose computed tomographic screening. N Engl J Med. 2011 Aug 4;365(5):395–409.
de Koning HJ, van der Aalst CM, de Jong PA, Scholten ET, Nackaerts K, Heuvelmans MA, et al. Reduced Lung-Cancer Mortality with Volume CT Screening in a Randomized Trial. N Engl J Med. 2020 Feb 6;382(6):503–13.
Det här är vi
Nollvision cancer ska omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.
Europeiska komissionen har publicerat en roadmap för att följa genomförandet och utvecklingen av EU Beating Cancer Plan. Nollvision cancer var med i konsultationsprocesserna kring framtagandet av planen för snart ett år sedan. EU Beating Cancer Plan fokuserar på var EU kan göra mest nytta när det kommer till prevention av cancer och livskvalitet för cancerpatienter.
Vad händer i omvärlden för att förbättra cancervården och utveckla life science-sektorn? Här hittar du exempel på hur olika aktörer driver på i politiska och strategiska frågor, löser problem, utvecklar nya lösningar eller tar sig igenom utmaningar.
HemVision Zero Cancer & OECD OPSI: workshop on mission driven innovation around personalised medicine
Vision Zero Cancer & OECD OPSI: workshop on mission driven innovation around personalised medicine
On 7–8th of October, Vision Zero Cancer together with OECD Observatory of Public Sector Innovation met together with around 60 participants, speakers, and panellists for a Mission-oriented Innovation Bootcamp – a journey into the intersection of mission-oriented innovation and personalised medicine. The purpose of the workshop was to introduce the concept mission-oriented innovation and how to use it for working together to make personalised medicine available for all cancer patients.
The focus of the two-day bootcamp: A journey into the crossing of mission-oriented innovation and personalised medicine, was to introduce the concept, collecting perspectives on how to make the mission come to life, to decide who needs to do what and share how to activate the ecosystem and synergies across different innovations. In the digital workshop, the participants had the opportunity to ask questions, work together and learn from speakers who transparently shared their experiences and hinderances on the topic.
Ebba Hallersjö Hult, head of Vision Zero Cancer, highlighted how important it is to involve the whole healthcare system. OECD and UCL IIPP showed that shared missions with combined strategy, coordination, and implementation to tackle global complex challenges works and pointed to the example of developing a global vaccine for Covid-19.
Many international examples where shared. Health Holland are working on a mission for better dementia care, where an important mechanism has been to connect the overall mission with the work in so called Field Labs. Germany’s mission-oriented work with their Decade against cancer is a valuable example of taking a more patient-centred approach through webinars, events, and panels to include the public. The UK, Camden borough, is working on a mission for combatting child poverty demonstrating a central mapping tool for getting the big picture of all the activities that needs to happen simultaneously to achieve a mission. Australia’s work on Genomics Health Futures mission showed success factors in setting up inclusive expert panels to set the mission and its implementation. Together this went to show how important it is to try different ways of working towards missions and sharing experiences along the way, across sectors and between different areas of societal challenges.
The importance of communication and trust was addressed and highlighted during the panel discussion. The panel also discussed the value of working in different partnership models and broadening the perspectives with unusual players, always factoring in the individuals behind the topics discussed and that human behaviour is one of the crucial factors determining if we move towards the mission.
– The pandemic has tested the healthcare system around the world but has also created an opportunity to redefine cancer care. We are not going back to the past. We are going to add a new normal and it is a great opportunity to define that new normal together, says Ebba Hallersjö Hult.
In February 2021, the European Commission presented Europe’s Beating Cancer Plan. With new technologies, research and innovation as the starting point, the Cancer Plan sets out a new EU approach to cancer prevention, treatment, and care. Personalised Medicine represents a paradigm shift in health and requires the coordinated action of multiple stakeholders. Vision Zero Cancer believes that a Mission-based approach can be successfully applied to the implementation of personalised medicine and the outcome of workshops held during the bootcamp renders this belief.
We look forward to further exchanging valuable lessons on how missions can tackle wide societal challenges in innovative ways and to collaborate across sectors to achieve a transformation around cancer so that it is eliminated as a life-threatening disease for future generations, working towards the vision that no one should die from cancer and more people should live longer and better.
Participants:
The team co-hosting the event together with Vision Zero Cancer:OECD Observatory of Public Sector Innovation (OPSI). Chiara Bleckenwegner, Angela Hanson, Piret Tõnurist, Philippe Larrue, Rebecca Santos, Luca Kuhn von Burgsdorff and Davide Albeggiani.
Läs sammanställningar från tidigare workshops som Nollvision cancer har anordnat för att att omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.
HemStor potential att minska insjuknandet i cancer
Stor potential att minska insjuknandet i cancer
Individanpassat stöd för att uppnå eller bibehålla hälsosamma levnadsvanor borde vara en naturlig del i dialogen mellan hälso- och sjukvårdspersonal, patienter och dess närstående. Det säger Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan i sin nationella plan för att förebygga cancer, där de även berättar hur de ska stödja vården och driva förändring de närmsta åren.
Utgångspunkten i den nationella cancerpreventionsplanen är den Europeiska kodexen mot cancer och RCC:s övergripande mål om att minska skillnader mellan grupper när det gäller insjuknande och överlevnad i cancer. Samverkan mellan aktörer är avgörande.
Ellen Brynskog
RCC ska främst stödja hälso- och sjukvården med verktyg och råd för att upptäcka ohälsosamma levnadsvanor och öka jämlikheten, men även skola, föreningsliv och fysisk närmiljö ska beaktas. Ellen Brynskog, som jobbar på RCC Väst och är ordförande i den nationella arbetsgruppen för cancerprevention, har varit med och tagit fram planen. – Den nationella cancerpreventionsplanen konkretiserar hur RCC kan bidra till att minska insjuknandet i cancer de närmsta åren. Med planen vill vi flytta fram positionerna för vårt preventiva arbete och vara en del i den rörelse som jobbar för att ett hälsofrämjande förhållningssätt i och utanför vården normaliseras ytterligare.
I grund och botten ser jag det som en jämlikhetsfråga. Dagligrökningens fördelning i befolkningen idag eldar på ojämlikheten i hälsa och gör redan utsatta grupper mer sårbara. Insatser i hela samhället måste formas för de som har störst behov av att förändra sina levnadsvanor.
En central insats för minskat cancerinsjuknande är att få färre – helst inga – att börja röka. I debattartikeln Läkarkårens tyngd behövs för att uppnå ett rökfritt Sverige nämns exponeringsförbud, höjd tobaksskatt och begränsad försäljning som exempel. Men debattörerna – däribland Ellen Brynskog – efterfrågar mer. Som omfördelade resurser, utökad tobaksavvänjning och en samlad läkarkår som trycker på för förändring. – Ett rökfritt Sverige skulle spara många liv, lidande och pengar inom hälso- och sjukvården. Men i grund och botten ser jag det som en jämlikhetsfråga. Dagligrökningens fördelning i befolkningen idag eldar på ojämlikheten i hälsa och gör redan utsatta grupper mer sårbara. Insatser i hela samhället måste formas för de som har störst behov av att förändra sina levnadsvanor. Det handlar både om att stoppa människor från att börja röka och om att erbjuda stöd att sluta. Där kan hälso- och sjukvården flytta fram sina positioner ytterligare. Det är ju aldrig för sent att sluta röka.
Ensam är absolut inte stark i dessa sammanhang. Ju fler delar av samhället som sluter upp och lägger kraft på dessa frågor, desto bättre.
Lungcancerprevention är även ett av de områden som Nollvision cancer ser behov av att förnya. Och i debattartikeln nämns Nollvision cancer som ett initiativ att hämta kraft ifrån. – Levnadsvanor och prevention är komplexa frågor; det finns tusen svar på frågan varför vi lever som vi gör och enskilda instanser kan inte själva ansvara för preventionsarbetet. Ensam är absolut inte stark i dessa sammanhang. Ju fler delar av samhället som sluter upp och lägger kraft på dessa frågor, desto bättre. Om en innovationsmiljö som Nollvision cancer kan bidra till att nya samarbetspartners hittar varandra och lyfter och avancerar varandras arbete ser jag det som mycket positivt.
RCC i samverkan har tagit fram en nationell plan för cancerprevention. Planen beskriver aktiviteter för att förebygga cancer och främja hälsosamma levnadsvanor på nationell nivå inom ramen för RCC:s uppdrag 2020–2022.
En vanligt förekommande uppskattning är att minst 30 procent av den totala cancerdödligheten i industriländer skulle kunna förebyggas genom förändring av levnadsvanorna. Därför är det viktigt med hälsofrämjande insatser till befolkningen, riskgrupper och individer.
Mycket cancer går att förebygga
En tredjedel av all cancer beror på levnadsvanor. Det innebär att en tredjedel av all cancer går att förebygga. Och om färre blir sjuka så minskar vi människors lidande, ökar folkhälsan och sparar samhällets resurser. Frågan är – hur?
HemTvärsektoriell innovation för att förebygga och upptäcka lungcancer tidigt
Tvärsektoriell innovation för att förebygga och upptäcka lungcancer tidigt
Hur får vi färre att bli sjuka och dö i cancer? Vilka hinder behöver vi komma över? Och hur samarbetar vi på bästa sätt? Framtidens cancervård behöver svar på sådana frågor – vilket var det vi försökte hitta under två workshoptillfällen om prevention och tidig upptäckt av lungcancer.
För att utforska effektiva sätt att förebygga lungcancer, förstå hur vi kan samarbeta för att upptäcka cancer så tidigt som möjligt och bana väg för ett riktat screeningprogram för lungcancer bjöd Nollvision cancer under hösten in till två workshops. 100 deltagare från 50 aktörer, med erfarenheter från akademi, politik, industri, vård och som patienter, hjälpte till att hitta kunskapsluckor, synergier, best practice och strategier för ökat samarbete.
Deltagarna, och de som formar svensk cancervård, kan och förstår de frågor som framtidens vård behöver svar på – och de har idéer och förslag på lösningar. Höstens workshops var ett led i att lyfta och synliggöra förslagen, för att de sedan ska kunna utvecklas, granskas, kombineras och testas. Workshopparna utmynnade bland annat i tre tydliga behovskluster:
Ökad systematik för indikatorer, symtom, prediktioner och markörer för lungcancer.
Ett nationellt screeningprogram med start kring frågan: hur gör vi det bäst?
En grund i form av en implementeringsstudie som utreder hur vi når ut till screeningprogrammets målgrupp.
Dagens vård förändras snabbt och kräver arbetsmodeller som kan anpassas och utvecklas efter hand, där idéer kontinuerligt kan prövas mot ny information, nya infallsvinklar och där det är högt i tak för att våga pröva. Nollvision cancer vill vara katalysatorn i detta flöde, inspirera till gemensamma satsningar och hjälpa till att förankra idéerna i värdeskapande, testbarhet och tydlighet.
Workshopparna var ett led i att driva våra långsiktiga mål om prevention och tidig upptäckt av lungcancer. Utifrån idéerna och förslagen har en analys om kostnader vs nytta av prevention och tidig upptäckt beställts från Hälsoekonomiska Institutet i Lund. Under våren fortsätter arbetet i mindre fokusgrupper för prioriterade insatser. Ett förarbete till en implementeringsstudie inför ett nationellt screeningprogram för lungcancer är på gång. Vi fortsätter att finansiera två doktorandtjänster för forskning om aldrig-rökare i primärvården och deltar med stort engagemang i dialogen om att införa Tobaksavvänjning på recept, ToR.
Läs gärna sammanfattningarna och ta del av presentationen av resultaten
En tredjedel av all cancer beror på levnadsvanor. Det innebär att en tredjedel av all cancer går att förebygga. Och om färre blir sjuka så minskar vi människors lidande, ökar folkhälsan och sparar samhällets resurser. Frågan är – hur?
Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
Impact Innovation: Prevention 360
