Hem
Sveriges position inom strålterapi måste stärkas
Inom ramen för Nollvision cancers projekt ”Mission Strålterapi” har Ebba Hallersjö Hult, Ulrika Årehed Kågström, Susanna Francke Rodau, Margareta Haag, Andreas Heddini, Helena Anderin, Karin Liljelund och Eric LaFleche skrivit en debattartikel i Dagens Medicin. Den tar avstamp i den rapport om strålterapi som tagits fram av RCC i samverkan på uppdrag av regeringen. Nu fortsätter vi arbetet för att förbättra svensk strålbehandling.
Läs debattartikeln här och rapporten här.
HemLungcancer, prevention och precisionsmedicin fokus för Nollvision cancer i Almedalen
I skuggan av det avskyvärda dådet mot psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren var Almedalsveckan i år åter en plats för massor av seminarier, tal, diskussioner och informella möten mellan alla samhällsintresserade aktörer. Precisionsmedicin och hälsodata var två ämnen som stack ut sett till mängden arrangemag. Hans Hägglund och Ebba Hallersjö Hult var efterfrågade paneldeltagare och våra partners hade såväl egna arrangemang som olika samarbeten under veckan.
”Så får alla patienter tillgång till precisionsmedicin”, ”Preventionsmiljarden” och ”Datadriven hälso- och sjukvård för bästa patientnytta” var tre rubriker där Nollvision cancer var med som arrangör och som gick av stapeln under måndag och tisdag. De två förstnämnda gå att se i efterhand på https://www.folkhalsodalen.se/play
Dagens Medicin omnämner särskilt Nollvision cancer i sin artikel om preventionsmiljarden: https://www.dagensmedicin.se/vardens-styrning/vardutveckling/swelife-vill-ha-en-preventionsmiljard/
På tisdagen anordnade Nollvision Cancer en heldag om lunghälsa tillsammans med AstraZeneca, Lungcancerföreningen, Medituner och Apoteket AB, där besökarna kunde testa lunghälsa vid tre olika stationer, lyssna på seminarier och diskutera med olika experter och intressenter inom lunghälsa. Fokus låg på vikten av att kontrollera sina lungor om man har symtom, tidig upptäckt av sjukdomar och tidiga insatser. Folkhälsodalens trädgård var välfylld under dagen och många tog chansen att testa sin lunghälsa i de olika stationerna. Seminarierna om KOL och lungcancer drog mycket folk och orangeriet var helt fullt av besökare som ville lyssna på panelerna.
Seminariet om KOL hade rubriken ”KOL – en bortglömd och växande folksjukdom” och fokuserade på hur vi gör för att tidigt fånga upp KOL-drabbade. Deltagare var Anders Åkesson, förbundsordförande i Riksförbundet HjärtLung, Åsa Loy, leg apotekare på Apoteket AB, Anders W Jonsson (C), riksdagsledamot och överläkare, Marie Morell (M), regionråd i Östergötland och ordförande i sjukvårdsdelegationen på SKR, samt Johan Ellegård, verksamhetschef på Capio Närsjukvård.
Seminariet om lungcancer hade rubriken ”Röntga rökare – rädda liv” och fokuserade på tidig upptäckt och screening. Deltog gjorde Ebba Hallersjö Hult, Karin Liljelund, vice ordförande i Lungcancerföreningen, Patrik Rossi, chef för Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset, Vitali Grozman, ansvarig röntgenläkare för pilotprojektet med screening i Region Stockholm, samt Lina Nordquist (L), riksdagsledamot och ledamot i socialutskottet. Modererade bägge seminarierna gjorde Karl-Johan Karlsson, AstraZeneca.
HemRapport: Framstegen inom precisionsmedicin
Nollvision cancer har på uppdrag av Regionala cancercentrum i samverkan och i nära samarbete med Genomic Medicine Sweden tagit fram en ny rapport om precisionsmedicin.
Rapporten beskriver utmaningar och konsekvenser som framstegen inom precisionsmedicin innebär för behandlingen av cancerpatienter samt potentiella insatser de kommande åren så att precisionsmedicin kan användas för att säkerställa en god, jämlik och effektiv cancervård.
Läs rapporten här.
HemTest Bed Sweden for Precision Health in Cancer
Innovationsmiljön, med finansiering från Vinnova via det strategiska innovationsprogrammet Swelife, är en testbädd för kliniska studier som underlättar införande av mer träffsäker prevention och behandling inom cancervården. Initiativtagare är Nollvision cancer, Genomic Medicine Sweden (GMS), SciLifeLab och forskningskonsortiet MEGALiT.
Innovationsmiljöns övergripande målsättningar är att bidra till:
Test Bed Sweden for Precision Health in Cancer ska utveckla en modell för att stimulera utvecklingen av nationella precisionsmedicinska studier, inklusive nya studiedesigner, processer och teknologier samt bidra till utvecklingen av nya precisionsdiagnostiska verktyg och utvecklingen av en modell för en nationell MTB-portal (Molecular Tumour Board). I modellutvecklingen ingår även stöd för dataanalys och datadelning, hälsoekonomiska verktyg för att validera kostnadseffektivitet och hållbarhet, betalningsmodeller, utbildningsinsatser och anpassning av riktlinjer och andra kunskapsstöd inom cancervården för sammanhållande patientresor.
För att möjliggöra storskalig implementering av en nationell, hållbar och jämlik implementering av precisionshälsa i cancervården behöver modeller och metoder testas i verklig miljö. Projektparterna har därför för avsikt att utveckla Innovationsmiljön till en systemdemonstrator som möjliggör den translationella processen och som främjar nyttjandet av befintliga strukturer såsom kliniska prövningsenheter. Behandlande kliniker, nationella och internationella forskningskonsortier erbjuds möjlighet till innovationsrådgivning för innovativ design av precisionsmedicinska studier samt för att testa, påvisa och iterera de modeller, metoder och verktyg som utvecklas inom innovationsmiljön. Denna samverkan möjliggör generering, utvärdering och värdering av evidens för precisionsmedicinsk prevention, diagnostik, behandling och uppföljning. Härigenom skapas förutsättningarna att accelerera omställningen och moderniseringen av cancervården på ett hållbart och jämlikt sätt, till nytta för den enskilde patienten och för samhället i stort.
Innovationsmiljön är avgränsad från genomförandet och resultat av enskilda kliniska studier.
Test Bed Sweden for Precision Health in Cancer använder ett missions-orienterat arbetssätt och arbetar långsiktigt för att förverkliga Agenda 2030, med målet ”Individbaserad träffsäker prevention, diagnos, behandling och uppföljning för alla cancerpatienter i Sverige, på ett hållbart och jämlikt sätt”.
Forskningsinstitutet SIR vid Handelshögskolan i Stockholm (SSE Institute for Research).
Deltagande aktörer är regioner med universitetssjukvård, akademi, myndigheter, industri- och patientföreningar.
Utmärkande för innovationsmiljöer är en samverkansstruktur med etablerade styrningsmekanismer som samlar aktörer runt en gemensam färdplan, målbild och verksamhet samt ett engagerat ledarskap som driver miljön på ett inkluderande, förändringsbenäget och långsiktigt sätt i riktning mot uppsatta mål.
Test Bed Sweden for Precision Health in Cancer är ett flaggskeppsprojekt och vidareutveckling av Nollvision cancer som etablerades 2019 genom Vinnovas program för visionsdriven hälsa.
Styrgruppen består av en utsedd person från varje projektpart och leds av miljöns projektledare.
För koordineringen av Test Bed Sweden for Precision Health in Cancer samarbetar Nollvision cancers samordningskontor och kansliet i GMS.
Nollvision cancer och Genomic Medicine Sweden går samman med myndigheter, regioner, akademi, industri- och patientföreningar för att skapa en innovationsmiljö som underlättar införandet av mer träffsäker prevention och behandling inom cancervården.
Vi har en vision om att transformera cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom. För att sträva mot visionen krävs innovativa lösningar och arbetssätt inom flera delar av samhället.
HemRapport om precisionsmedicin och hälsodata i Europa
Myndigheten Vård och omsorgsanalys har gjort en internationell kartläggning över sju europeiska länders arbete med precisionsmedicin och hälsodata. Innehållet ska fungera som underlag för fortsatta diskussioner och analys.
Resultatet är sammanställt i rapporten Ökad precision i Europa och ett tilläggsuppdrag från regeringen efter tidigare rapport: Genvägen till ökad precision där fokus låg på utvecklingen av precisionsmedicin i Sverige och dess påverkan på hälso- och sjukvården hittills och i framtiden.
Färre ska bli sjuka och dö i cancer. För att det ska gå behöver vi tänka nytt. Både när det gäller att utveckla nya lösningar och att bli bättre på att använda det som finns. Här samlas vi för att tillsammans hitta lösningarna som förändrar cancervården och räddar liv.
HemNollvisionen förutsätter precisionsmedicin och ett starkare samarbete
Nollvisionen är det långsiktiga målet att ingen ska dö till följd av cancer och att fler ska leva längre och bättre. Detta kan ingen enskild aktör åstadkomma, det förutsätter att vi gör det enklare för patienter och närstående, vården, forskningen, industrin, myndigheterna och politiken att arbeta metodiskt och målinriktat tillsammans för att snabbare införa nya behandlingar, tekniker och arbetssätt. Tillsammans kan vi förnya systemet och göra skillnad för medborgares hälsa. Samtidigt stärker vi Sverige som en av världens ledande life science-nationer.
Artikeln publicerades först i tematidningen Svensk Cancervård i Dagens Medicin.
I Sverige är 85 procent av barnen med cancer och 70 procent av de vuxna cancerpatienterna långtidsöverlevare. För att göra cancer till en botbar eller kronisk sjukdom behöver överlevnaden förbättras med 15 respektive 30 procent, för barn respektive vuxna. Genom att utveckla precisionsdiagnostik och precisionsbehandling finns stora möjligheter att nollvisionen uppnås. Kan vi dessutom förebygga cancer med precisionspreventiva åtgärder kan vi minska insjuknandet med upp emot 30 procent.
För att göra cancer till en botbar eller kronisk sjukdom behöver överlevnaden förbättras med 15 respektive 30 procent, för barn respektive vuxna. Genom att utveckla precisionsdiagnostik och precisionsbehandling finns stora möjligheter att nollvisionen uppnås.
De framsteg som nu görs inom precisionsmedicin har lett oss in i en ny era som påverkar hälso- och sjukvården i grunden. Framstegen beror på en snabb utveckling inom ett flertal viktiga forsknings- och teknologiområden som är banbrytande. Det handlar bland annat om molekylärbiologi, genetisk sekvensering, högupplösande avbildningsteknik, genterapier, precisionsbehandlingar inom kirurgi och radioterapi, biosensorer, möjlighet till uppkoppling och överföring av stora mängder data samt användning av artificiell intelligens.
Den basala principen för personalised medicine skapades redan i antikens Grekland, nämligen att rätt patient ska få rätt behandling i rätt tid.
Dagens teknik är hypermodern men principen för precisionsmedicin eller personalised medicine är gammal. Hippokrates menade att det var viktigare att veta vilken patient som var sjuk än vilken sjukdom patienten hade. Den basala principen för personalised medicine skapades redan i antikens Grekland, nämligen att rätt patient ska få rätt behandling i rätt tid.
Med ökade kunskaper inom mikrobiologi, cellbiologi och kemi utvecklades konceptet av forskaren Paul Erlich i slutet av 1800-talet. Det har förfinats de senaste 20 åren, inte minst inom cancervården. Där har målinriktade behandlingar utvecklats sedan 2001 och idag finns behandlingar som baseras på patientens gener och inte var i kroppen tumören sitter – precisionsmedicin i praktiken. Dessa moderna behandlingar förutsätter att alla cancerpatienter testas för att kunna hitta matchande behandling.
Precisionsmedicin har stor potential att bidra till en förbättrad cancervård och är en förutsättning i en långsiktig strävan mot 100 procent överlevnad.
I överenskommelsen Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2021 mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner, har Regionala Cancercentrum (RCC) i samverkan uppdraget att analysera och beskriva vilka utmaningar och konsekvenser framstegen inom precisionsmedicin har inneburit och kommer att innebära för hälso- och sjukvården samt hur precisionsmedicin kan användas för att säkerställa en god, jämlik och effektiv cancervård. Arbetet genomförs av Nollvision cancer i samverkan med relevanta aktörer och kommer att presenteras i en rapport och antologi under hösten 2021.
Precisionsmedicin har stor potential att bidra till en förbättrad cancervård och är en förutsättning i en långsiktig strävan mot 100 procent överlevnad. Detta innebär möjligheter och utmaningar som kräver tvärdisciplinär och tvärsektoriell samverkan, såväl nationellt som internationellt.
Vi vill att alla som delar vår vision ska kunna samlas inom Nollvision cancer. Tillsammans jobbar vi för tidig upptäckt och diagnos, bättre beslutsstöd och mer individanpassad behandling.
Samordnare Nollvision cancer
Nationell cancersamordnare och ordförande i Nollvision cancer
Cellgifter ger sig på även friska celler. Vi vill hitta mer precis behandling, med fokus på målet och på att ge så lite biverkningar som möjligt. Både under och efter behandling. För det handlar inte bara om att överleva, utan också om att fortsätta leva.
HemPrecisionsmedicin kan göra vården effektivare, jämlikare och bättre
One size fits all gäller inte längre. Precisionsmedicin har nått flera framsteg de senaste åren. Snabb utveckling i forskning och teknologi skapar förutsättningar för en systemtransformation. Men med det följer utmaningar och konsekvenser – men vilka? Och vad är precisionsmedicin egentligen? Det diskuterade runt 60 deltagare på ett digitalt rundabordssamtal.
Många initiativ inom precisionsmedicin är igång. För att samla bilden av initiativen i Sverige, kunskapsläget och vässa samverkan bjöd Nollvision cancer och Regionala cancercentrum in till ett rundabordssamtal. Bland deltagarna fanns företrädare från patientföreningar, Regionala cancercentrum i Samverkan, myndigheter, industri, akademi och olika experter.
Så vad är precisionsmedicin? Precisionsmedicin handlar om att skräddarsy hälso- och sjukvården för en undergrupp av patienter. Baserat på genetik, miljö och livsstilsfaktorer kan diagnostik, behandlingar och beslut förbättras och bli mer precisa. Det handlar om molekylärbiologi, genetisk sekvensering, nya avbildningstekniker, genterapi, AI, maskininlärning och datahantering. David Gisselsson Nord, professor och överläkare i molekylär patologi i Södra Sjukvårdsregionen, gav exempel från verkligheten: genetisk sekvensering av barncancer.
– Precisionsdiagnostik kommer vara till stor nytta för många, säger David Gisselsson Nord, men han poängterar också att det ibland bara fungerar under en viss tid. Vi kan inte ha en statisk behandling när cancer är föränderligt i sin natur.
Därefter följde samtal om framstegen inom precisionsmedicin. Richard Rosenquist Brandell, professor och överläkare i klinisk genetik på Karolinska institutet, berättade om Genomic Medicine Sweden (GMS), där han är ordförande. GMS samordnar införandet av precisionsmedicin i hela landet, har center på de sju universitetssjukhusen och har startat en nationell genomikplattform för att dela data över hela landet
– Vi tar fram standarder, hur man ska analysera och tolka, hur man ska göra precisionsdiagnostiken och bygga team på respektive center som kan använda det i behandling. Samtidigt blir det en bra resurs för forskning och innovation eftersom vi kan samla hela landets data.
AI kan förbättra moment vi redan har idag, bygga om arbetsflöden och inte minst göra saker som vi inte kunde göra förut, som att förutspå förlopp. Men det gör också att det behövs nya kompetenser inom vården, till exempel datavetare.
Fredrik Enlund, docent i molekylär patologi på Region Kalmar län, pratade om flytande biopsier, en särskild provtagning som kan fånga heterogeniteten i tumörer. Det vill säga genetiska kloner och mutationer inom samma tumör.
– Heterogena tumörer är en utmaning – vilken klon ska behandlas primärt och vad gör vi när patienten fått en målstyrd behandling men har fått en klon som tål den första behandlingen? frågar Fredrik Enlund. Där har vi en nytta med flytande biopsier. De kan fånga den heterogeniteten och minska risken för resistens om sjukdomen utvecklas. Flytande biopsier kan också användas vid svårstuckna tumörer för att hitta rätt behandling.
Möjligheterna med AI är stora för precisionsmedicin, menar Claes Lundström, adjungerad professor vid Linköpings universitet. Det kan spara mycket tid för de som arbetar inom vården och rädda liv.
– AI kan förbättra moment vi redan har idag, bygga om arbetsflöden och inte minst göra saker som vi inte kunde göra förut, som att förutspå förlopp. Men det gör också att det behövs nya kompetenser inom vården, till exempel datavetare.
Peter Nygren, överläkare och professor i cancerfarmakologi vid Uppsala universitet och nationell koordinator av projeket MEGALiT, berättade om projektet – ett nationellt samarbete för att under kontrollerade former implementera nya arbetssätt inom onkologin.
– Vi ska testa tumörrespons, genomförbarhet och säkerhet för olika läkemedel på olika diagnoser, säger Peter. Det bäddar för mer avancerad precisionsmedicin i nästa steg.
Det finns knutpunkter i livet där man träffar vården. Barnavårdscentralen, skolhälsovården, screeningprogram. När man ändå har kontakt med vården skulle man kunna lägga till ett blodprov för att hitta biomarkörer för cancer. Slutmålet kanske till och med kan vara ett blodprickstest i hemmet?
Precisionsmedicin kan också göra det möjligt att tidigt hitta sjukdomar och anlag för dem. Beatrice Melin, professor och överläkare vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, menar att enkla blodprover kan ge många svar.
– Det finns knutpunkter i livet där man träffar vården. Barnavårdscentralen, skolhälsovården, screeningprogram. När man ändå har kontakt med vården skulle man kunna lägga till ett blodprov för att hitta biomarkörer för cancer. Slutmålet kanske till och med kan vara ett blodprickstest i hemmet?
Rundabordssamtalet bjöd också på en lägesuppdatering från myndigheters pågående utredningar. Johan Strömblad, projektledare på Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, pratade om precisionsmedicins påverkan på hälso- och sjukvården.
– För att nå visionen krävs politiska prioriteringar, omställningsresurser, patientdelaktighet, integration av forskning och klinisk verksamhet samt hälsodata. Bland annat. Vi behöver ställa frågorna hur vi driver tvärsektoriell utveckling i kunskapsstyrningsorganisationen, vilka avgränsningar som är lämpliga för nationellt högspecialiserad vård och vilken personal som behöver vilken kunskap.
När behandlingarna blir mer individualiserade för varje patient, hur utvärderar vi nyttan av behandlingen i samhället?
Anna Alassaad, projektledare på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, rapporterar läget för hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin – hur betalningsmodeller kan utvecklas för att hantera de stora behandlingskostnaderna och osäkerheterna.
– När behandlingarna blir mer individualiserade för varje patient, hur utvärderar vi nyttan av behandlingen i samhället? Det är ett av de teman vi jobbar med i analysen. Ett annat tema är värdet – precisionsmedicin kommer med nya möjligheter, som tidigare riskidentifiering och möjligheter till bot. Fångas de värdena upp i de traditionella hälsoekonomiska analyserna?
Uppdaterade oss om läget i olika samverkansprojekt för utveckling av precisionsmedicin. Simon Ekman, överläkare och docent i onkologi vid Karolinska Universitet, pratade om Partnership for Precision Medicine in Cancer (PPMC) – en satsning för att stärka svensk translationell forskning om precisionsmedicin, med samordning av biobanking, kliniska data och forskningsdata från patienter. PPMC är en virtuell organisation med regionala noder på universitetssjukhus och Regionala cancercentrum.
– Vi vill åstadkomma bättre precision i behandlingar, underlätta uppföljning och hitta nya behandlingsmetoder, berättar Simon Ekman.
– Arbete på lokal nivå är essentiellt för att det ska hända på plats, menar Anna Martling. Det handlar om att bygga förståelse hos chefer och medarbetare om vad precisionsmedicin är. Nya arbetssätt är nödvändiga – nya sätt att tänka kring organisation. Akademin behöver bli en tydligare del av sjukvården.
Anna Martling, professor i kirurgi och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, leder Taskforce för accelererad utveckling av precisionsmedicin. Målet är att accelerera utveckling och samordna aktiviteter inom Region Stockholm, genom att jobba för en implementering i hälso- och sjukvården. Så att det kommer patienter tillgodo.
– Arbete på lokal nivå är essentiellt för att det ska hända på plats, menar Anna Martling. Det handlar om att bygga förståelse hos chefer och medarbetare om vad precisionsmedicin är. Nya arbetssätt är nödvändiga – nya sätt att tänka kring organisation. Akademin behöver bli en tydligare del av sjukvården.
Vi vill åstadkomma bättre precision i behandlingar, underlätta uppföljning och hitta nya behandlingsmetoder
Samverkansprogrammet Hälsa & Life Science tar avstamp i Life Science-strategin. I den står bland annat att Sverige ska vara ledande för införandet av precisionsmedicin. Frida Lundmark från LIF är koordinator.
– Vi ska fungera som kitt. Vi ska inte identifiera eller initiera egna initiativ, utan hjälpa till och lyfta de regionala initiativ som pågår och öka förutsättningarna för att de får nationell spridning och implementering, berättar Frida Lundmark. Vi ska också bygga förslag till Regeringskansliet utifrån vad som redan är initierat och ge extra muskler och drivkraft till dem.
De 60 deltagarna delades in i grupper för att svara på frågor om vilka insatser som kommer krävas de kommande åren för att precisionsmedicin ska kunna användas för att säkerställa god, jämlik och effektiv cancervård, samt vilka konstellationer av aktörer som behövs för att uppnå detta. De teman som var uppe för diskussion spände mellan teknikutveckling och policyutveckling.
Bland svaren finns bland annat förslag om att standardisera och samordna betalningsmodeller, datadelning och riktlinjer nationellt. Vikten att utveckla kompetenser inom precisionsmedicin poängteras, men också behovet av att införa helt nya kompetenser och utbildningar. Flera tar också upp att nyttan och vinsten med olika terapier, läkemedel och hälsoekonomi behöver utvärderas. Förslagen handlar också om att öka förståelsen för värdet av forskningsinvesteringar och sätta Sverige på den internationella kartan. Att bli bättre på att hitta och involvera patienter kommer också upp.
Svaren och förslagen blir en del av det underlag som RCC i samverkan har med sig i ett vidare arbete. Förhoppningen är att det kan leda till fortsatta analyser och samarbeten i olika frågor.
Tack till alla deltagare!
Ta del av rundabordssamtalets agenda och vad grupperna kom fram till för utvecklingspunkter och samarbetskonstellationer.
Vilka utmaningar och konsekvenser som framstegen inom precisionmedicin har inneburit och hur detta kommer påverka cancerpatienterna och vårdkostnaden lägger grund för RCC i samverkans vidare analysarbete.
Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.
Cellgifter ger sig på även friska celler. Vi vill hitta mer precis behandling, med fokus på målet och på att ge så lite biverkningar som möjligt. Både under och efter behandling.
HemPatienter och närstående ska bli mer delaktiga i precisionsmedicin
Nollvision cancer arrangerar tillsammans med Genomic Medicine Sweden, Roche och Bayer fortbildningsträffar för patient- och närståendeföreträdare. Detta för att öka kunskapen om precisionsmedicin, hur det kan göra cancervården bättre och skillnaden det kan göra i patienters liv.
Omställningen av svensk hälso- och sjukvård går mot precisionsmedicin och individanpassning. För att det ska bli verklighet måste patienter och närstående få kunskap för att med sina erfarenheter och perspektiv tillsammans med professionen kunna bidra till en bättre och mer jämlik vård. Förståelse för varandra är grunden för ett effektivt samarbete och ett gott resultat.
För att skapa den förståelsen arrangeras ett antal fortbildningsträffar för patient- och närståendeföreträdare vid de Regionala Cancercentren (RCC) runt om i landet. Detta under rubriken ”Alla pratar om precisionsmedicin, men vad är det egentligen?”
– Precisionsmedicin utmanar hur vi jobbar och prioriterar, säger Ebba Hallersjö Hult som är samordnare för innovationsmiljön Nollvision cancer. Med precisionsmedicin ska behandlingen anpassas efter patientens genetik och molekylära förändringar. Det skapar nya behov, och för att kunna tillgodose dem behövs kunskap från olika håll.
– Precisionsmedicin griper in i alla delar av vården och kräver att både patienterna och de som behandlar dem sätter sig in i helt nya frågeställningar, säger Anders Edsjö, vice ordförande i GMS ledningsgrupp och aktiv inom arbetet kring diagnostik av och målinriktad behandling av cancer.
– Vi vill stärka patient- och närståendeföreträdare i deras roll och ha en dialog om hur precisionsmedicin kan göra cancervården bättre, effektivare och mer jämlik. Företrädarna kan sedan ställa frågor och lära sig mer om hur precisionsmedicin kan hjälpa dem och patienterna de representerar, säger Ebba.
Fortbildningsträffarna är digitala och går igenom vad precisionsmedicin är, vilken utveckling som är på väg och vilka möjligheter som finns med den nya diagnostiken och tumöragnostisk behandling. Tillsammans diskuterar patient- och närståendeföreträdarna, läkare och professorer hur behandling och kunskap kan nå ut bredare och skapa bästa möjliga nytta.
Under 2021 kommer det hållas en serie regionala fortbildningsträffar. Alla patient- och närståendeföreträdare ska få tillgång till information och möjlighet att ställa frågor. Första träffen är hos Regionalt cancercentrum Syd.
Nollvision cancer är en unik innovationsmiljö där olika aktörer tillsammans arbetar för att främja folkhälsa och för en bättre och snabbare integration av klinisk forskning och innovationer i cancervården, i Sverige och globalt. Den långsiktiga målsättningen är att Sverige ska bli världsledande på att förebygga, upptäcka, diagnostisera, behandla och organisera sig runt cancer – så att noll människor dör till följd av cancer och fler lever längre och bättre.
Genomic Medicine Sweden (GMS) är en nationell satsning med visionen att stärka svensk sjukvård, forskning och samverkan med näringslivet inom precisionsmedicin. Tillsammans med patientorganisationer, hälso- och sjukvården, universitet och näringslivet utvecklar GMS förbättrad diagnostik, baserat på bred gensekvensering.
Bayer är en global koncern med kärnkompetens inom life science-områdena hälsa och näring. Produkterna och tjänsterna syftar till att hjälpa människor och möta utmaningarna med en åldrande och växande befolkning. Bayer har som målsättning att skapa värde genom innovation och tillväxt.
Roche är en global pionjär inom läkemedel och diagnostik som är fokuserad på att föra vetenskapen framåt för att förbättra människors liv. Den kombinerade styrkan av läkemedel och diagnostik under ett tak har gjort Roche ledande inom precisionsmedicin – en strategi som syftar till att ge rätt patient rätt behandling i rätt tid.
Vi vill hitta mer precis behandling, med fokus på målet och på att ge så lite biverkningar som möjligt. Både under och efter behandling. För det handlar inte bara om att överleva, utan också om att fortsätta leva.
HemSå kan Sverige få en strålande framtid
Allt fler patienter behöver strålbehandling. Men strålbehandling är ett område där forskningen i Sverige halkat efter internationellt. Hur vänder vi utvecklingen? Hur gör vi så att strålbehandlingen fortsätter att utvecklas och bli bättre så att fler patienter överlever och kan leva ett bättre liv med mindre biverkningar?
Sverige var länge ledande inom strålbehandling. Men de senaste 20 åren har vi halkat efter – vi publicerar färre vetenskapliga artiklar, forskningen får lite pengar och det är få som jobbar med det. Kjell Bergfeldt, onkolog med uppdrag att utveckla svensk strålbehandling, jobbar för att ändra på det.
– Hälften av alla cancerpatienter uppskattas få strålbehandling någon gång under sin sjukdom. Utvecklad strålbehandling kan förbättra livet för många människor.
Hälften av alla cancerpatienter uppskattas få strålbehandling någon gång under sin sjukdom. Utvecklad strålbehandling kan förbättra livet för många människor.
Innovationer som MR-kameran och PET-scanning har gjort bilderna skarpare och detaljerna fler. Dosplaneringsprogram har utvecklats och gjort att strålbehandling går att rikta mer precist. Kjell ser det som en form av precisionsbehandling där artificiell intelligens och maskininlärning kan hjälpa till att förbättra behandlingen ytterligare.
– Tidigare fick vi ta med en osäkerhet i planeringen som gjorde att de volymer som bestrålades kunde bli stora och medföra svåra biverkningar. Med bättre bilder och mjukvara har vi förbättrat strålbehandlingen och det finns stora möjligheter att förbättra den ytterligare. Kan vi pricka tumören bättre kan det gå att höja dosen. Så länge det finns en risk att träffa friska organ vill man hålla ner dosen.
Antalet patienter som får strålbehandling ökar hela tiden. Men antalet sjuksköterskor och läkare som behärskar den allt mer komplicerade tekniken och som forskar inom området ökar inte i samma takt. För att kunna ge den bästa behandlingen behöver vi locka till oss fler läkare, sjuksköterskor och sjukhusfysiker som är inriktade på strålbehandling.
För just lungcancer finns en särskild utmaning.
– En hjärna ligger där den ligger. Den del som strålningen ska träffa ligger stilla. Men lungorna rör sig i takt med andningen. Tumören flyttar på sig. Hur strålar man på ett rörligt organ? Tekniken för att göra det har utvecklats snabbt men än tillämpas den inte fullt ut på alla platser.
Att tekniken har blivit mer avancerad har även gjort hanteringen av den mer komplicerad. Det gör att en sak till måste utvecklas. Kompetensen.
– Antalet patienter som får strålbehandling ökar hela tiden. Men antalet sjuksköterskor och läkare som behärskar den allt mer komplicerade tekniken och som forskar inom området ökar inte i samma takt. För att kunna ge den bästa behandlingen behöver vi locka till oss fler läkare, sjuksköterskor och sjukhusfysiker som är inriktade på strålbehandling.
Trots allt vill Kjell se ljust på framtiden. Han pratar om möjligheterna med ett Sverige som driver utvecklingen av strålbehandling igen.
– Jag vill kunna säga att vi åter är bland de främsta i världen på det här området, att patienterna får det absolut bästa som finns att tillgå och att vi utvecklar forskningsmiljöer som skapar förutsättningar att locka till sig ännu mer forskning, som leder till mer utveckling och ännu bättre behandlingar – kort sagt: en uppåtgående spiral.
Så hur ska det gå till? I rapporten Svensk strålbehandling tappar mark, som Kjell är en av upphovspersonerna till, föreslås specificerade ST-tjänster, tidigare strålplacering under utbildningen och ”marknadsföring” för att öka intresset. Det finns också förslag för att stärka forskningen, för att återigen vara med och driva utvecklingen. Till exempel genom att tillsätta professorer, skapa delade tjänster som gör det möjligt att forska på halvtid och sen behövs det fonder som kan hjälpa till med ekonomin.
Kjell är med i ett nystartat nationellt projekt som ska bidra till att framtidssäkra svensk strålbehandling. Där kommer han jobba vidare med några av rapportens åtgärdsförslag.
– Vi kommer fokusera på kompetensförsörjning och att göra det lättare att få hjälp att förverkliga idéer i forskningsprojekt. Målet är att Sverige ska återta en plats bland Europas ledande nationer när det gäller forskning om strålbehandling.
I projektet finns företrädare från olika yrken, från klinik och akademi. Han ser också gärna att näringslivet är med och satsar för att utveckla strålbehandlingen och bli samarbetspartners som kan vara med och testa idéerna.
– Historiskt har samarbetet mellan forskning och näringsliv varit stark på det här området. Det behövs för att ta fram produkter som fungerar som det är tänkt.
För några år sedan skulle jag säga att en nollvision var ouppnåelig. Men idag, möjligheterna att bota cancer går framåt och blir bättre.
Välfungerande samarbete är en förutsättning för att klara av det, menar Kjell. Och samarbete är just vad Nollvision cancer vill få till.
– Med Nollvision cancer, jag är glad att vi har hittat varandra och funnit samarbetsformer. Jag ser absolut att det finns förutsättningar för ett ömsesidigt givande samarbete.
Han ser också positivt på att gemensamma intressen drar åt samma håll: att ingen ska behöva dö av cancer.
– För några år sedan skulle jag säga att en nollvision var ouppnåelig. Men idag, möjligheterna att bota cancer går framåt och blir bättre. Och i de fall det inte går att bota kan behandlingarna göra livet längre med hög livskvalitet.
Chefsrådet i svensk onkologi har tagit fram ett underlag för en nationell strategi för att stärka svensk strålbehandling. Svensk strålbehandling har inte följt den allmänna utvecklingen inom cancerområdet. Om det inte kan vändas finns risk för allvarliga konsekvenser som kommer drabba landets cancerpatienter.
Vården har blivit mer och mer produktionsinriktad. Det tror vi är fel väg att gå. Dels är det svårt för personalen att återhämta sig, dels minskar tiden till forskning och studier. Och forskning och studier är helt avgörande för att utveckla vården och driva innovation.
Cellgifter ger sig på även friska celler. Vi vill hitta mer precis behandling, med fokus på målet och på att ge så lite biverkningar som möjligt. Både under och efter behandling.
HemNollvision cancer skriver under debattartikel om antibiotikaresistens
60 000 personer i Sverige kommer i år få en cancerdiagnos. Och många av dem kommer bli behandlade med antibiotika. Men de multiresistenta bakterierna blir fler och fler. Cancerbehandlingar kan bli oanvändbara. Det gör antibiotikaresistens till cancerområdets ödesfråga.
Idag, på europeiska antibiotikadagen, skriver flera debattörer från cancerområdet att arbetet mot antibiotikaresistens måste få mycket högre prioritet. Sverige behöver komplettera sin strategi med handling och ta ett ledarskap internationellt. För att säkra allas rätt till effektiva antibiotika. Det menar debattörer från Cancerfonden, ReAct, Regionala cancercentrum, Apotekarsocieteten, Nollvision cancer, Platinea, SIGHT och nationella Strama.
Även om mycket bra har hänt inom cancervården de senaste åren, behöver vi ännu effektivare behandlingar. Som inte bara tar bort tumörer, utan som ger sig på själva cancercellerna. Och ger så få biverkningar som möjligt.
Vi utmanar rådande ekosystem och knyter samman nya. Vi ska omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.
