Testbed Sweden Precision Health Cancer

Testbed Sweden Precision Health Cancer är ett nationellt samarbetsprojekt för design och metodutveckling av precisionsmedicinska behandlingsstudier – för en mer jämlik och hållbar hälsa och cancervård där varje patient och invånare erbjuds en träffsäker och individanpassad prevention, diagnos, behandling och uppföljning baserad på sina unika förutsättningar, som genetisk profil och specifika biomarkörer.

Cancer är en av våra största globala samhällsutmaningar. För att möta det måste vi skapa bättre förutsättningar för forskning och innovation. Precisionshälsa är en mycket viktig del i arbetet för att uppnå bättre resultat för patienterna och har stor potential för att förbättra cancervården längs hela cancerspektrat. Om den implementeras på rätt sätt, möjliggör precisionshälsa kapaciteten att förebygga, hantera och behandla cancer på ett rättvist och effektivt sätt.

Testbed Sweden Precision Health Cancer är en innovationsmiljö för kliniska studier som verkar för att underlätta  införandet av mer träffsäker prevention och behandling inom cancervården. Initiativtagare är Nollvision cancer, Genomic Medicine Sweden (GMS) och  SciLifeLab.

Finansiering från Vinnova och det strategiska innovationsprogrammet Swelife, en gemensam satsning av Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Projektet är en del av Vinnovas program ”Sustainable Precision Health” 2021-2026.

Innovationsmiljöns övergripande målsättningar är att bidra till:

  • Ökad tillgång till och deltagande i kliniska studier
  • Ökad precision i prevention och diagnostik
  • Effektivare medicinska behandlingar och tekniker
  • Ökat nyttjande av befintlig infrastruktur
  • Ökad internationalisering

Vårt uppdrag

Test Bed Sweden Precision Health in Cancer ska utveckla en modell för att stimulera utvecklingen av nationella precisionsmedicinska studier, inklusive nya studiedesigner, processer och teknologier samt bidra till utvecklingen av nya precisionsdiagnostiska verktyg och utvecklingen av en modell för en nationell MTB-portal (Molecular Tumour Board). I modellutvecklingen ingår även stöd för dataanalys och datadelning, hälsoekonomiska verktyg för att validera kostnadseffektivitet och hållbarhet, betalningsmodeller, utbildningsinsatser och anpassning av riktlinjer och andra kunskapsstöd inom cancervården för sammanhållande patientresor.

För att möjliggöra storskalig implementering av en nationell, hållbar och jämlik implementering av precisionshälsa i cancervården behöver modeller och metoder testas i verklig miljö. Projektparterna har därför för avsikt att utveckla Innovationsmiljön till en systemdemonstrator som möjliggör den translationella processen och som främjar nyttjandet av befintliga strukturer såsom kliniska prövningsenheter. Behandlande kliniker, nationella och internationella forskningskonsortier erbjuds möjlighet till innovationsrådgivning för innovativ design av precisionsmedicinska studier samt för att testa, påvisa och iterera de modeller, metoder och verktyg som utvecklas inom innovationsmiljön.

Denna samverkan möjliggör generering, utvärdering och värdering av evidens för precisionsmedicinsk prevention, diagnostik, behandling och uppföljning. Härigenom skapas förutsättningarna att accelerera omställningen och moderniseringen av cancervården på ett hållbart och jämlikt sätt, till nytta för den enskilde patienten och för samhället i stort.

Innovationsmiljön är avgränsad från genomförandet och resultat av enskilda kliniska studier.

Arbete och samverkan inom Nollvision cancer / Testbed Sweden Precision Health Cancer

Testbed Sweden Precision Health Cancer baseras på Nollvision cancers etablerade tvärsektoriella samverkansform, värdegemenskap och kultur för samarbete och ömsesidigt lärande och som bygger på tillit, mod och handlingskraft. Miljöerna drivs i enlighet med VINNOVAS förutsättningar i separata projekt avseende budget, partnerkonstellation, styrgrupp och färdplan. Det finns naturliga synergier och hävstångseffekter som nyttjas mellan miljöerna och partnerkonstellationerna.

I enlighet med VINNOVAs förutsättningar, skall Innovationsmiljöerna arbeta utifrån ansatsen att målsättningar och samverkansform drivs med utgångspunkt i slutanvändarens behov samt att möjliggöra systeminnovation med hjälp av nya arbetssätt, lösningar, innovation, forskning, experiment, aktiviteter och policyförändringar. Innovationsmiljöerna skall arbeta systematiskt med kommunikation i syfte att sprida miljöns målsättning och vision, engagera samhället på alla nivåer och attrahera nya relevanta aktörer, inklusive internationellt synliggörande och uppkoppling mot internationella aktörer och initiativ. Vidare skall miljöerna arbeta med kontinuerlig omvärldsbevakning i syfte att förhålla sig till, attrahera och inkludera pågående initiativ samt verka för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Testbed Sweden Precision Health Cancer arbetar genom en flexibel och dynamisk samverkan med Nollvision cancer där parterna bidrar med sina respektive perspektiv, kompetenser och kapaciteter i aktiviteter och insatser.

Innovationsmiljöernas operativa framdrift mot uppställda mål säkerställs av ett operativt samordningskontor som leds av Ebba Hallersjö Hult vid forskningsinstitutet SIR vid Handelshögskolan i Stockholm tillsammans med en styrgrupp i varje miljö och en aktiv samverkan mellan Parterna och externa aktörer. Styrgrupperna består av utsedda personer från varje projektpart. Det är en balanserad grupp av kvinnor och män med kompletterande kompetenser och erfarenheter som företräder olika aktörer från sjukvård, akademi, offentlig sektor, näringsliv och civilsamhället. För koordineringen av Testbed Sweden Precision Health Cancer samarbetar Nollvision cancers samordningskontor och kansliet i GMS.

Inom kort lanserar vi Testbed Swedens egen webb!

Där kommer vi berätta mer om vilka projekt, samarbeten och andra insatser som vi arbetar mer!

Folkhälsodalen 29/3 2023: Cancerrehabilitering med precision!

Missade du vårt seminarium på Folkhälsodalen den 29/4 så kan du nu se det i efterhand! Ann-Sofie Andersson-Ward samtalade med Markus Lingman och Mia Rajalin om Cancerrehabilitering med precision och hur vi skapar förutsättningar för mesta möjliga hälsa och livskvalitet!

Cancerrehabilitering med precision – hur skapar vi förutsättningar för mesta möjliga hälsa och livskvalitet?

Varje år insjuknar ungefär 65 000 personer i cancer i Sverige, och enligt prognoser kommer antalet drabbade att öka i framtiden. Eftersom behandlingsmetoderna hela tiden förbättras kommer också allt fler att leva med sjukdomen under lång tid, kanske många år. Det förändrar vardagen för såväl individen som de närstående. För att ge bättre förutsättningar för ett fortsatt gott liv krävs en god, tillgänglig och jämlik cancerrehabilitering. Det är tyvärr inte någon självklarhet idag.

Socialstyrelsens utredning[1] ger en samstämmig bild av hur cancerrehabiliteringen fungerar och vilka åtgärder som krävs för att den ska bli bättre. Men att gå från ord till handling har visat sig vara svårare. Att det är så många olika verksamheter inom hälso- och sjukvården som är med i rehabiliteringsprocessen är särskilt utmanande.

För att möta utmaningen behöver vi skapa bättre förutsättningar att nyttiggöra data och framgångsrikt implementera ny kunskap, metoder och interventioner. Vi behöver tänka nytt och anta ett helhetsperspektiv på hälsa. Och vi behöver samarbeta på nya sätt mellan hälso- och sjukvårdens olika delar och civilsamhället.

Ett samtal om hur informationsdriven vård och ett missionsorienterat arbetssätt kan bidra till att förändra systemet, till ökad nytta för patienten.
[1] Socialdepartementet. Regeringsbeslut I:16, Hälso- och sjukvård och folkhälsa – Uppdrag nr. 8 (dnr. S2019/05315/RS)

Medverkande:
Ann-Sofie Andersson Ward, transformation leader på Nollvision cancer och Testbed Sweden for precision health in cancer
Markus Lingman, överläkare, strateg och del av sjukhusledningen på Hallands sjukhus
Mia Rajalin, legitimerad psykolog, patientföreträdare i Nollvision cancer och Lungcancerföreningen

Samtalsledare: Göran Hägglund, Reform Society Company
Arrangör: Nollvision cancer

Program Folkhälsodalen 29 mars >>>

Nollvision cancer i Folkhälsodalen

Här kan du ta del av de debatter och seminarier som Nollvision cancer har varit med och arrangerat i Folkhälsodalen genom åren!

Se våra tidigare arrangemang här 👉
Följ länk

Impact Innovation: Prevention 360

Prevention 360 är en förstudie av AI Sverige tillsammans med Nollvision Cancer, Informationsdriven Vård, Prevention Barnfetma och Fokus Patient.

Utmaningar

Synen på att upprätthålla hälsa hos individer och befolkningar måste utvecklas; från reaktiv och allmän till proaktiv, exakt och informerad. Ett samhälle som förblir vid god hälsa genom att ingripa på ett tidigt skräddarsytt sätt minimerar behovet av resurskrävande hälso- och sjukvård, samt frigör resurser av högkvalitativ vård för dem som behöver det.

Om projektet

Prevention 360 är en förstudie av AI Sverige tillsammans med Nollvision Cancer, Informationsdriven Vård, Prevention Barnfetma och Fokus Patient.

Genom ett datadrivet arbetssätt kan såväl individer som samhällsaktörer, kommuner och regioner, agera på ett informerat och proaktivt sätt med riktade insatser för att främja hälsa och motverka försämring av hälsan samtidigt som den enskilde ges nya sätt att ta ansvar för deras hälsa. Detta är viktigt för en förbättrad hälsa i hela samhället, såväl för individen som för samhällsaktörer som regioner och kommuner och för att öka resurseffektiviteten.

Med ett brett och högrelevant nätverk av erfarna och kapabla samarbetspartners, och ett levande utrymme från kliniska behov, forskning, teknikutveckling och implementering i samhället, kommer vi att arbeta uppdragsorienterat och med att mobilisera alla sektorer i hela samhället.

De nationella innovationsnätverken tillsammans med en patientorganisation syftar till att utveckla nästa Strategiska innovationsprogram.

Fakta

Prevention 360 är en förstudie från februari till oktober 2023. Projektpartners: AI Sweden, Nollvision Cancer, Informationsdriven Vård, Prevention Barnfetma och Fokus Patient. Utlysningen finansierades av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.

Gyncancerdagen 2023

Nätverket mot gynekologisk cancer anordnar i år Gyncancerdagen, lördag 25 mars!      

Dagen som i år är helt digital, innehåller spännande föredrag och diskussioner om bland annat de olika gyncancerdiagnoserna, sena biverkningar, ärftlighet och närståendestöd.     

Sist men absolut inte minst kommer vi ha en högaktuell diskussion om hur vården kan bli mer jämlik och vi gästas då av representanter från de nationella vårdprogrammen inom gynekologisk cancer.     

Detta är helt enkelt en dag du INTE vill missa!     

HÄR kan du läsa mer om dagen samt anmäla dig! Blir inte länken klickbar så besök oss på www.gyncancer.se     

Har du frågor eller funderingar tveka inte att kontakta Alexandra Andersson på mejl [email protected]      

Tack, och hoppas att vi ses!    

”Inför screening mot fler sorters cancer – och snabbt”

DN DEBATT 1/2 2023

Under 2021 passerade cancer för första gången hjärt-kärlsjukdomar som den vanligaste dödsorsaken i en region. Detta trots en fantastisk utveckling med nya diagnosmetoder och behandlingar. Prevention är första prioritet, men vi måste också bli bättre på att upptäcka sjukdomen så tidigt som möjligt, skriver sex företrädare för cancerområdet.

Nationella screeningprogram kan vara effektiva, visar Sveriges arbete med mammografi. Men vad gäller andra cancerformer har vi som land inget att skryta med, skriver artikelförfattarna. Foto: Jenny Ingemarsson

Det senaste decenniet har vi sett en fantastisk utveckling inom cancer­området. Avancerade diagnos­metoder kan i dag identifiera det särskilda gen­uttrycket för en tumör, immunterapi och målinriktade behandlingar kan helt bota eller förlänga överlevnaden hos patienter, och mer exakt kirurgi och strålningsmetoder har införts.

Takten inom forskning och utveckling tilltar. Det är inte långt borta att breddinföra helgenomsekvensering som underlag för precisionsmedicinsk behandling, något som redan i dag erbjuds alla barn som drabbas av cancer. Forskningen är även intensiv kring cell- och genterapier och förhoppningar finns kring framtida behandlings­vacciner med mRNA-teknik.

Utvecklingen är givetvis glädjande, samtidigt som vi måste inse att cancer under överskådlig tid kommer att utgöra ett av de största hoten mot liv och hälsa. Redan i dag känner nog alla i Sverige någon som drabbats av cancer, och antalet konstaterade fall ökar för varje år. Det beror delvis på att vi har en åldrande befolkning men också på våra levnadsvanor. Under 2021 passerade cancer för första gången hjärt-kärlsjukdomar som den vanligaste dödsorsaken i en region, i Stockholm. På längre sikt kommer detta sannolikt att gälla för hela landet.

Det beror delvis på att vi har en åldrande befolkning men också på våra levnadsvanor.

I dag genomförs i Stockholm en europeisk expertkonferens om cancer arrangerad av Sverige som EU:s ordförande­land. Mötet ska diskutera genomförandet av EU:s cancerplan och särskilt prevention och tidig upptäckt. Detta är välvalda fokusområden. Forskning och utveckling inom akademi och företag levererar kontinuerligt allt bättre sätt att behandla cancer.

Nu är det dags för hela samhället att satsa på metoder som kan minska riskerna att drabbas, och metoder att hitta och diagnostisera patienter så tidigt som möjligt. Vi måste också på allvar införa patientsamverkan i Sverige, något som är självklart i de flesta andra EU-länder.

När det gäller prevention finns det ingen tvekan om vad vi kan göra för att minska riskerna. Överväldigande evidens finns kring att riskfaktorer som tobak, alkohol, fysisk inaktivitet, övervikt, solexponering och luftföroreningar är orsaker till en stor andel cancerfall. 30 procent av all cancer hos vuxna kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor, men att förändra levnadsvanor är ofta svårt.

Åtgärder som bidrar till att främja hälsosamma val i matbutiken eller mer rörelse i vardagen lyser i dag med sin frånvaro i Sverige.

De insatser som gjorts under decennier för att exempelvis minska tobaksbruket, samt kontrollerad försäljning av alkohol, har haft god effekt. Men ska vi minska framtida cancerfall behövs fler insatser som underlättar att leva hälsosamt. Åtgärder som bidrar till att främja hälsosamma val i matbutiken eller mer rörelse i vardagen lyser i dag med sin frånvaro i Sverige.

Att upptäcka en cancersjukdom så tidigt som möjligt är oerhört viktigt. Ju tidigare diagnos desto större möjlighet till ett bra behandlingsresultat, förlängd överlevnad och i bästa fall bot. Men utmaningarna är betydande. En hög andel av alla patienter som får en cancerdiagnos har börjat med ett läkarbesök på en vårdcentral. Tidig upptäckt ställer därför krav på en välutbyggd primärvård med hög kompetens, men primärvården har under decennier varit såväl underbemannad som överbelastad och det utgör tyvärr inga goda förutsättningar.

Nationella screeningprogram kan vara en effektiv metod, det visar inte minst Sveriges arbete med mammo­grafi för att upptäcka bröstcancer. Inom ramen för EU:s cancerplan har EU-kommissionen tagit fram nya rekommendationer till medlemsländerna kring screening. Länderna bör senast 2025 ha heltäckande screening­program för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer. EU utvidgar även rekommendationen till lungcancer och prostatacancer, och till viss del magsäckscancer.

Att det ska ta tretton år att införa screening är helt oacceptabelt.

Vad gäller screening har Sverige inget att skryta med. Redan 2014 rekommenderade Socialstyrelsen regionerna att införa screening mot tjock- och ändtarmscancer, men först 2027 beräknas detta vara fullt utbyggt i hela landet. Att det ska ta tretton år att införa screening är helt oacceptabelt. Vad gäller prostatacancer har Socialstyrelsen flera gånger sagt nej till ett nationellt screeningprogram, främst då mät­metoden med PSA-test ansetts leda till för många falskt positiva svar. I dag finns dock bättre metoder, som exempelvis svenska STHLM3. Socialstyrelsen uppmanade regionerna 2018 att påbörja testning inför ett eventuellt nationellt screeningprogram. I nuläget har endast fem regioner påbörjat detta. Risken är uppenbar för att historien för tjock- och ändtarmscancer upprepar sig.

Screening för lungcancer är ännu i sin linda, och det är först på senare år som det kommit fram effektiva behandlingar. Utan dessa hade det inte varit etiskt försvarbart att aktivt försöka identifiera patienter. Ett pilotprojekt har inletts i Region Stockholm där 1 000 stor­rökande kvinnor ska undersökas.

Sverige har i grunden en välfungerande cancervård. Men den fråga regeringen och regionerna bör ställa sig är: Gör vi verkligen allt vi kan i kampen mot cancer? För oss är svaret i dag tyvärr ett tydligt nej. Sverige skulle dock kunna bli ett föregångsland när det gäller förebyggande, tidig upptäckt och effektiv behandling av cancersjukdomar – på ett regionalt och socioekonomiskt jämlikt sätt. För att det ska kunna ske behövs bland annat följande:

● En ny nationell cancerstrategi inklusive barnonkologi med årliga konkreta handlingsplaner och tydliga tidsatta mål. Den nuvarande strategin är snart femton år gammal.

● Satsning på konkreta cancerpreventiva åtgärder som stimulerar till sundare levnadsvanor.

● Statlig och regional satsning på primärvården för att säkerställa att vårdnivån klarar sitt uppdrag med tillgänglighet, kontinuitet och kompetens.

● Åtagande av alla regioner att säkra följsamhet till standardiserade vård­förlopp och avskaffande av omotiverade väntetider.

● Alla som diagnostiseras med cancer ska erbjudas att delta i klinisk forskning kring framtida behandlingar.

Gör vi verkligen allt vi kan i kampen mot cancer? För oss är svaret i dag tyvärr ett tydligt nej.

● Införande av nationella screeningprogram jämlikt över hela landet genom statliga stimulansmedel. Sverige skulle exempelvis kunna vara bland de första länderna med nationell lung­cancerscreening av riskgrupper.

● Utred och åtgärda orsakerna till regional och socioekonomisk ojämlikhet inom cancervården.

● Utred och föreslå hur verklig lagstadgad patientsamverkan kan ske på alla nivåer inom hälso- och sjukvården.

● Statlig och regional finansiering för att permanenta viktig infrastruktur som i dag är projektbaserad, som helgenomsekvensering av barn och vuxna med cancerdiagnos.

● Statlig satsning på implementering av precisionsmedicin och avancerade terapier.

TEXT

Margareta Haag, ordförande, Nätverket mot cancer

Ebba Hallersjö Hult, ledare, Nollvision cancer

Karin Liljelund, vice ordförande, Lungcancerföreningen

Malin Parkler, ordförande, Lif – de forskande läkemedelsföretagen

Jens Schollin, ordförande, Barncancerfonden

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden

Till DN>>> https://www.dn.se/debatt/infor-screening-mot-fler-sorters-cancer-och-snabbt/

Nollvision cancer är stolta att vara en del av Community 365 – European Cancer Organisation

Ebba Hallersjö träffade Hult Mike Morrissey, Chief Executive, European Cancer Organisation & President, European Society of Association Executives, på EU Beating Cancer Plan and the EU Cancer Mission konferensen på KI och pratade vidare om hur Nollvision cancer kan bidra till the Focused Topic Network of the European Cancer Organisation som är en del av Community 365.

Läs mer om Community 365 här!

Community 365 – European Cancer Organisation

Networks of the European Cancer Organisation. Community 365 provide ideas, guidance, practical support and resources for our work in convening stakeholders and building consensus in the European cancer community.

Policies of the European Cancer Organisation are agreed by our Board after consultation with our Member Societies and Patient Advisory Committee. Community 365 contributors do not have a decision-making role in our policy work. Read more about our policy approval pathway here.   Community 365 also has additional not-for-profit organisations as supporters of our Mission & VisionStrategy and Focused Topic Networks.

En kamp för hela EU med Sverige i centrum

Krönika ur Kampen mot Cancer , 31 januari 2023, Författare Ebba Hallersjö Hult

Cancer är en sjukdom vi inte kan besegra ensamma. Det blir extra tydligt när vi ser hur antalet cancerdiagnoser ökar för varje år som går trots att den medicinska forskningen varje dag tar stora steg framåt. Mer behöver göras om vi ska omvandla cancer till en botbar eller kronisk sjukdom, i såväl Sverige som i övriga Europa och resten av världen.

Därför är det välkommet att EU genomför en enorm satsning på att bekämpa cancer. Fyra miljarder euro läggs under 2021-2027 på det som kallas ”EU Beating Cancer Plan”. En plan med både förebyggande hälsoarbete, tidig upptäckt, diagnos och behandling samt bättre livskvalitet för cancerpatienter. 

För Sverige innebär detta stora möjligheter. Varje medlemsland i EU ska ha minst ett kunskapscenter för vård och forskning, som ska länkas samman i ett europeiskt nätverk. Mellan centrumen ska information delas och patienter kunna flyttas. 

Många projekt pågår redan, bland annat för att utveckla screeningprogrammen med tydliga mål om att fler ska screenas. Länderna bör senast 2025 ha heltäckande screeningprogram för bröstcancer, livmoderhalscancer, tjock- och ändtarmscancer. EU utvidgar även rekommendationerna till lungcancer samt prostatacancer och magsäckscancer. 

Screening, Precisionsmedicin och Rehabilitering  

I Stockholm startade i höstas en stor studie inom lungcancerscreening som blir mycket intressant att följa. Det behövs fler studier inom området. Lungcancer är fortfarande den dödligaste av alla cancerformer och genom screening kan fler patienter upptäckas i tid och fler liv räddas.

Den medicinska utvecklingen går starkt framåt, men lagstiftning och kompetens för att hantera nya metoder och maskiner hänger inte alltid med. Om EU kan förbättra möjligheterna att dela hälsodata mellan länderna kommer mycket vara vunnet. Det skulle innebära att fler patienter kan få tillgång till det vi kallar precisionsmedicin, dvs. individanpassad diagnostik och behandling.

Samtidigt som allt fler får en cancerdiagnos är det också allt fler som överlever cancer. Då är det viktigt att även cancerrehabiliteringen stärks. Under 2023 satsar EU på att införa ett så kallat smartcard med information om patienten samlad i ett chip. Då blir den medicinska uppföljningen för färdigbehandlade lättare att samordna oavsett vilket land patienten befinner sig i.

Forskning och innovation  

Just nu befinner sig Sverige mitt i det europeiska blickfånget då vi är ordförande för EU:s ministerråd. I ordförandeskapsprogrammet har Sverige skrivit ut prioriteringar för det kommande halvåret och att främja genomförandet av ”EU Beating Cancer Plan” är ett prioriterat område inom hälso- och sjukvårdspolitiken.  

EU:s cancerplan har tydliga likheter med Sveriges cancerstrategi som antogs 2009. 10 år senare bildades Nollvision cancer – ett partnerskap med finansiering av Vinnova där aktörer från akademi, sjukvård, industri och patientföreningar möts för att uppnå nollvisionen om att ingen ska dö av cancer. Genom mod, tillit och handlingskraft samlas vi kring systeminnovationer för att omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.  

Kopplat till EU:s cancerplan finns ”EU Cancer Mission”, ett av fem uppdrag från EU-kommissionen som fokuserar på vår tids största utmaningar. Detta påskyndar nya strategier för forskning, innovation och politiskt beslutsfattande på området och knyter ihop hundratals offentliga och privata organ med målet att bekämpa cancer.  

Kampen mot cancer varken börjar eller slutar i EU, men det är en kamp som pågår här och nu med full kraft och där de många samarbetsformerna bjuder in alla som vill bidra att delta.  

Ebba Hallersjö Hult
Verksamhetsledare, Nollvision cancer
Foto: Mikael Lundström

Till artikeln i Kampen mot cancer >>>

EU Beating Cancer Plan Event

”We welcomed our colleagues and friends from all over Europe to Stockholm the 31st of January. We will discuss how to most effectively join forces to ensure an effective and equitable implementation of the Beating Cancer Plan and the Cancer Mission all over Europe and beyond to reduce the burden of cancer on our societies”

Cancer remains a major scourge on European Society. In 2020, 2.7 million people in the European Union were diagnosed with the condition, and 1.3 million people lost their lives to it.

In February 2021, the European Commission launched Europe’s Beating Cancer Plan. Together with the EU Mission Cancer, it represents a concerted effort across Europe to reduce cancer incidence and mortality and improve the quality of life of its citizens. Since its launch, several milestones have been achieved, most recently the adoption of revised EU Council recommendations on cancer screening. Even considering that health is a competence of Member States, the European cancer plan presents the opportunity to work in a coordinated and synergetic way to tackle the burden of the condition, by offering a framework to support Member

States in their own national cancer control plan implementation. It can also help create sufficient critical mass across the EU to create synergies, enable the sharing of best practices and foster greater equity of access to high quality prevention and care across the EU.

Here you can view the Plenary session and Break-out session 2

Nu finns rapporten från European Cancer Summit 2022!

Nu har rapporten från EU Cancer Summit 2022 kommit!

Ebba Hallersjö Hult från Nollvision cancer var på plats under seminariet och deltog i panelen Bringing Digital Transformation of Cancer Care to Frution:

Som anges i ECO-konsensusdokumentet, No Stopping Us Now!, är fördelarna med digital teknik för att förbättra cancervården tydliga. Ändå kvarstår frustration med en uppfattning om att framstegen går långsammare än hoppats inom viktiga områden som internationellt onkologisk datasamarbete och tillräcklig förberedelse av hälsosystem, inklusive onkologipersonal, för större antagande och upptagande inom områden som artificiell intelligens.

Denna session tog perspektiv från nationella ministerier, internationella onkologiledare och EU-beslutsfattare om det aktuella läget och verkligheten inom digital förändringshantering inom onkologin, med hänvisning till nuvarande politiska prioriteringar såsom inrättandet av ett europeiskt hälsodatautrymme.

Med Digital Health Network Network Co-Chairs Carlo Catalano och Wim Oyen, samt dessa talare:

  • Fulvia Raffaelli, Head of Digital Health, DG SANTE
  • Tobias Silberzahn, Partner, McKinsey & Company
  • Laurence Court, Director, The Radiation Planning Assistant Project, Division of Radiation Oncology, The University of Texas MD Anderson Cancer Centre
  • Denis Costello, Executive Director, CML Advocates Network
  • Ebba Hallersjö Hult, Co-founder and Head of Vision Zero Cancer
  • Nina Linder, Associate Professor, University of Helsinki, Senior Scientist, Institute for Molecular Medicine Finland
  • Angel Martín, Senior Director, Digital Health and Taxation Advocacy EMEA, Janssen

Här kan du titta på de inspelade sessionerna>>>