Precisionsmedicin kan göra vården effektivare, jämlikare och bättre

One size fits all gäller inte längre. Precisionsmedicin har nått flera framsteg de senaste åren. Snabb utveckling i forskning och teknologi skapar förutsättningar för en systemtransformation. Men med det följer utmaningar och konsekvenser – men vilka? Och vad är precisionsmedicin egentligen? Det diskuterade runt 60 deltagare på ett digitalt rundabordssamtal.

Många initiativ inom precisionsmedicin är igång. För att samla bilden av initiativen i Sverige, kunskapsläget och vässa samverkan bjöd Nollvision cancer och Regionala cancercentrum in till ett rundabordssamtal. Bland deltagarna fanns företrädare från patientföreningar, Regionala cancercentrum i Samverkan, myndigheter, industri, akademi och olika experter.

Så vad är precisionsmedicin? Precisionsmedicin handlar om att skräddarsy hälso- och sjukvården för en undergrupp av patienter. Baserat på genetik, miljö och livsstilsfaktorer kan diagnostik, behandlingar och beslut förbättras och bli mer precisa. Det handlar om molekylärbiologi, genetisk sekvensering, nya avbildningstekniker, genterapi, AI, maskininlärning och datahantering. David Gisselsson Nord, professor och överläkare i molekylär patologi i Södra Sjukvårdsregionen, gav exempel från verkligheten: genetisk sekvensering av barncancer.
– Precisionsdiagnostik kommer vara till stor nytta för många, säger David Gisselsson Nord, men han poängterar också att det ibland bara fungerar under en viss tid. Vi kan inte ha en statisk behandling när cancer är föränderligt i sin natur.

Framsteg med flytande biopsier, AI, blodprover och nationella samarbeten

Därefter följde samtal om framstegen inom precisionsmedicin. Richard Rosenquist Brandell, professor och överläkare i klinisk genetik på Karolinska institutet, berättade om Genomic Medicine Sweden (GMS), där han är ordförande. GMS samordnar införandet av precisionsmedicin i hela landet, har center på de sju universitetssjukhusen och har startat en nationell genomikplattform för att dela data över hela landet
– Vi tar fram standarder, hur man ska analysera och tolka, hur man ska göra precisionsdiagnostiken och bygga team på respektive center som kan använda det i behandling. Samtidigt blir det en bra resurs för forskning och innovation eftersom vi kan samla hela landets data.

AI kan förbättra moment vi redan har idag, bygga om arbetsflöden och inte minst göra saker som vi inte kunde göra förut, som att förutspå förlopp. Men det gör också att det behövs nya kompetenser inom vården, till exempel datavetare.

Fredrik Enlund, docent i molekylär patologi på Region Kalmar län, pratade om flytande biopsier, en särskild provtagning som kan fånga heterogeniteten i tumörer. Det vill säga genetiska kloner och mutationer inom samma tumör.
– Heterogena tumörer är en utmaning – vilken klon ska behandlas primärt och vad gör vi när patienten fått en målstyrd behandling men har fått en klon som tål den första behandlingen? frågar Fredrik Enlund. Där har vi en nytta med flytande biopsier. De kan fånga den heterogeniteten och minska risken för resistens om sjukdomen utvecklas. Flytande biopsier kan också användas vid svårstuckna tumörer för att hitta rätt behandling.

Möjligheterna med AI är stora för precisionsmedicin, menar Claes Lundström, adjungerad professor vid Linköpings universitet. Det kan spara mycket tid för de som arbetar inom vården och rädda liv.
– AI kan förbättra moment vi redan har idag, bygga om arbetsflöden och inte minst göra saker som vi inte kunde göra förut, som att förutspå förlopp. Men det gör också att det behövs nya kompetenser inom vården, till exempel datavetare.

Peter Nygren, överläkare och professor i cancerfarmakologi vid Uppsala universitet och nationell koordinator av projeket MEGALiT, berättade om projektet – ett nationellt samarbete för att under kontrollerade former implementera nya arbetssätt inom onkologin.
– Vi ska testa tumörrespons, genomförbarhet och säkerhet för olika läkemedel på olika diagnoser, säger Peter. Det bäddar för mer avancerad precisionsmedicin i nästa steg.

Det finns knutpunkter i livet där man träffar vården. Barnavårdscentralen, skolhälsovården, screeningprogram. När man ändå har kontakt med vården skulle man kunna lägga till ett blodprov för att hitta biomarkörer för cancer. Slutmålet kanske till och med kan vara ett blodprickstest i hemmet?

Precisionsmedicin kan också göra det möjligt att tidigt hitta sjukdomar och anlag för dem. Beatrice Melin, professor och överläkare vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, menar att enkla blodprover kan ge många svar.
– Det finns knutpunkter i livet där man träffar vården. Barnavårdscentralen, skolhälsovården, screeningprogram. När man ändå har kontakt med vården skulle man kunna lägga till ett blodprov för att hitta biomarkörer för cancer. Slutmålet kanske till och med kan vara ett blodprickstest i hemmet?

Myndigheter utreder precisionsmedicins påverkan och nytta

Rundabordssamtalet bjöd också på en lägesuppdatering från myndigheters pågående utredningar. Johan Strömblad, projektledare på Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, pratade om precisionsmedicins påverkan på hälso- och sjukvården.
– För att nå visionen krävs politiska prioriteringar, omställningsresurser, patientdelaktighet, integration av forskning och klinisk verksamhet samt hälsodata. Bland annat. Vi behöver ställa frågorna hur vi driver tvärsektoriell utveckling i kunskapsstyrningsorganisationen, vilka avgränsningar som är lämpliga för nationellt högspecialiserad vård och vilken personal som behöver vilken kunskap.

När behandlingarna blir mer individualiserade för varje patient, hur utvärderar vi nyttan av behandlingen i samhället?

Anna Alassaad, projektledare på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, rapporterar läget för hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin – hur betalningsmodeller kan utvecklas för att hantera de stora behandlingskostnaderna och osäkerheterna.
– När behandlingarna blir mer individualiserade för varje patient, hur utvärderar vi nyttan av behandlingen i samhället? Det är ett av de teman vi jobbar med i analysen. Ett annat tema är värdet – precisionsmedicin kommer med nya möjligheter, som tidigare riskidentifiering och möjligheter till bot. Fångas de värdena upp i de traditionella hälsoekonomiska analyserna?

Flera samverkansprojekt utvecklar precisionsmedicin

Uppdaterade oss om läget i olika samverkansprojekt för utveckling av precisionsmedicin. Simon Ekman, överläkare och docent i onkologi vid Karolinska Universitet, pratade om Partnership for Precision Medicine in Cancer (PPMC) – en satsning för att stärka svensk translationell forskning om precisionsmedicin, med samordning av biobanking, kliniska data och forskningsdata från patienter. PPMC är en virtuell organisation med regionala noder på universitetssjukhus och Regionala cancercentrum.
– Vi vill åstadkomma bättre precision i behandlingar, underlätta uppföljning och hitta nya behandlingsmetoder, berättar Simon Ekman.

– Arbete på lokal nivå är essentiellt för att det ska hända på plats, menar Anna Martling. Det handlar om att bygga förståelse hos chefer och medarbetare om vad precisionsmedicin är. Nya arbetssätt är nödvändiga – nya sätt att tänka kring organisation. Akademin behöver bli en tydligare del av sjukvården.

Anna Martling, professor i kirurgi och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, leder Taskforce för accelererad utveckling av precisionsmedicin. Målet är att accelerera utveckling och samordna aktiviteter inom Region Stockholm, genom att jobba för en implementering i hälso- och sjukvården. Så att det kommer patienter tillgodo.
– Arbete på lokal nivå är essentiellt för att det ska hända på plats, menar Anna Martling. Det handlar om att bygga förståelse hos chefer och medarbetare om vad precisionsmedicin är. Nya arbetssätt är nödvändiga – nya sätt att tänka kring organisation. Akademin behöver bli en tydligare del av sjukvården.

Vi vill åstadkomma bättre precision i behandlingar, underlätta uppföljning och hitta nya behandlingsmetoder

Samverkansprogrammet Hälsa & Life Science tar avstamp i Life Science-strategin. I den står bland annat att Sverige ska vara ledande för införandet av precisionsmedicin. Frida Lundmark från LIF är koordinator.
– Vi ska fungera som kitt. Vi ska inte identifiera eller initiera egna initiativ, utan hjälpa till och lyfta de regionala initiativ som pågår och öka förutsättningarna för att de får nationell spridning och implementering, berättar Frida Lundmark. Vi ska också bygga förslag till Regeringskansliet utifrån vad som redan är initierat och ge extra muskler och drivkraft till dem.

Diskussionsgrupper gav medskick till vidare analysarbete

De 60 deltagarna delades in i grupper för att svara på frågor om vilka insatser som kommer krävas de kommande åren för att precisionsmedicin ska kunna användas för att säkerställa god, jämlik och effektiv cancervård, samt vilka konstellationer av aktörer som behövs för att uppnå detta. De teman som var uppe för diskussion spände mellan teknikutveckling och policyutveckling.

Bland svaren finns bland annat förslag om att standardisera och samordna betalningsmodeller, datadelning och riktlinjer nationellt. Vikten att utveckla kompetenser inom precisionsmedicin poängteras, men också behovet av att införa helt nya kompetenser och utbildningar. Flera tar också upp att nyttan och vinsten med olika terapier, läkemedel och hälsoekonomi behöver utvärderas. Förslagen handlar också om att öka förståelsen för värdet av forskningsinvesteringar och sätta Sverige på den internationella kartan. Att bli bättre på att hitta och involvera patienter kommer också upp.

Svaren och förslagen blir en del av det underlag som RCC i samverkan har med sig i ett vidare arbete. Förhoppningen är att det kan leda till fortsatta analyser och samarbeten i olika frågor.

Tack till alla deltagare!

Agenda och sammanställning av gruppdiskussioner

Ta del av rundabordssamtalets agenda och vad grupperna kom fram till för utvecklingspunkter och samarbetskonstellationer.

Storyboard

Vilka utmaningar och konsekvenser som framstegen inom precisionmedicin har inneburit och hur detta kommer påverka cancerpatienterna och vårdkostnaden lägger grund för RCC i samverkans vidare analysarbete.