Missa inte årets Lungcancerdag! Du som på något sätt är drabbad av lungcancer, som patient eller närstående, eller du som arbetar med lungcancer och lungcancerpatienter – LUNGCANCERDAGEN är för dig. I år är det 20:e gången Lungcancerföreningen bjuder in till Lungcancerdagen.
NÄR? Den 9 november med start 09.30 (registrering mellan 8.30 och 9.30) och slut ca 16.15
Vi hoppas att många har möjlighet att delta på plats. Det blir ett fint tillfälle att mingla och träffa andra. Du som inte kan resa eller har långt att resa kommer att kunna delta digitalt via livesändning.
Ett späckat program med föreläsningar om lungcancer, lungcancerforskning, komplementärmedicin och lungcancer, patientberättelse, om att hantera ett besked om lungcancer mm.
Alla som har lungor kan få lungcancer – Lungcancerdagen 2023
Du som på något sätt är drabbad av lungcancer, som patient eller närstående, eller du som arbetar med lungcancer och lungcancerpatienter – LUNGCANCERDAGEN är för dig! I år är det 20:e gången Lungcancerföreningen bjuder in till Lungcancerdagen.
Den 10 oktober deltar Nollvision Cancer i Fokus Patient – Cancerforum där vi kommer att talar om ”Rehabilitering -ett samarbete mellan olika samhällsaktörer.”
Seminarierna på Cancerforum är uppdelade i samma målområden som The Europe’s Beating Cancer Plan, för att uppmärksamma dem ur ett svenska, europeiskt och internationellt perspektiv med talare från life science, vården, patientorganisationer, myndigheter och många fler. Programmet är utformat av FOKUS Patient med support av All.Can International och European Cancer Organisation.
10/10: FOKUS Patient® – Cancerforum
Cancer påverkar ungefär 30 miljoner invånare i EU. Varje år får nära 3 miljoner människor en cancerdiagnos och nära hälften så många avled av cancer. EU:s plan mot cancer innehåller fyra huvudområden:
Prevention – förbyggande åtgärder
Understanding – att förstå orsaker till cancer
Diagnostics and treatment – nya sätt att upptäcka och behandla cancer
Quality of Life – en förbättrad livskvalitet för canceröverlevare
Rapport – Det rehabiliterade samhället – Förslag till en ny syn på cancerrehabilitering
I denna rapport, framtagen av Mats Tyrstrup, Fatane Salehi och Majid Asgari, får vi ett genomarbetat och vidgat perspektiv på rehabilitering under och efter cancersjukdom. Genom att arbeta gränsöverskridande visar de hur en mer precisionsinriktad rehabilitering kan stärka personer i resan tillbaka till mesta möjliga hälsa och livskvalitet. Studien ingår i Nollvision cancers portfölj av strategiska satsningar.
HemMISSIONS: Ett nytt sätt att möta samhällsutmaningar!
MISSIONS: Ett nytt sätt att möta samhällsutmaningar!
Cancer är en av våra största globala samhällsutmaningar. För att möta den behöver vi skapa bättre förutsättningar att nyttiggöra data och framgångsrikt implementera ny kunskap, metoder och interventioner. Vi behöver tänka nytt och anta ett helhetsperspektiv på hälsa. Och vi behöver samarbeta på nya sätt mellan hälso- och sjukvårdens olika delar, näringslivet och civilsamhället. Läs hela artikel i Kampen mot cancer här >>>
Här kan du läsa tidningen i pdf eller ladda ner den om du önskar:
HemFolkhälsodalen 29/3 2023: Cancerrehabilitering med precision!
Folkhälsodalen 29/3 2023: Cancerrehabilitering med precision!
Missade du vårt seminarium på Folkhälsodalen den 29/4 så kan du nu se det i efterhand! Ann-Sofie Andersson-Ward samtalade med Markus Lingman och Mia Rajalin om Cancerrehabilitering med precision och hur vi skapar förutsättningar för mesta möjliga hälsa och livskvalitet!
Cancerrehabilitering med precision – hur skapar vi förutsättningar för mesta möjliga hälsa och livskvalitet?
Varje år insjuknar ungefär 65 000 personer i cancer i Sverige, och enligt prognoser kommer antalet drabbade att öka i framtiden. Eftersom behandlingsmetoderna hela tiden förbättras kommer också allt fler att leva med sjukdomen under lång tid, kanske många år. Det förändrar vardagen för såväl individen som de närstående. För att ge bättre förutsättningar för ett fortsatt gott liv krävs en god, tillgänglig och jämlik cancerrehabilitering. Det är tyvärr inte någon självklarhet idag.
Socialstyrelsens utredning[1] ger en samstämmig bild av hur cancerrehabiliteringen fungerar och vilka åtgärder som krävs för att den ska bli bättre. Men att gå från ord till handling har visat sig vara svårare. Att det är så många olika verksamheter inom hälso- och sjukvården som är med i rehabiliteringsprocessen är särskilt utmanande.
För att möta utmaningen behöver vi skapa bättre förutsättningar att nyttiggöra data och framgångsrikt implementera ny kunskap, metoder och interventioner. Vi behöver tänka nytt och anta ett helhetsperspektiv på hälsa. Och vi behöver samarbeta på nya sätt mellan hälso- och sjukvårdens olika delar och civilsamhället.
Medverkande: Ann-Sofie Andersson-Ward, transformation leader på Nollvision cancer och Testbed Sweden for precision health in cancer Markus Lingman, överläkare, strateg och del av sjukhusledningen på Hallands sjukhus Mia Rajalin, legitimerad psykolog, patientföreträdare i Nollvision cancer och Lungcancerföreningen
Samtalsledare: Göran Hägglund, Reform Society Company Arrangör: Nollvision cancer
Prevention 360 är en förstudie av AI Sverige tillsammans med Nollvision Cancer, Informationsdriven Vård, Prevention Barnfetma och Fokus Patient.
Utmaningar
Synen på att upprätthålla hälsa hos individer och befolkningar måste utvecklas; från reaktiv och allmän till proaktiv, exakt och informerad. Ett samhälle som förblir vid god hälsa genom att ingripa på ett tidigt skräddarsytt sätt minimerar behovet av resurskrävande hälso- och sjukvård, samt frigör resurser av högkvalitativ vård för dem som behöver det.
Om projektet
Prevention 360 är en förstudie av AI Sverige tillsammans med Nollvision Cancer, Informationsdriven Vård, Prevention Barnfetma och Fokus Patient.
Genom ett datadrivet arbetssätt kan såväl individer som samhällsaktörer, kommuner och regioner, agera på ett informerat och proaktivt sätt med riktade insatser för att främja hälsa och motverka försämring av hälsan samtidigt som den enskilde ges nya sätt att ta ansvar för deras hälsa. Detta är viktigt för en förbättrad hälsa i hela samhället, såväl för individen som för samhällsaktörer som regioner och kommuner och för att öka resurseffektiviteten.
Med ett brett och högrelevant nätverk av erfarna och kapabla samarbetspartners, och ett levande utrymme från kliniska behov, forskning, teknikutveckling och implementering i samhället, kommer vi att arbeta uppdragsorienterat och med att mobilisera alla sektorer i hela samhället.
De nationella innovationsnätverken tillsammans med en patientorganisation syftar till att utveckla nästa Strategiska innovationsprogram.
Fakta
Prevention 360 är en förstudie från februari till oktober 2023.
Projektpartners: AI Sweden, Nollvision Cancer, Informationsdriven Vård, Prevention Barnfetma och Fokus Patient.
Utlysningen finansierades av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.
Nätverket mot gynekologisk cancer anordnar i år Gyncancerdagen, lördag 25 mars!
Dagen som i år är helt digital, innehåller spännande föredrag och diskussioner om bland annat de olika gyncancerdiagnoserna, sena biverkningar, ärftlighet och närståendestöd.
Sist men absolut inte minst kommer vi ha en högaktuell diskussion om hur vården kan bli mer jämlik och vi gästas då av representanter från de nationella vårdprogrammen inom gynekologisk cancer.
Detta är helt enkelt en dag du INTE vill missa!
HÄR kan du läsa mer om dagen samt anmäla dig! Blir inte länken klickbar så besök oss på www.gyncancer.se
Har du frågor eller funderingar tveka inte att kontakta Alexandra Andersson på mejl [email protected]
Tack, och hoppas att vi ses!
Hem”Inför screening mot fler sorters cancer – och snabbt”
”Inför screening mot fler sorters cancer – och snabbt”
DN DEBATT 1/2 2023
Under 2021 passerade cancer för första gången hjärt-kärlsjukdomar som den vanligaste dödsorsaken i en region. Detta trots en fantastisk utveckling med nya diagnosmetoder och behandlingar. Prevention är första prioritet, men vi måste också bli bättre på att upptäcka sjukdomen så tidigt som möjligt, skriver sex företrädare för cancerområdet.
Nationella screeningprogram kan vara effektiva, visar Sveriges arbete med mammografi. Men vad gäller andra cancerformer har vi som land inget att skryta med, skriver artikelförfattarna. Foto: Jenny Ingemarsson
Det senaste decenniet har vi sett en fantastisk utveckling inom cancerområdet. Avancerade diagnosmetoder kan i dag identifiera det särskilda genuttrycket för en tumör, immunterapi och målinriktade behandlingar kan helt bota eller förlänga överlevnaden hos patienter, och mer exakt kirurgi och strålningsmetoder har införts.
Takten inom forskning och utveckling tilltar. Det är inte långt borta att breddinföra helgenomsekvensering som underlag för precisionsmedicinsk behandling, något som redan i dag erbjuds alla barn som drabbas av cancer. Forskningen är även intensiv kring cell- och genterapier och förhoppningar finns kring framtida behandlingsvacciner med mRNA-teknik.
Utvecklingen är givetvis glädjande, samtidigt som vi måste inse att cancer under överskådlig tid kommer att utgöra ett av de största hoten mot liv och hälsa. Redan i dag känner nog alla i Sverige någon som drabbats av cancer, och antalet konstaterade fall ökar för varje år. Det beror delvis på att vi har en åldrande befolkning men också på våra levnadsvanor. Under 2021 passerade cancer för första gången hjärt-kärlsjukdomar som den vanligaste dödsorsaken i en region, i Stockholm. På längre sikt kommer detta sannolikt att gälla för hela landet.
Det beror delvis på att vi har en åldrande befolkning men också på våra levnadsvanor.
I dag genomförs i Stockholm en europeisk expertkonferens om cancer arrangerad av Sverige som EU:s ordförandeland. Mötet ska diskutera genomförandet av EU:s cancerplan och särskilt prevention och tidig upptäckt. Detta är välvalda fokusområden. Forskning och utveckling inom akademi och företag levererar kontinuerligt allt bättre sätt att behandla cancer.
Nu är det dags för hela samhället att satsa på metoder som kan minska riskerna att drabbas, och metoder att hitta och diagnostisera patienter så tidigt som möjligt. Vi måste också på allvar införa patientsamverkan i Sverige, något som är självklart i de flesta andra EU-länder.
När det gäller prevention finns det ingen tvekan om vad vi kan göra för att minska riskerna. Överväldigande evidens finns kring att riskfaktorer som tobak, alkohol, fysisk inaktivitet, övervikt, solexponering och luftföroreningar är orsaker till en stor andel cancerfall. 30 procent av all cancer hos vuxna kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor, men att förändra levnadsvanor är ofta svårt.
Åtgärder som bidrar till att främja hälsosamma val i matbutiken eller mer rörelse i vardagen lyser i dag med sin frånvaro i Sverige.
De insatser som gjorts under decennier för att exempelvis minska tobaksbruket, samt kontrollerad försäljning av alkohol, har haft god effekt. Men ska vi minska framtida cancerfall behövs fler insatser som underlättar att leva hälsosamt. Åtgärder som bidrar till att främja hälsosamma val i matbutiken eller mer rörelse i vardagen lyser i dag med sin frånvaro i Sverige.
Att upptäcka en cancersjukdom så tidigt som möjligt är oerhört viktigt. Ju tidigare diagnos desto större möjlighet till ett bra behandlingsresultat, förlängd överlevnad och i bästa fall bot. Men utmaningarna är betydande. En hög andel av alla patienter som får en cancerdiagnos har börjat med ett läkarbesök på en vårdcentral. Tidig upptäckt ställer därför krav på en välutbyggd primärvård med hög kompetens, men primärvården har under decennier varit såväl underbemannad som överbelastad och det utgör tyvärr inga goda förutsättningar.
Nationella screeningprogram kan vara en effektiv metod, det visar inte minst Sveriges arbete med mammografi för att upptäcka bröstcancer. Inom ramen för EU:s cancerplan har EU-kommissionen tagit fram nya rekommendationer till medlemsländerna kring screening. Länderna bör senast 2025 ha heltäckande screeningprogram för bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer. EU utvidgar även rekommendationen till lungcancer och prostatacancer, och till viss del magsäckscancer.
Att det ska ta tretton år att införa screening är helt oacceptabelt.
Vad gäller screening har Sverige inget att skryta med. Redan 2014 rekommenderade Socialstyrelsen regionerna att införa screening mot tjock- och ändtarmscancer, men först 2027 beräknas detta vara fullt utbyggt i hela landet. Att det ska ta tretton år att införa screening är helt oacceptabelt. Vad gäller prostatacancer har Socialstyrelsen flera gånger sagt nej till ett nationellt screeningprogram, främst då mätmetoden med PSA-test ansetts leda till för många falskt positiva svar. I dag finns dock bättre metoder, som exempelvis svenska STHLM3. Socialstyrelsen uppmanade regionerna 2018 att påbörja testning inför ett eventuellt nationellt screeningprogram. I nuläget har endast fem regioner påbörjat detta. Risken är uppenbar för att historien för tjock- och ändtarmscancer upprepar sig.
Screening för lungcancer är ännu i sin linda, och det är först på senare år som det kommit fram effektiva behandlingar. Utan dessa hade det inte varit etiskt försvarbart att aktivt försöka identifiera patienter. Ett pilotprojekt har inletts i Region Stockholm där 1 000 storrökande kvinnor ska undersökas.
Sverige har i grunden en välfungerande cancervård. Men den fråga regeringen och regionerna bör ställa sig är: Gör vi verkligen allt vi kan i kampen mot cancer? För oss är svaret i dag tyvärr ett tydligt nej. Sverige skulle dock kunna bli ett föregångsland när det gäller förebyggande, tidig upptäckt och effektiv behandling av cancersjukdomar – på ett regionalt och socioekonomiskt jämlikt sätt. För att det ska kunna ske behövs bland annat följande:
● En ny nationell cancerstrategi inklusive barnonkologi med årliga konkreta handlingsplaner och tydliga tidsatta mål. Den nuvarande strategin är snart femton år gammal.
● Satsning på konkreta cancerpreventiva åtgärder som stimulerar till sundare levnadsvanor.
● Statlig och regional satsning på primärvården för att säkerställa att vårdnivån klarar sitt uppdrag med tillgänglighet, kontinuitet och kompetens.
● Åtagande av alla regioner att säkra följsamhet till standardiserade vårdförlopp och avskaffande av omotiverade väntetider.
● Alla som diagnostiseras med cancer ska erbjudas att delta i klinisk forskning kring framtida behandlingar.
Gör vi verkligen allt vi kan i kampen mot cancer? För oss är svaret i dag tyvärr ett tydligt nej.
● Införande av nationella screeningprogram jämlikt över hela landet genom statliga stimulansmedel. Sverige skulle exempelvis kunna vara bland de första länderna med nationell lungcancerscreening av riskgrupper.
● Utred och åtgärda orsakerna till regional och socioekonomisk ojämlikhet inom cancervården.
● Utred och föreslå hur verklig lagstadgad patientsamverkan kan ske på alla nivåer inom hälso- och sjukvården.
● Statlig och regional finansiering för att permanenta viktig infrastruktur som i dag är projektbaserad, som helgenomsekvensering av barn och vuxna med cancerdiagnos.
● Statlig satsning på implementering av precisionsmedicin och avancerade terapier.
TEXT
Margareta Haag, ordförande, Nätverket mot cancer
Ebba Hallersjö Hult, ledare, Nollvision cancer
Karin Liljelund, vice ordförande, Lungcancerföreningen
Malin Parkler, ordförande, Lif – de forskande läkemedelsföretagen
HemNollvision cancer är stolta att vara en del av Community 365 – European Cancer Organisation
Nollvision cancer är stolta att vara en del av Community 365 – European Cancer Organisation
Ebba Hallersjö träffade Hult Mike Morrissey, Chief Executive, European Cancer Organisation & President, European Society of Association Executives, på EU Beating Cancer Plan and the EU Cancer Mission konferensen på KI och pratade vidare om hur Nollvision cancer kan bidra till the Focused Topic Network of the European Cancer Organisation som är en del av Community 365.
Networks of the European Cancer Organisation. Community 365 provide ideas, guidance, practical support and resources for our work in convening stakeholders and building consensus in the European cancer community.
HemSveriges position inom strålterapi måste stärkas
Sveriges position inom strålterapi måste stärkas
Inom ramen för Nollvision cancers projekt ”Mission Strålterapi” har Ebba Hallersjö Hult, Ulrika Årehed Kågström, Susanna Francke Rodau, Margareta Haag, Andreas Heddini, Helena Anderin, Karin Liljelund och Eric LaFleche skrivit en debattartikel i Dagens Medicin. Den tar avstamp i den rapport om strålterapi som tagits fram av RCC i samverkan på uppdrag av regeringen. Nu fortsätter vi arbetet för att förbättra svensk strålbehandling.
HemLungcancer, prevention och precisionsmedicin fokus för Nollvision cancer i Almedalen
Lungcancer, prevention och precisionsmedicin fokus för Nollvision cancer i Almedalen
I skuggan av det avskyvärda dådet mot psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren var Almedalsveckan i år åter en plats för massor av seminarier, tal, diskussioner och informella möten mellan alla samhällsintresserade aktörer. Precisionsmedicin och hälsodata var två ämnen som stack ut sett till mängden arrangemag. Hans Hägglund och Ebba Hallersjö Hult var efterfrågade paneldeltagare och våra partners hade såväl egna arrangemang som olika samarbeten under veckan.
”Så får alla patienter tillgång till precisionsmedicin”, ”Preventionsmiljarden” och ”Datadriven hälso- och sjukvård för bästa patientnytta” var tre rubriker där Nollvision cancer var med som arrangör och som gick av stapeln under måndag och tisdag. De två förstnämnda gå att se här
”Så får alla patienter tillgång till precisionsmedicin”
Precisionsmedicin drivs av forskning och innovation, men dess utveckling och implementering kräver ett kontinuum av åtgärder i hälso- och sjukvården. Vad behöver göras och vilka investeringar krävs så att precisionsmedicin kan användas för att säkerställa en god, jämlik och effektiv cancervård? Life science-strategin har satt ramverket och ambitionen för utvecklingen av precisionsmedicin i Sverige. Behandlingens natur, det vill säga att den i olika grad är anpassad efter individens unika behov och förutsättningar, ställer unika krav på både forskningen och sjukvården, inte minst då gränsen mellan det som traditionellt betecknas som sjukvård och forskning blir mindre uttalad. Hur kan nationella precisionsmedicinska studier, ny teknik och nya betalningsmodeller användas för att modernisera cancervården på ett hållbart och jämlikt sätt, till nytta för den enskilde patienten och för samhället i stort? Hur gör vi för att alla cancerpatienter som behöver, verkligen får tillgång till precisionsmedicin?
Medverkande: Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, ”Årets cancerforskare” 2021 Björn Eriksson, generaldirektör vid Läkemedelsverket Camilla Waltersson Grönvall (M) socialpolitisk talesperson och ledamot i socialutskottet Hans Hägglund, nationell cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner Stefan Vlachos, ingenjör och innovationsledare samt chef för Health Works, ett initiativ från AstraZeneca
Samtalsledare: Göran Hägglund, Reform Society Arrangör: Nollvision cancer, Genomic Medicine Sweden och SciLifeLab
”Preventionsmiljarden”
Enbart 2,8 procent av kostnaderna för hälso- och sjukvård går till förebyggande insatser, enligt OECD-genomsnittet. 60,3 procent går till behandling. Mer pengar läggs på administration än på att förebygga ohälsa. Världshälsoorganisationen WHO beräknar att för tidig död i många fall kan förebyggas. Minst 80 procent av all hjärt- och kärlsjukdom, stroke och typ 2-diabetes samt upp till vartannat cancerfall går att undvika. För tidig död kan delvis motverkas genom att på ett effektivt sätt förändra riskbeteenden: ohälsosam kost, stillasittande, tobak och för mycket alkohol. OECD har beräknat att varje krona som spenderas på att förebygga fetma genererar upp till en sexfaldig ekonomisk avkastning, och i sämsta fall får man ”bara” pengarna tillbaka. Förebyggande hälsoarbete är en investering för god och jämlik vård och behandling i framtiden. Att genomföra kloka preventiva satsningar minskar mänskligt lidande och frigör resurser för mer och bättre vård. Hur skapar vi innovativa, långsiktiga och hållbara satsningar inom det preventiva hälsoarbetet? Vad behöver ändras och hur gör vi det?
Det här seminariet syftar till att ge kunskap om vad vi vet om prevention, inspirera till nytänkande och bidra till diskussion om hur politiken kan göra det långsiktigt riktiga också när de omedelbara behoven ständigt gör sig gällande.
Medverkande: Anders Ekholm, senior rådgivare vid Institutet för Framtidsstudier Anders W Jonsson (C) ledamot i socialutskottet Camilla Waltersson Grönvall (M) socialpolitisk talesperson och ledamot i socialutskottet Ebba Carbonnier, portföljansvarig hos Swelife Katarina Steen Carlsson, docent i hälsoekonomi och forskare vid Lunds universitet samt forskningschef vid IHE i Lund Lars Stjernkvist (S) tidigare partisekreterare, riksdagsledamot, generaldirektör och kommunstyrelseordförande
Samtalsledare: Göran Hägglund, Reform Society Arrangör: Nollvision cancer, Swelife, RISE
På tisdagen anordnade Nollvision Cancer en heldag om lunghälsa tillsammans med AstraZeneca, Lungcancerföreningen, Medituner och Apoteket AB, där besökarna kunde testa lunghälsa vid tre olika stationer, lyssna på seminarier och diskutera med olika experter och intressenter inom lunghälsa. Fokus låg på vikten av att kontrollera sina lungor om man har symtom, tidig upptäckt av sjukdomar och tidiga insatser. Folkhälsodalens trädgård var välfylld under dagen och många tog chansen att testa sin lunghälsa i de olika stationerna. Seminarierna om KOL och lungcancer drog mycket folk och orangeriet var helt fullt av besökare som ville lyssna på panelerna.
Seminariet om KOL hade rubriken ”KOL – en bortglömd och växande folksjukdom” och fokuserade på hur vi gör för att tidigt fånga upp KOL-drabbade. Deltagare var Anders Åkesson, förbundsordförande i Riksförbundet HjärtLung, Åsa Loy, leg apotekare på Apoteket AB, Anders W Jonsson (C), riksdagsledamot och överläkare, Marie Morell (M), regionråd i Östergötland och ordförande i sjukvårdsdelegationen på SKR, samt Johan Ellegård, verksamhetschef på Capio Närsjukvård.
Seminariet om lungcancer hade rubriken ”Röntga rökare – rädda liv” och fokuserade på tidig upptäckt och screening. Deltog gjorde Ebba Hallersjö Hult, Karin Liljelund, vice ordförande i Lungcancerföreningen, Patrik Rossi, chef för Tema Cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset, Vitali Grozman, ansvarig röntgenläkare för pilotprojektet med screening i Region Stockholm, samt Lina Nordquist (L), riksdagsledamot och ledamot i socialutskottet. Modererade bägge seminarierna gjorde Karl-Johan Karlsson, AstraZeneca.
Den här webbplatsen använder cookies för Google Analytics. När du använder vår webbsida godkänner du det.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
Lungcancerdagen 2023
