Under Cancer Mission Day den 27 juni i Almedalen kommer Professor Hans Hägglund, tidigare nationell cancersamordnare och medgrundare av Nollvision cancer, presenterar rapporten ”Precisionsmedicin i svensk sjukvård” med konkreta nationella policyförslag för att säkerställa att patienter får jämlik tillgång till precisionsmedicin över hela landet. De senaste fem åren har det publicerats minst 25 rapporter om ämnet i Sverige. Det är med andra ord väl belyst, vad gäller den vetenskapliga forskningen, den medicinska utvecklingen samt vilka frågor som måste adresseras för att få till en förändring inom sjukvårdsorganisationen. Andra länder har under de senaste åren gjort stora satsningar på olika nationella strukturer för denna omställning. Sverige har ett av de mest decentraliserade sjukvårdssystemen i världen. Detta gör omställningen svårare än i jämförbara länder och därför är det viktigt att tydliga satsningar görs och att resurser tillförs. Seminariet är en del av Cancer Mission Day som arrangeras av Nollvision cancer och Testbed Sweden Precision Health Cancer tillsammans med Roche och Regionala Cancercentrum i Samverkan.

Läs mer om Cancer Mission Day och vårt program här: Cancer Mission Day

Du kan redan nu läsa rapporten här!

Sammanfattning ur rapporten:

Utvecklingen av precisionsmedicin har pågått sedan 1990-talet. Från behandlingar för enstaka patienter står vi idag inför ett breddinförande av precisionsmedicin i nya delar av hälso- och sjukvården.

Det handlar om ett möjligt systemskifte i syfte att erbjuda patienter betydande hälsovinster. En sådan utveckling sker internationellt och Sverige var tidigt ute men riskerar nu att halka efter. Viktiga delar är på plats, men den helhet som krävs för att Sverige ska ha jämlik tillgång till precisionsmedicin saknas.

Följande tre delar bedömer vi vara avgörande för jämlik och kostnadseffektiv implementering av precisionsmedicin i svensk hälso- och sjukvård.

  • Nationellt måldokument: En nationell strategi för precisionsmedicin

Det behövs en övergripande nationell strategi för precisionsmedicin, med en gemensam vision/ambition för utveckling och implementering av precisionsmedicin i Sverige under de kommande tio åren. Strategin kan också resultera i överenskommelser med konkreta åtaganden för centrala aktörer, inklusive staten, sjukvårdsregionerna, SKR, universitet, SciLifeLab, GMS samt patientrepresentanter. Prevention och screening bör ha hög prioritet, även patientengagemang, egenmonitorering av patienter i hemmet, forskning och nya finansierings- och betalningsmodeller bör prioriteras.

Utifrån strategin kan regionala färdplaner utvecklas. Eftersom precisionsmedicin är ett arbetssätt som är tänkt att påverka nya delar av hälso- och sjukvården bör strategin ha koppling till (eller gemensamma skrivningar) andra styrdokument som cancerstrategin, Life Science-strategin, strategin för sällsynta hälsotillstånd och läkemedelsstrategin.

  • Nationell ledningsstruktur: Ge GMS ett breddat och fördjupat uppdrag samt etablera precisionsmedicinska centra i samtliga sjukvårdsregioner

Att etablera ett nytt övergripande arbetssätt i ett av världens mest decentraliserade sjukvårdssystem kräver någon sorts ledningsstruktur. Vårt förslag är att utnyttja befintliga strukturer och att GMS, som idag är ett konsortium som administreras via Region Skåne, får ett breddat och fördjupat uppdrag som behövs för nationell implementering av precisionsmedicin under kommande tio år.

Ett utökat GMS bör ha ansvar för arbetet med den nationella strategin, vara forum för informationsdelning, för diskussion mellan centrala aktörer samt koordinering av internationella samarbeten. Eftersom området är under snabb utveckling behövs en årlig kunskapskonferens om precisionsmedicin och innehållet behöver tillgängliggöras relevant hälso- och sjukvårdspersonal.

För jämlik implementering behövs även ett precisionsmedicinskt centrum per sjukvårdsregion och samarbete mellan dessa.

  • Nationell infrastruktur för hälsodata, ägarskap samt förvaltning

Regeringen har målsättning om nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården där staten tar ett större ansvar. Flera viktiga initiativ har tagits: En nationell samordnare för digital infrastruktur i sjukvården är utsedd. En utredare ska möjliggöra en nationell digital infrastruktur för hälsodata. En tidigare utredare belyser hälsodataregister och möjligheter till uppföljning, medan ytterligare en utredning arbetar med hälsodata som nationellt intresse samt interoperabilitet.

Men det kommer krävas beslut under 2024 rörande GMS infrastruktur som idag används av sjukvården för helgenomscreening eller breda genpaneler, baserat på SciLifeLabs olika plattformar. Tack vare GMS har svensk sjukvård varit tidigt ute med sekvensering. Dock är GMS ett konsortium mellan olika aktörer utan långsiktig finansiering.