Samverkan och handling för nollvisionen

Efter fyra år med Nollvision cancer kan vi konstatera att vi tagit viktiga steg för att komma samman och identifiera och agera inom en rad områden där såväl stegvisa som radikala förändringar krävs om cancer ska transformeras till en botbar eller kronisk sjukdom.

Nollvision cancer har precis påbörjat det femte och avslutande året med finansiering inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa. Arbetet är fullt inriktat på verksamheten här, nu och framåt, men nu är också ett bra tillfälle att fundera på vad den här typen av satsning hittills har bidragit med och vad vi har lärt oss. Ett initiativ som Nollvision cancer kan aldrig ensam ta åt sig äran av reella förändringar som sker i olika delar av samhället. Däremot hoppas vi att funktionen som samlande plattform med hundratals möten, seminarier, insatser och kunskapsutbyten som miljön inneburit har uppmuntrat till mer av samarbete och samsyn där aktörer stärkts och inspirerats i sina olika roller.

Ny rapport visar vägen framåt för precisionsmedicin i Sverige

Nollvision cancer och Lif har tagit fram en uppföljningsrapport till den rapport som publicerades 2021 om status i arbetet med att implementera precisionsmedicin i Sverige. Den visar att det har skett en positiv utveckling men att en rad hinder fortfarande kvarstår.

En av de största utmaningarna är tillgången till hälsodata. För att precisionsmedicin ska kunna användas fullt ut i hälso- och sjukvården, är det nödvändigt att underlätta för sekundäranvändning av den data som samlas in från patienter, både för patienters behandling och forskning och utveckling.

Tillgång till hälsodata är en av de största utmaningarna

– Att precisionsmedicin nu införs i hälso- och sjukvården ger helt nya möjligheter att erbjuda mer avancerad diagnostik som möjliggör mer individanpassade beslut om vilken behandling som bör sättas in, säger Frida Lundmark sakkunnig inom precisionsmedicin på Lif.

– Men tillgången och användningen av hälsodata är avgörande. I Sverige har vi idag utmaningar i att få tillgång till och kunna använda den data som finns för utveckling av ny diagnostik och nya merinnovativa läkemedel.
Det finns exempelvis betydande laghinder och en avsaknad av en digital infrastruktur för tillgängliggörande.

Samtidigt visar rapporten att patienterna själva är alltmer positiva till att dela med sig av hälsodata.

Genetisk testning är fortfarande otillräcklig

Den genetiska testningen är också fortfarande otillräcklig även om den ökat sedan 2020. Och trots att gensekvensering nu är tillgänglig på alla universitetssjukhus och på vissa regionsjukhus, utnyttjas potentialen inte fullt ut för alla patienter i sjukvården som skulle ha nytta av det.

Kompetensbrist är en annan utmaning

En annan utmaning är kompetensbrist. Både nu och i framtiden finns ett behov av kompetens inom bland annat datavetenskap, bioinformatik och biostatistik för att precisionsmedicin ska kunna användas effektivt.

Ökad samverkan behövs

Ebba Hallersjö Hult, medgrundare och ledare på Nollvision cancer, konstaterar att flera av de identifierade utmaningarna skulle kunna adresseras genom ökad samverkan:

– Långsiktig och hållbar strategisk samverkan mellan samtliga involverade aktörer behöver komma på plats för att hela Sverige ska kunna implementera precisionsmedicin brett: universitet, regioner, myndigheter, företag och patientföreträdare. Även projektbaserade initiativ måste ha en långsiktighet och kontinuitet för säkra hållbara strukturer.

Positiv utveckling för precisionsmedicin

Rapporten visar också att det har skett en positiv utveckling sedan 2020, bland annat:

  • Precisionsmedicinska centra har etablerats i ett antal regioner och fler är på gång.
  • En rad initiativ från regeringen och regionerna pågår för att underlätta sekundäranvändning av hälsodata.
  • Genomsekvensering har implementerats i hälso- och sjukvården.
  • Digitaliseringen inom diagnostik har ökat med bland annat AI-baserade verktyg.

Sverige har höga ambitioner. I regeringens Life Science-strategin fastslås det att vi ska vara ledande internationellt i införandet av precisionsmedicin. Lif och Nollvision cancer hoppas att rapporten ska vara ett användbart bidrag i det fortsatta arbetet.

Rapporten ”Situationsanalys precisionsmedicin – utmaningar och möjligheter för en effektiv implementering

”Situationsanalys precisionsmedicin” är ursprungligen framtagen av Arthur D Little på uppdrag av Roche som en del i partnerskapet Nollvision cancer.

Ladda ned en sammanfattning av rapporten (pdf)

Ladda ned rapporten i sin helhet (pdf)

Rapporten presenteras på ett livesänt lanseringsseminarium den 17/11 kl. kl. 13.00–14.00
Följ livesändningen här

Innovativa partnerskap för att uppnå en nollvision för cancer!

För att maximera livskvaliteten för fler patienter och minska cancerriskerna krävs innovation och samarbete. Vi måste tänka utanför boxen när vi utvecklar nya lösningar och användningen av befintliga resurser. Det är dags att anta ett holistiskt synsätt på hälsa och välkomna nyskapande samarbeten mellan vårdsektorn, näringslivet och civilsamhället.

Smiling senior woman with gray hair sitting on swing, having fun and enjoying retirement

Det finns redan många goda idéer och ansträngningar, men för att de ska kunna realiseras krävs en central mötesplats. En plattform där människor från olika bakgrunder, discipliner och branscher kan mötas och utmana varandras tankar. Det är här Nollvision cancer kommer in i bilden. Det är en plattform för möten mellan olika kompetenser, belysa nya perspektiv och gemensamt söka lösningar för att verkligen förändra cancervården – med målet att färre ska drabbas av cancer och fler ska överleva.

Vägen framåt kräver samarbete

Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare vid SKR och ordförande i RCC i samverkan och Nollvision cancer, påpekar: 

– För att utveckla och stärka cancervården behöver vi olika aktörer som samarbetar. Tillsammans kan vi skapa en robust och uthållig sjukvård för alla.

Cancervården är mer komplex än många tror. Det är inte bara en läkare, en sjuksköterska och en patient; det är ett dynamiskt nätverk av interaktioner som involverar många fler. Att åstadkomma förändring i ett sådant system kräver därför mer än isolerade insatser. Om vi bara ändrar en del, kommer resten av systemet att anpassa sig därefter. Därför måste vi samarbeta över alla sektorsgränser och sträva mot gemensamma mål för att skapa förändring på flera fronter samtidigt.

Ett missionsorienterat arbetssätt

Ebba Hallersjö Hult, verksamhetsledare för Nollvision cancer, förklarar: 

– För att uppnå hållbar och jämlik hälsa samt en effektiv cancervård måste vi ompröva vårt sätt att tänka och samarbeta. Därför använder vi ett missionsorienterat arbetssätt där olika aktörer arbetar mot samma mål.

Nollvision cancer är engagerat i flera områden som kräver förnyelse. Förebyggande insatser är avgörande eftersom en tredjedel av cancerfallen är kopplade till levnadsvanor. Tidig upptäckt är kritisk, och med nya system och kunskap kan vi identifiera symptom tidigare och påbörja behandling snabbare, vilket ökar överlevnadschanserna. Bättre behandlingar med färre biverkningar är nödvändiga för att förbättra livskvaliteten. Dialog och forskning är hörnstenar i att utveckla vården och driva innovation framåt. Dessa områden är sammanflätade och kan vi skapa förändring på flera fronter kan vi arbeta mot en framtid där ingen förlorar livet till cancer – i stället kan fler leva längre och bättre.

Kjell Ivarsson
Nationell cancersamordnare, SKR
Ordförande RCC i samverkan och Nollvision cancer
Ebba Hallersjö Hult
Stockholm School of Economics, Center for Resilient Health & Medgrundare, Ledare Nollvision cancer

Den enda tiden att förbereda sig för framtiden är just nu!

Kliniska studier är en förutsättning för att innovationer ska komma cancerpatienterna till nytta. För att möjliggöra detta har Nollvision cancer tillsammans med Genomic Medicine Sweden (GMS) och SciLifeLab etablerat Testbed Sweden Precision Health Cancer. En tvärsektoriell samverkan mellan en rad aktörer från sjukvård, industri, akademi, myndigheter och patientorganisationer.  Läs hela artikeln i Kampen mot cancer här >>>

Kampen mot cancer i pdf

Här kan du ladda ner hela tidningen i pdf eller läsa onlie.

MISSIONS: Ett nytt sätt att möta samhällsutmaningar!

Cancer är en av våra största globala samhällsutmaningar. För att möta den behöver vi skapa bättre förutsättningar att nyttiggöra data och framgångsrikt implementera ny kunskap, metoder och interventioner. Vi behöver tänka nytt och anta ett helhetsperspektiv på hälsa. Och vi behöver samarbeta på nya sätt mellan hälso- och sjukvårdens olika delar, näringslivet och civilsamhället. Läs hela artikel i Kampen mot cancer här >>>

Tidningen i PDF

Här kan du läsa tidningen i pdf eller ladda ner den om du önskar:

Här kan du lyssna på de första PCM4EU-podcastavsnitten!

PCM4EU har nu publicerat de fyra första avsnitten i sin poddserie:

I avsnitt 1 och 2 träffar vi Sahar Barjesteh van Waalwijk van Doorn-Khosrovani, PhD och farmaceut, Medicine & Society vid CZ Health Insurance och medlem av National Payers Evaluation Committee for Specialised Medicines and Companion Diagnostics (CieBAG). Denna kommitté beslutar om ersättning för läkemedel och molekylär diagnostik i Nederländerna. Dessutom är hon knuten till Leiden University Medical Center. I avsnitt 2 talar Sahar om pragmatisk ersättning i DRUP-liknande kliniska prövningar och i avsnitt 3 behandlas tillgång och finansiering av Molecular Tumor Boards, med Nederländerna som exempel.

The Drup Like Clinical Trials (DLCTs) : pragmatic reimbursement

Access to financing molecular tumor boards : the example of Netherland


I avsnitt 3 och 4 har Loic Verlingue från Centre Leon Berard intervjuat Hugues Berry, biträdande vetenskaplig chef för digital biologi och digital hälsa vid Inria, National Institute for Research in Digital Science and Technology, Frankrike om tillämpningen av artificiell intelligens i digital hälsa. Det här avsnitten är tillgängliga på engelska och franska. Du hittar samtliga avsnitt här: PCM4EU You Tube Channel

En kamp för hela EU med Sverige i centrum

Krönika ur Kampen mot Cancer , 31 januari 2023, Författare Ebba Hallersjö Hult

Cancer är en sjukdom vi inte kan besegra ensamma. Det blir extra tydligt när vi ser hur antalet cancerdiagnoser ökar för varje år som går trots att den medicinska forskningen varje dag tar stora steg framåt. Mer behöver göras om vi ska omvandla cancer till en botbar eller kronisk sjukdom, i såväl Sverige som i övriga Europa och resten av världen.

Därför är det välkommet att EU genomför en enorm satsning på att bekämpa cancer. Fyra miljarder euro läggs under 2021-2027 på det som kallas ”EU Beating Cancer Plan”. En plan med både förebyggande hälsoarbete, tidig upptäckt, diagnos och behandling samt bättre livskvalitet för cancerpatienter. 

För Sverige innebär detta stora möjligheter. Varje medlemsland i EU ska ha minst ett kunskapscenter för vård och forskning, som ska länkas samman i ett europeiskt nätverk. Mellan centrumen ska information delas och patienter kunna flyttas. 

Många projekt pågår redan, bland annat för att utveckla screeningprogrammen med tydliga mål om att fler ska screenas. Länderna bör senast 2025 ha heltäckande screeningprogram för bröstcancer, livmoderhalscancer, tjock- och ändtarmscancer. EU utvidgar även rekommendationerna till lungcancer samt prostatacancer och magsäckscancer. 

Screening, Precisionsmedicin och Rehabilitering  

I Stockholm startade i höstas en stor studie inom lungcancerscreening som blir mycket intressant att följa. Det behövs fler studier inom området. Lungcancer är fortfarande den dödligaste av alla cancerformer och genom screening kan fler patienter upptäckas i tid och fler liv räddas.

Den medicinska utvecklingen går starkt framåt, men lagstiftning och kompetens för att hantera nya metoder och maskiner hänger inte alltid med. Om EU kan förbättra möjligheterna att dela hälsodata mellan länderna kommer mycket vara vunnet. Det skulle innebära att fler patienter kan få tillgång till det vi kallar precisionsmedicin, dvs. individanpassad diagnostik och behandling.

Samtidigt som allt fler får en cancerdiagnos är det också allt fler som överlever cancer. Då är det viktigt att även cancerrehabiliteringen stärks. Under 2023 satsar EU på att införa ett så kallat smartcard med information om patienten samlad i ett chip. Då blir den medicinska uppföljningen för färdigbehandlade lättare att samordna oavsett vilket land patienten befinner sig i.

Forskning och innovation  

Just nu befinner sig Sverige mitt i det europeiska blickfånget då vi är ordförande för EU:s ministerråd. I ordförandeskapsprogrammet har Sverige skrivit ut prioriteringar för det kommande halvåret och att främja genomförandet av ”EU Beating Cancer Plan” är ett prioriterat område inom hälso- och sjukvårdspolitiken.  

EU:s cancerplan har tydliga likheter med Sveriges cancerstrategi som antogs 2009. 10 år senare bildades Nollvision cancer – ett partnerskap med finansiering av Vinnova där aktörer från akademi, sjukvård, industri och patientföreningar möts för att uppnå nollvisionen om att ingen ska dö av cancer. Genom mod, tillit och handlingskraft samlas vi kring systeminnovationer för att omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.  

Kopplat till EU:s cancerplan finns ”EU Cancer Mission”, ett av fem uppdrag från EU-kommissionen som fokuserar på vår tids största utmaningar. Detta påskyndar nya strategier för forskning, innovation och politiskt beslutsfattande på området och knyter ihop hundratals offentliga och privata organ med målet att bekämpa cancer.  

Kampen mot cancer varken börjar eller slutar i EU, men det är en kamp som pågår här och nu med full kraft och där de många samarbetsformerna bjuder in alla som vill bidra att delta.  

Ebba Hallersjö Hult
Verksamhetsledare, Nollvision cancer
Foto: Mikael Lundström

Till artikeln i Kampen mot cancer >>>

Nu finns rapporten från European Cancer Summit 2022!

Nu har rapporten från EU Cancer Summit 2022 kommit!

Ebba Hallersjö Hult från Nollvision cancer var på plats under seminariet och deltog i panelen Bringing Digital Transformation of Cancer Care to Frution:

Som anges i ECO-konsensusdokumentet, No Stopping Us Now!, är fördelarna med digital teknik för att förbättra cancervården tydliga. Ändå kvarstår frustration med en uppfattning om att framstegen går långsammare än hoppats inom viktiga områden som internationellt onkologisk datasamarbete och tillräcklig förberedelse av hälsosystem, inklusive onkologipersonal, för större antagande och upptagande inom områden som artificiell intelligens.

Denna session tog perspektiv från nationella ministerier, internationella onkologiledare och EU-beslutsfattare om det aktuella läget och verkligheten inom digital förändringshantering inom onkologin, med hänvisning till nuvarande politiska prioriteringar såsom inrättandet av ett europeiskt hälsodatautrymme.

Med Digital Health Network Network Co-Chairs Carlo Catalano och Wim Oyen, samt dessa talare:

  • Fulvia Raffaelli, Head of Digital Health, DG SANTE
  • Tobias Silberzahn, Partner, McKinsey & Company
  • Laurence Court, Director, The Radiation Planning Assistant Project, Division of Radiation Oncology, The University of Texas MD Anderson Cancer Centre
  • Denis Costello, Executive Director, CML Advocates Network
  • Ebba Hallersjö Hult, Co-founder and Head of Vision Zero Cancer
  • Nina Linder, Associate Professor, University of Helsinki, Senior Scientist, Institute for Molecular Medicine Finland
  • Angel Martín, Senior Director, Digital Health and Taxation Advocacy EMEA, Janssen

Här kan du titta på de inspelade sessionerna>>>

Mod, tillit och handlingskraft

I senaste numret av ”Kampen mot cancer” skriver Ebba Hallersjö Hult från Nollvision cancer om vikten av mod, tillit och handlingskraft i kampen mot lungcancer:

Under pandemin såg vi en sällan skådad samling kring ett enda mål – att stoppa smittspridningen av Covid-19 och på snabbast möjliga tid få fram vacciner för att minska dödligheten. Pandemin var en tragedi på många sätt, men också ett kraftfullt exempel på hur man kan arbeta missionsorienterat mot ett stort gemensamt mål. Aktörerna var tvungna att sätta sig ner tillsammans, släppa all prestige, alla gamla arbetssätt för att tänka nytt och överkomma hinder.  

Tänk om vi kunde hitta samma mod, tillit och handlingskraft när det gäller kampen mot cancer?  

Lungcancer är den cancerform som skördar flest liv och därmed kräver stor handlingskraft. Även om mycket har hänt i form av nya behandlingsmöjligheter, ny diagnostik, gentestning och avancerad strålbehandling, återstår mycket arbete innan de nya innovationerna kan användas fullt ut i rutinsjukvården.  

Läs hela texten här.

Sveriges position inom strålterapi måste stärkas

Inom ramen för Nollvision cancers projekt ”Mission Strålterapi” har Ebba Hallersjö Hult, Ulrika Årehed Kågström, Susanna Francke Rodau, Margareta Haag, Andreas Heddini, Helena Anderin, Karin Liljelund och Eric LaFleche skrivit en debattartikel i Dagens Medicin. Den tar avstamp i den rapport om strålterapi som tagits fram av RCC i samverkan på uppdrag av regeringen. Nu fortsätter vi arbetet för att förbättra svensk strålbehandling.

Läs debattartikeln här och rapporten här.