En kamp för hela EU med Sverige i centrum

Krönika ur Kampen mot Cancer , 31 januari 2023, Författare Ebba Hallersjö Hult

Cancer är en sjukdom vi inte kan besegra ensamma. Det blir extra tydligt när vi ser hur antalet cancerdiagnoser ökar för varje år som går trots att den medicinska forskningen varje dag tar stora steg framåt. Mer behöver göras om vi ska omvandla cancer till en botbar eller kronisk sjukdom, i såväl Sverige som i övriga Europa och resten av världen.

Därför är det välkommet att EU genomför en enorm satsning på att bekämpa cancer. Fyra miljarder euro läggs under 2021-2027 på det som kallas ”EU Beating Cancer Plan”. En plan med både förebyggande hälsoarbete, tidig upptäckt, diagnos och behandling samt bättre livskvalitet för cancerpatienter. 

För Sverige innebär detta stora möjligheter. Varje medlemsland i EU ska ha minst ett kunskapscenter för vård och forskning, som ska länkas samman i ett europeiskt nätverk. Mellan centrumen ska information delas och patienter kunna flyttas. 

Många projekt pågår redan, bland annat för att utveckla screeningprogrammen med tydliga mål om att fler ska screenas. Länderna bör senast 2025 ha heltäckande screeningprogram för bröstcancer, livmoderhalscancer, tjock- och ändtarmscancer. EU utvidgar även rekommendationerna till lungcancer samt prostatacancer och magsäckscancer. 

Screening, Precisionsmedicin och Rehabilitering  

I Stockholm startade i höstas en stor studie inom lungcancerscreening som blir mycket intressant att följa. Det behövs fler studier inom området. Lungcancer är fortfarande den dödligaste av alla cancerformer och genom screening kan fler patienter upptäckas i tid och fler liv räddas.

Den medicinska utvecklingen går starkt framåt, men lagstiftning och kompetens för att hantera nya metoder och maskiner hänger inte alltid med. Om EU kan förbättra möjligheterna att dela hälsodata mellan länderna kommer mycket vara vunnet. Det skulle innebära att fler patienter kan få tillgång till det vi kallar precisionsmedicin, dvs. individanpassad diagnostik och behandling.

Samtidigt som allt fler får en cancerdiagnos är det också allt fler som överlever cancer. Då är det viktigt att även cancerrehabiliteringen stärks. Under 2023 satsar EU på att införa ett så kallat smartcard med information om patienten samlad i ett chip. Då blir den medicinska uppföljningen för färdigbehandlade lättare att samordna oavsett vilket land patienten befinner sig i.

Forskning och innovation  

Just nu befinner sig Sverige mitt i det europeiska blickfånget då vi är ordförande för EU:s ministerråd. I ordförandeskapsprogrammet har Sverige skrivit ut prioriteringar för det kommande halvåret och att främja genomförandet av ”EU Beating Cancer Plan” är ett prioriterat område inom hälso- och sjukvårdspolitiken.  

EU:s cancerplan har tydliga likheter med Sveriges cancerstrategi som antogs 2009. 10 år senare bildades Nollvision cancer – ett partnerskap med finansiering av Vinnova där aktörer från akademi, sjukvård, industri och patientföreningar möts för att uppnå nollvisionen om att ingen ska dö av cancer. Genom mod, tillit och handlingskraft samlas vi kring systeminnovationer för att omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.  

Kopplat till EU:s cancerplan finns ”EU Cancer Mission”, ett av fem uppdrag från EU-kommissionen som fokuserar på vår tids största utmaningar. Detta påskyndar nya strategier för forskning, innovation och politiskt beslutsfattande på området och knyter ihop hundratals offentliga och privata organ med målet att bekämpa cancer.  

Kampen mot cancer varken börjar eller slutar i EU, men det är en kamp som pågår här och nu med full kraft och där de många samarbetsformerna bjuder in alla som vill bidra att delta.  

Ebba Hallersjö Hult
Verksamhetsledare, Nollvision cancer
Foto: Mikael Lundström

Till artikeln i Kampen mot cancer >>>

Nu finns rapporten från European Cancer Summit 2022!

Nu har rapporten från EU Cancer Summit 2022 kommit!

Ebba Hallersjö Hult från Nollvision cancer var på plats under seminariet och deltog i panelen Bringing Digital Transformation of Cancer Care to Frution:

Som anges i ECO-konsensusdokumentet, No Stopping Us Now!, är fördelarna med digital teknik för att förbättra cancervården tydliga. Ändå kvarstår frustration med en uppfattning om att framstegen går långsammare än hoppats inom viktiga områden som internationellt onkologisk datasamarbete och tillräcklig förberedelse av hälsosystem, inklusive onkologipersonal, för större antagande och upptagande inom områden som artificiell intelligens.

Denna session tog perspektiv från nationella ministerier, internationella onkologiledare och EU-beslutsfattare om det aktuella läget och verkligheten inom digital förändringshantering inom onkologin, med hänvisning till nuvarande politiska prioriteringar såsom inrättandet av ett europeiskt hälsodatautrymme.

Med Digital Health Network Network Co-Chairs Carlo Catalano och Wim Oyen, samt dessa talare:

  • Fulvia Raffaelli, Head of Digital Health, DG SANTE
  • Tobias Silberzahn, Partner, McKinsey & Company
  • Laurence Court, Director, The Radiation Planning Assistant Project, Division of Radiation Oncology, The University of Texas MD Anderson Cancer Centre
  • Denis Costello, Executive Director, CML Advocates Network
  • Ebba Hallersjö Hult, Co-founder and Head of Vision Zero Cancer
  • Nina Linder, Associate Professor, University of Helsinki, Senior Scientist, Institute for Molecular Medicine Finland
  • Angel Martín, Senior Director, Digital Health and Taxation Advocacy EMEA, Janssen

Här kan du titta på de inspelade sessionerna>>>

Mod, tillit och handlingskraft

I senaste numret av ”Kampen mot cancer” skriver Ebba Hallersjö Hult från Nollvision cancer om vikten av mod, tillit och handlingskraft i kampen mot lungcancer:

Under pandemin såg vi en sällan skådad samling kring ett enda mål – att stoppa smittspridningen av Covid-19 och på snabbast möjliga tid få fram vacciner för att minska dödligheten. Pandemin var en tragedi på många sätt, men också ett kraftfullt exempel på hur man kan arbeta missionsorienterat mot ett stort gemensamt mål. Aktörerna var tvungna att sätta sig ner tillsammans, släppa all prestige, alla gamla arbetssätt för att tänka nytt och överkomma hinder.  

Tänk om vi kunde hitta samma mod, tillit och handlingskraft när det gäller kampen mot cancer?  

Lungcancer är den cancerform som skördar flest liv och därmed kräver stor handlingskraft. Även om mycket har hänt i form av nya behandlingsmöjligheter, ny diagnostik, gentestning och avancerad strålbehandling, återstår mycket arbete innan de nya innovationerna kan användas fullt ut i rutinsjukvården.  

Läs hela texten här.

Sveriges position inom strålterapi måste stärkas

Inom ramen för Nollvision cancers projekt ”Mission Strålterapi” har Ebba Hallersjö Hult, Ulrika Årehed Kågström, Susanna Francke Rodau, Margareta Haag, Andreas Heddini, Helena Anderin, Karin Liljelund och Eric LaFleche skrivit en debattartikel i Dagens Medicin. Den tar avstamp i den rapport om strålterapi som tagits fram av RCC i samverkan på uppdrag av regeringen. Nu fortsätter vi arbetet för att förbättra svensk strålbehandling.

Läs debattartikeln här och rapporten här.

Rapport: Gör missions-driven innovation någon skillnad?


Hur vet vi om missions-driven innovation verkligen gör skillnad?

I en ny rapport från Handelshögskolan har Anna Essén med flera utvecklat en modell för att utvärdera missions-drivna innovationsmiljöer.

– Våra empiriska studier visar att det finns stor variation i hur missions-drivna innovationsmiljöer implementerar arbetsprinciperna. Det betyder att utvärderingsmetoder och indikatorer måste vara tillräckligt flexibla för att fånga olika typer av aktiviteter och resultat, säger Anna Essén.

Läs hela rapporten här.

Rapport – Det rehabiliterande samhället

”Det rehabiliterande samhället – Förslag till en ny syn på cancerrehabilitering” – I denna rapport, framtagen av Mats Tyrstrup, Fatane Salehi och Majid Asgari, får vi ett genomarbetat och vidgat perspektiv på rehabilitering under och efter cancersjukdom.

Genom att arbeta gränsöverskridande visar de hur en mer precisionsinriktad rehabilitering kan stärka personer i resan tillbaka till mesta möjliga hälsa och livskvalitet. Studien ingår i Nollvision cancers portfölj av strategiska satsningar.

Det här gör vi

Vi har en vision om att transformera cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom. För att sträva mot visionen krävs innovativa lösningar och arbetssätt inom flera delar av samhället.

Om Nollvision cancer
Följ länk

Rapport: Framstegen inom precisionsmedicin

Nollvision cancer har på uppdrag av Regionala cancercentrum i samverkan och i nära samarbete med Genomic Medicine Sweden tagit fram en ny rapport om precisionsmedicin.

Rapporten beskriver utmaningar och konsekvenser som framstegen inom precisionsmedicin innebär för behandlingen av cancerpatienter samt potentiella insatser de kommande åren så att precisionsmedicin kan användas för att säkerställa en god, jämlik och effektiv cancervård.

Läs rapporten här.

Rapport från IHE: Screening för lungcancer kan rädda 143 liv per år

Lungcancer är den cancerform som leder till flest antal dödsfall i Sverige. Under 2019 insjuknade 4300 personer i lungcancer och 3600 dog i sjukdomen. Det finns idag tydliga evidens för att ett införande av lungcancerscreening för högriskindivider skulle minska mortaliteten i lungcancer signifikant. IHE:s rapport visar att riktad screening för lungcancer kan både rädda liv och vara kostnadseffektiv.

IHE- Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi har analyserat sjukdomsbördan och värdet av tidigare detektion. Rapporten, som gjorts på uppdrag av Nollvision cancer och med stöd av AstraZeneca, visar att med hjälp av screening skulle man kunna upptäcka lungcancern tidigare och undvika omkring 143 dödsfall per år. Att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium är avgörande för att möjliggöra botande behandling.

Lungcancer utgör ett betydande folkhälsoproblem och innebär stort lidande för den enskilde personen. Femårsöverlevnaden i mer avancerade sjukdomsstadier är bara några enstaka procent. De stora samhällskostnaderna för lungcancer utgörs av bland annat produktionsbortfall, sjukvårdskostnader och läkemedelskostnader. Jämfört med dagens kostnader skulle den totala nettokostnaden per år för att införa riktad lungcancerscreening i åldersintervallet 50–74 år vara cirka 16 miljoner kronor. När den kostnaden ställs i relation till den totala hälsovinsten som screening innebär i samma åldersintervall hamnar siffran långt under Socialstyrelsens brytpunkt för hur mycket ett screeningprogram får kosta i relation till hur många liv det räddar. 

– Det här är försvarbara kostnader och ett nationellt program för lungcancerscreening skulle betyda mycket för överlevnaden, säger Peter Lindgren, adjungerad professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och verkställande direktör på IHE.

Peter Lindgren

Rökare och tidigare rökare är positiva till screening

För att få det bästa utfallet av ett nationellt riktat program för lungcancerscreening är det viktigt att nå ut på ett effektivt sätt till högriskindivider, att skapa förståelse för nyttan av undersökningen och en vilja att delta. Parallellt med att IHE ombads ta fram rapporten fick analys- och undersökningsföretaget Kantar Sifo till uppgift att göra en attitydundersökning i målgruppen för ett riktat screeningprogram. Resultatet visar att övervägande delen av rökare och tidigare rökare är positiva till att genomgå screening.

– Resultaten från både IHE och Kantar Sifo är mycket lovande men det är fortfarande oklart hur man bäst skulle kunna nå screeningpopulationen då den inte bara baseras på ålder och kön som andra screeningprogram gör. En utvärdering av olika metoder för att nå screeningpopulationen behöver därför göras i Sverige genom en implementeringsstudie, säger Ebba Hallersjö Hult, verksamhetsledare för Nollvision cancer, Sveriges tvärsektoriella innovationsmiljö mot cancer.

Porträtt på Ebba Hult, samordnade Nollvision cancer
Ebba Hallersjö Hult. Foto: Micke Lundström

– Sverige har mycket goda förutsättningar att med en sådan implementeringsstudie vinna ny viktig kunskap om hur en framtida lungcancerscreening skall optimeras, för att i nästa steg implementeras och bidra till att dödligheten i lungcancer minskar i vårt land, avslutar Suzanne Håkansson, policychef på AstraZeneca, medgrundare och medlem i Nollvision cancers kärnteam.

Suzanne Håkansson. Foto: Micke Lundström

Publiceringen av rapporten följs upp med ett panelsamtal 6 december kl. 17:00–17:30

På Folkhälsodalen den 6:e december arrangeras ett panelsamtal om hur resultaten kan tas vidare till att rädda liv. I samtalet medverkar företrädare från Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Cancerfonden och profession inom lungcancer.

För frågor om rapporten kontakta:

Peter Lindgren, verksamhetschef, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE: tel: 046 32 91 00, e-post: [email protected], ihe.se

Andersson A, Wilking N, Fridhammar, A, Steen Carlsson, K, Lindgren, P: Lungcancer i Sverige – En analys av sjukdomsbörda och värdet av tidigare detektion, IHE Rapport 2021:10, IHE: Lund.

Rapporten publiceras 6 december 2021 kl. 09.00 på IHE. Rapporten är beställd av innovationsmiljön Nollvision Cancer med finansiering från Vinnova och AstraZeneca.

För frågor om Nollvision cancer kontakta:

Ebba Hallersjö Hult, verksamhetsledare Nollvision cancer: tel: 072-711 44 91, e-post: [email protected], nollvisioncancer.se

Bakgrund:

Det finns idag tydliga evidens för att ett införande av lungcancerscreening för högriskindivider skulle minska mortaliteten i lungcancer signifikant.

Två stora internationella studier har visat att man kan minska dödligheten i lungcancer mellan 20 och 40% genom att låta friska individer med hög risk att drabbas av lungcancer genomgå regelbundna kontroller med skiktröntgen, (1,2). Dessa studier har definierat högriskpatienter efter rökvanor och ålder. Att screening av högriskgrupper minskar mortaliteten är tydligt visat i dessa två studier och ytterligare studier för att påvisa att lungcancerscreening av högriskindivider minskar mortaliteten anses inte behövas.

  1. National Lung Screening Trial Research Team, Aberle DR, Adams AM, Berg CD, Black WC, Clapp JD, et al. Reduced lung-cancer mortality with low-dose computed tomographic screening. N Engl J Med. 2011 Aug 4;365(5):395–409.
  2.  de Koning HJ, van der Aalst CM, de Jong PA, Scholten ET, Nackaerts K, Heuvelmans MA, et al. Reduced Lung-Cancer Mortality with Volume CT Screening in a Randomized Trial. N Engl J Med. 2020 Feb 6;382(6):503–13.

Det här är vi

Nollvision cancer ska omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.

Om Nollvision cancer
Följ länk

Nytt partnerskap mellan de nordiska länderna och Nederländerna för kliniska studier inom cancer

De nordiska länderna tillsammans med Nederländerna har ingått ett strategiskt partnerskap kring kliniska studier inom cancerområdet. Från Sverige deltar den kliniska cancerstudien MEGALiT.

Den 16 november 2021 undertecknades en avsiktsförklaring mellan de nordiska studierna som ingår i Nordic Precision Medicine Trial Network, ProTarget i Danmark, MEGALiT i Sverige, IMPRESS-Norge och FIN-PROVE i Finland, och den nederländska DRUP.

– Detta samarbete bygger viktig praktisk erfarenhet kring precisionsmedicinska kliniska studier och är en vinst för cancerpatienter, forskare och industri. På längre sikt även hela cancervården och Sverige som land, säger Peter Nygren, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och nationell koordinator för MEGALiT-studien.

Samarbete som hjälper patienten

Genom samarbetet kommer data kunna samlas in snabbare och slutsatser dras om sällsynta kombinationer av diagnoser, mutationer och behandlingar som möjliggör införandet av nya läkemedel och behandlingssätt. Något som varje land enskilt för sig har svårt för när patientantalet är litet vid denna typ av individbaserad cancerbehandling.

Sverige, Danmark, Norge och Finland har sedan tidigare inrättat kliniska studier på cancerområdet modellerade efter den nederländska DRUP-studien. Målet är också att fler studiekohorter ska öppnas upp parallellt i alla nordiska studier.

– Genom ett bredare internationellt samarbete med de nordiska länderna och Nederländerna kan fler patienter bli hjälpta och kunskapen öka om hur vi behandlar cancerpatienter på ett sätt som tar hänsyn både till tumörens molekylära profil och tumörtyp, säger Lars Ny, överläkare, docent och onkolog ansvarig för MEGALiT-studien vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Förutsättning för träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård

Den nya innovationsmiljön ”Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care” är en nyckel för att samarbetet ska bli framgångsrikt. Innovationsmiljön beviljades i höstas finansiering på sammanlagt 40 miljoner kronor under fem år av den statliga innovationsmyndigheten Vinnova och det strategiska innovationsprogrammet Swelife.

– Det internationella samarbetet är ännu ett viktigt erkännande för det gedigna arbetet och satsningarna i MEGALiT. Nu kan det vi lär oss bidra till att flytta fram positionerna för kliniska studier inom precisionsmedicin. Det här gör skillnad för patienter både idag och på lång sikt, säger Peter Asplund, projektdirektör för MEGALiT.

Fakta om studierna

per den 16 nov 2021

DRUP-studie (Nederländerna): Öppnade för inklusion under Q3 2016. Inkluderat 1873 patienter varav 939 påbörjat behandling i kohorter (plus 130 patienter i uppföljningsstudier). 28 läkemedel, 3 kombinationer, 2 ytterligare läkemedel planerade.

ProTarget (Danmark): Öppnade för inklusion 01.09.2020. Inkluderat över 500 patienter för molekylär profilering, 86 screenade med ett behandlingsbart mål, 47 påbörjat behandling. 34 kohorter öppnade med 12 läkemedel (ytterligare 3 läkemedel planerade för 2022)

MEGALiT (Sverige): Öppnade för inklusion 22.10.2020. Inkluderat 54 patienter för molekylär profilering varav 7 screenade med ett behandlingsbart mål, 1 påbörjat behandling. 3 av 4 kohorter öppnade, med 3 av 4 läkemedel.

IMPRESS-Norway (Norge):  Öppnade för inklusion 01.04.2021. Inkluderat över 100 patienter för molekylär profilering varav 26 påbörjat behandling. 23 öppna kohorter med 8 läkemedel, planerat utökat antal läkemedel (23) under Q1 2022.

FINPROVE (Finland): Planerad öppna för inklusion Q1 2022 och omfattar 250 patienter. 12 läkemedel som under Q2 2022 utökas till 15.

Om Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care
Bakom initiativet ”Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care” står, förutom MEGALiT där såväl Region Uppsala och Västra Götalandsregionen ingår, följande aktörer: Nollvision cancer, Genomic Medicine Sweden (GMS), Regionala cancercentrum (RCC), Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Handelshögskolan i Stockholm, Högskolan i Halmstad, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE), Nätverket mot Cancer, Lungcancerföreningen, samt branschindustriföreningarna Lif, Swedish Medtech och ASCRO.

Testbädden för precisionshälsa på cancerområdet är ett 5-årigt projekt med finansiering från Vinnova via det strategiska innovationsprogrammet Swelife. Projektet leds från innovationsmiljön Nollvision cancer. Koordinator är forskningsinstitutet SIR vid Handelshögskolan i Stockholm. Läs mer i pressmeddelandet.


MEGALiT står för ”A MolEcularly Guided Anti-Cancer Drug Off-Label Trial”.

För mer information om MEGALiT-studien kontakta:
Peter Nygren, överläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, nationellt koordinerande läkare: tel.: 070-425 07 19, e-post: [email protected]

För mer information om TEST BED SWEDEN FOR PRECISION HEALTH IN CANCER kontakta:
Ebba Hallersjö Hult, verksamhetsledare för Nollvision cancer, Stockholm School of Economics Institute for Research, tel. 072-711 44 91, e-post: [email protected], www.nollvisioncancer.se

Det här är vi

Nollvision cancer ska omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.

Om Nollvision cancer
Följ länk

Rapport om precisionsmedicin och hälsodata i Europa

Myndigheten Vård och omsorgsanalys har gjort en internationell kartläggning över sju europeiska länders arbete med precisionsmedicin och hälsodata. Innehållet ska fungera som underlag för fortsatta diskussioner och analys.

Resultatet är sammanställt i rapporten Ökad precision i Europa och ett tilläggsuppdrag från regeringen efter tidigare rapport: Genvägen till ökad precision där fokus låg på utvecklingen av precisionsmedicin i Sverige och dess påverkan på hälso- och sjukvården hittills och i framtiden.

Nollvision cancer utmanar rådande ekosystem

Färre ska bli sjuka och dö i cancer. För att det ska gå behöver vi tänka nytt. Både när det gäller att utveckla nya lösningar och att bli bättre på att använda det som finns. Här samlas vi för att tillsammans hitta lösningarna som förändrar cancervården och räddar liv.

Fem områden vi vill förnya
Följ länk