Satsning på testbädd för kliniska studier inom cancervården får Vinnovastöd

Nollvision cancer och Genomic Medicine Sweden går samman med myndigheter, regioner, akademi, industri- och patientföreningar för att skapa en innovationsmiljö som underlättar införandet av mer träffsäker prevention och behandling inom cancervården.

Genom utlysningen Innovationsmiljöer inom Precisionshälsa 2021, har Vinnova valt att satsa på 11 innovationsmiljöer inom precisionshälsa som ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation.

Handelshögskolan i Stockholm är koordinator för Nollvision cancer och för den nya innovationsmiljön ”Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care”, som har beviljats finansiering i fem år av Vinnova och som kommer att ingå i det nationella strategiska innovationsprogrammet SWElife.

Ebba Hallersjö Hult, medgrundare och verksamhetsledare för både Nollvision cancer och den nya innovationsmiljön ”Test Bed Sweden for Precision Health in Cancer” är mycket glad över att Testbädden är en av de innovationsmiljöer Vinnova valt att satsa på.

– För cancerpatienter är detta en pusselbit för att nya innovationer ska kunna utvecklas så att fler ska kunna leva längre och bättre. Denna satsning befäster Nollvision cancer som kontaktpunkt för systeminnovation och stärker vår ambition att sprida nollvisionen globalt, säger Ebba Hallersjö Hult.

Porträtt av Ebba Hallersjö Hult
Ebba Hallersjö Hult. Foto: Micke Lundström.

Test Bed Sweden är en vidareutveckling av den Vinnova-finansierade innovationsmiljön Nollvision cancer som etablerades 2019 med den långsiktiga visionen att ingen ska dö till följd av cancer.

– Genom att utveckla och implementera precisionsmedicin genom diagnostik och behandling i klinisk rutin finns goda möjligheter att nollvisionen en dag kan uppnås. Att ge patienterna snabbare tillgång till, effektiv och nationellt jämlik precisionshälsa inom cancerområdet är avgörande, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare och medgrundare av Nollvision cancer och Test Bed Sweden.

Porträtt av Hans Hägglund
Hans Hägglund. Foto: Micke Lundström.

Parallellt satsar Vinnova och medverkande partners 220 miljoner på den nationella kraftsamlingen Genomic Medicine Sweden (GMS) där man byggt upp ett nätverk och IT-infrastruktur för att möjliggöra implementeringen av precisionsmedicin.

– GMS är mycket glada att medverka i detta breda konsortium som tillsammans kan flytta positionerna för nationella kliniska studier inom cancer i Sverige. Inom GMS arbetar vi redan med en nationell, strukturerad implementering av genomik-baserad precisionsmedicin och ser fram emot att arbeta tillsammans för fler kliniska studier, säger Anders Edsjö, vice ordförande för GMS ledningsgrupp, sektionschef och överläkare i klinisk patologi vid Klinisk genetik och patologi, Region Skåne.

Porträtt av Anders Edsjö
Anders Edsjö. Foto: Nooreldin Zendehrokh.

Patientperspektivet är centralt i satsningen

– Nätverket mot cancer ser fram emot det gemensamma arbetet i testbädden med fokus på samskapande med patienter och närstående. Vi ser stora möjligheter att driva på för ett snabbare införande av kliniska studier och implementering av precisionsmedicin, säger Margareta Haag, ordförande i Nätverket mot cancer.

Porträtt av Margareta Haag
Margareta Haag. Foto: privat.

Regeringen har i Life Science-strategin en uttalad ambition att Sverige ska vara ett föregångsland för införande av precisionsmedicin i vården. Analyser pekar på att det är sannolikt främst inom cancervården som precisionsmedicin kommer att växa det kommande decenniet. Mellan 300 och 400 nya immunterapier, målriktade läkemedel och tumöragnostiska läkemedel kan vara godkända om tio år.

– Att kliniska studier genomförs i hälso- och sjukvården är en förutsättning för att patienter i Sverige ska kunna ta del av de fantastiska möjligheter som precisionsmedicin kan innebära. Projektet Vinnova nu beslutat att finansiera kommer att flytta fram positionerna för hur vi bedriver kliniska studier, vilket i sin tur innebär ökade förutsättningar för att fler läkemedelsföretag ska förlägga sina studier till Sverige och därigenom bidra till utvecklingen av precisionsmedicin, säger Frida Lundmark, sakkunnig policy vid Lif – de forskande läkemedelsföretagen

Porträtt av Frida Lundmark
Frida Lundmark. Foto: Lif.

Bakom initiativet och ansökan står 16 olika aktörer (se faktaruta nedan). Bredden av aktörer är något man ser som en nyckel för att lyckas. 

– Sverige behöver en innovationsmiljö för att stimulera till och underlätta nationella precisionsmedicinska studier för patienter med cancer. Här har vi samlat en rad viktiga aktörer som behöver vara med för att möjliggöra detta. Testbädden har en räckvidd nationellt och internationellt till initiativ och grupperingar som kan bidra och samarbeta, avslutar Richard Rosenquist Brandell, ordförande för GMS ledningsgrupp, professor och överläkare i Klinisk genetik vid Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset.

Porträtt av Richard Rosenquist
Richard Rosenquist Brandell. Foto: Rick Guidotti.

För mer information, kontakta:

Ebba Hallersjö Hult, tel: 072-711 44 91 [email protected]

Bakom initiativet och ansökan står följande aktörer: Nollvision cancer, Genomic Medicine Sweden (GMS), Regionala cancercentrum (RCC), Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), SciLifeLab, konsortiet bakom den kliniska studien MEGALiT som koordineras av Akademiska sjukhuset i Region Uppsala, Handelshögskolan i Stockholm, Högskolan i Halmstad, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE), Nätverket mot Cancer, Lungcancerföreningen, samt branschindustriföreningarna Lif, Swedish Medtech och Ascro.

Det här gör vi

Vi har en vision om att transformera cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom. För att sträva mot visionen krävs innovativa lösningar och arbetssätt inom flera delar av samhället.

Om Nollvision cancer
Följ länk

Roche ny partner i Nollvision cancer

Nollvision cancer engagerar aktörer över hela samhället i strategiska insatser för att arbeta tillsammans i uppdraget att eliminera cancer som dödsorsak. Nu blir Roche en del av Nollvision cancer.

Ingen ska behöva dö av cancer, och fler ska leva längre och bättre. Det är den ambitiösa visionen som ligger till grund för innovationsmiljön Nollvision Cancer som startades i slutet av 2019 och finansieras av Vinnova. Nollvision cancer engagerar aktörer över hela samhället i strategiska insatser för att arbeta tillsammans i uppdraget att eliminera cancer som dödsorsak. Grundarna är Regionala Cancercentrum i samverkan vid Sveriges Kommuner och Regioner, Handelshögskolan i Stockholm, AstraZeneca och Elekta. Nu tar även Roche steget att bli en del av Nollvision cancer.

– Vi vill att alla som delar vår vision ska kunna samlas inom Nollvision cancer. Genom fler partners får vi ökade möjligheter att bredda vår verksamhet och knyta ihop vård, akademi, industri och patienter på fler sätt. Tillsammans jobbar vi för tidig upptäckt, bättre beslutsstöd och mer målinriktad behandling, säger Ebba Hallersjö Hult, samordnare för Nollvision cancer.

Det finns en mycket god överensstämmelse med Roche vision både inom läkemedel och diagnostik och vi är därför väldigt stolta över att bli en del av Nollvision cancers kärnteam.

– Det finns en mycket god överensstämmelse med Roche vision både inom läkemedel och diagnostik och vi är därför väldigt stolta över att bli en del av Nollvision cancers kärnteam. Närmast kommer vi att ha stort fokus på lungcancer där vi ser ett stort behov av att arbeta tillsammans för att lungcancer ska bli en kronisk eller botbar sjukdom, säger Helena Anderin, samhällspolitisk chef på Roche.

Pressbilder på Ebba Hallersjö Hult och Helena Anderin bifogas. För mer information, kontakta:

Ebba Hallersjö Hult, samordnare Nollvision cancer: 072-711 44 91
Helena Anderin, samhällspolitisk chef Roche: 0
70-612 12 18

Porträttbild på Ebba Hult, samordnare Nollvision cancer
Ebba Hallersjö Hult
Porträtt på Helena Anderin
Helena Anderin

Det här gör vi

Vi har en vision om att transformera cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom. För att sträva mot visionen krävs innovativa lösningar och arbetssätt inom flera delar av samhället.

Om Nollvision cancer
Följ länk

Nollvisionen förutsätter precisionsmedicin och ett starkare samarbete

Nollvisionen är det långsiktiga målet att ingen ska dö till följd av cancer och att fler ska leva längre och bättre. Detta kan ingen enskild aktör åstadkomma, det förutsätter att vi gör det enklare för patienter och närstående, vården, forskningen, industrin, myndigheterna och politiken att arbeta metodiskt och målinriktat tillsammans för att snabbare införa nya behandlingar, tekniker och arbetssätt. Tillsammans kan vi förnya systemet och göra skillnad för medborgares hälsa. Samtidigt stärker vi Sverige som en av världens ledande life science-nationer.

Artikeln publicerades först i tematidningen Svensk Cancervård i Dagens Medicin.

I Sverige är 85 procent av barnen med cancer och 70 procent av de vuxna cancerpatienterna långtidsöverlevare. För att göra cancer till en botbar eller kronisk sjukdom behöver överlevnaden förbättras med 15 respektive 30 procent, för barn respektive vuxna. Genom att utveckla precisionsdiagnostik och precisionsbehandling finns stora möjligheter att nollvisionen uppnås. Kan vi dessutom förebygga cancer med precisionspreventiva åtgärder kan vi minska insjuknandet med upp emot 30 procent.

För att göra cancer till en botbar eller kronisk sjukdom behöver överlevnaden förbättras med 15 respektive 30 procent, för barn respektive vuxna. Genom att utveckla precisionsdiagnostik och precisionsbehandling finns stora möjligheter att nollvisionen uppnås.

De framsteg som nu görs inom precisionsmedicin har lett oss in i en ny era som påverkar hälso- och sjukvården i grunden. Framstegen beror på en snabb utveckling inom ett flertal viktiga forsknings- och teknologiområden som är banbrytande. Det handlar bland annat om molekylärbiologi, genetisk sekvensering, högupplösande avbildningsteknik, genterapier, precisionsbehandlingar inom kirurgi och radioterapi, biosensorer, möjlighet till uppkoppling och överföring av stora mängder data samt användning av artificiell intelligens.

Den basala principen för personalised medicine skapades redan i antikens Grekland, nämligen att rätt patient ska få rätt behandling i rätt tid.

Dagens teknik är hypermodern men principen för precisionsmedicin eller personalised medicine är gammal. Hippokrates menade att det var viktigare att veta vilken patient som var sjuk än vilken sjukdom patienten hade. Den basala principen för personalised medicine skapades redan i antikens Grekland, nämligen att rätt patient ska få rätt behandling i rätt tid.

Med ökade kunskaper inom mikrobiologi, cellbiologi och kemi utvecklades konceptet av forskaren Paul Erlich i slutet av 1800-talet. Det har förfinats de senaste 20 åren, inte minst inom cancervården. Där har målinriktade behandlingar utvecklats sedan 2001 och idag finns behandlingar som baseras på patientens gener och inte var i kroppen tumören sitter – precisionsmedicin i praktiken. Dessa moderna behandlingar förutsätter att alla cancerpatienter testas för att kunna hitta matchande behandling.

Precisionsmedicin har stor potential att bidra till en förbättrad cancervård och är en förutsättning i en långsiktig strävan mot 100 procent överlevnad.

I överenskommelsen Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2021 mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner, har Regionala Cancercentrum (RCC) i samverkan uppdraget att analysera och beskriva vilka utmaningar och konsekvenser framstegen inom precisionsmedicin har inneburit och kommer att innebära för hälso- och sjukvården samt hur precisionsmedicin kan användas för att säkerställa en god, jämlik och effektiv cancervård. Arbetet genomförs av Nollvision cancer i samverkan med relevanta aktörer och kommer att presenteras i en rapport och antologi under hösten 2021.

Precisionsmedicin har stor potential att bidra till en förbättrad cancervård och är en förutsättning i en långsiktig strävan mot 100 procent överlevnad. Detta innebär möjligheter och utmaningar som kräver tvärdisciplinär och tvärsektoriell samverkan, såväl nationellt som internationellt.

Vi vill att alla som delar vår vision ska kunna samlas inom Nollvision cancer. Tillsammans jobbar vi för tidig upptäckt och diagnos, bättre beslutsstöd och mer individanpassad behandling.

Porträttbild på Ebba Hult, samordnare Nollvision cancer

Ebba Hallersjö Hult

Samordnare Nollvision cancer

Porträtt på Hans Hägglund, nationell cancersamordnare

Hans Hägglund

Nationell cancersamordnare och ordförande i Nollvision cancer

Mer om precisionsmedicin

Bättre behandling, bättre liv

Cellgifter ger sig på även friska celler. Vi vill hitta mer precis behandling, med fokus på målet och på att ge så lite biverkningar som möjligt. Både under och efter behandling. För det handlar inte bara om att överleva, utan också om att fortsätta leva.

Behandling livskvalitet
Följ länk

”Nytänkande på alla fronter” – Onkologi i Sverige om Nollvision cancer

I senaste numret av Onkologi i Sverige intervjuades flera personer i Nollvision cancers kärnteam. Om starten, visionen, hur den ska bli verklighet och vikten av samarbete och delaktighet för att få till en förändring.

Vår vision är att ingen ska behöva dö i cancer i Sverige och vårt ovanliga samarbete går ut på att undersöka vad vi behöver göra för att nå dit.

Journalisten Evelyn Pesikan har pratat med Hans Hägglund, Suzanne Håkansson, Ebba Hallersjö Hult, Simon Ekman, John-Erik Bergkvist, Mia Rajalin och Per Nylund om deras roller och förhoppningar för Nollvision cancer. Men också om konkreta insatser och samverkansformer.

Det här gör vi

Nollvision cancer utmanar rådande ekosystem och knyter samman nya. Vi ska omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.

Om Nollvision cancer
Följ länk

Onkologi i Sverige

En tidning om svensk cancervård, från preklinisk forskning till palliativ vård. I nummer 3 2021 intervjuades flera i Nollvision cancers kärnteam.

Till Onkologi i Sverige
Följ länk

Visionsdriven hälsa gör studiebesök hos Nollvision cancer

För att lära av varandra har de fem visionsdrivna innovationsmiljöer som fick finansiering från Vinnova bestämt sig för att göra studiebesök hos varandra. Den 23 april var besöket hos Nollvision cancer.

Samla aktörer runt en inspirerande vision i tvärsektoriell och tvärdisciplinär samverkan för att uppnå systeminnovation – det var utlysningen som Nollvision cancer, ATMP Sweden, Nollvision undernäring hos äldre, Informationsdriven hälso- och sjukvård genom AI-tillämpning och Antibiotikasmart Sverige svarade på. De fem visionsdrivna innovationsmiljöerna har nu börjat göra studiebesök hos varandra för att lära, skapa synergier och inspireras för samarbete framöver. Myndigheten bakom utlysningen, Vinnova, deltog också.
– Precis som att vi ska förhindra silos i våra respektive hälsoområden, ska vi inte bygga innovationssilos heller, säger Viktoria Asplund, innovationsledare på Nollvision cancer. Vi kan lära av varandra och vad vi gör i miljöerna.

Precis som att vi ska förhindra silos i våra respektive hälsoområden, ska vi inte bygga innovationssilos heller.

Målet med studiebesöken är att hitta beröringspunkter och platser att kroka an med varandra. Och inspireras av hur och för vad miljöerna jobbar.
– Vi har en tydlig vision men för att nå dit måste vi jobba med många områden, säger Suzanne Håkansson från AstraZeneca, som är med i Nollvision cancers kärnteam. Med prevention, tidig upptäckt, behandling och rehabilitering. Och forskning, kliniska prövningar och register, ligger som stöd. Vi har också stort fokus på organisation, ekonomi och etik, för att bättre se helheten.

Nollvision cancer bygger på befintliga strukturer, säger Ebba Hallersjö Hult, samordnare för Nollvision cancer.

Utan en hållbar industri med fortsatt bra export och relevanta investeringar och kompetens till Sverige kommer vi inte kunna erbjuda en offentligt finansierad cancervård i världsklass.  

– Vi försöker göra verkstad av flera mål i tre nationella strategier. Den nationella cancerstrategin så klart, men också life science-, investerings- och exportstrategin. Utan en hållbar industri med fortsatt bra export och relevanta investeringar och kompetens till Sverige kommer vi inte kunna erbjuda en offentligt finansierad cancervård i världsklass.  

En fråga som ställdes under studiebesöket var den om mätning – hur mäter man effekten av en innovationsmiljö? Det är mycket som behöver mätas: utfall för patient, effektivisering i vården eller ekonomiska besparingar. Samtidigt är det svårt att veta vad som hänt om innovationsmiljön inte fanns. Frågan föreslås bli ett tema för ett framtida webbinarium.

Under studiebesöket fick deltagarna lyssna på tre föredrag:

En spaning om cancervården 2030

Porträtt på Hans Hägglund, nationell cancersamordnare

Hans Hägglund, nationell cancersamordnare och ordförande i Nollvision cancer, tar en titt i kristallkulan. År 2030 tror Hans att det är större fokus på prevention – upp mot 30 procent av all cancer kan förebyggas och goda levnadsvanor förbättrar även överlevnaden för den som drabbas. 2030 upptäcker vi cancer tidigare med AI som upptäcker alarmsymtom, genetiska tester tillgängliga på apotek och screening för fler cancerformer. Patienter kommer vara ännu mer i fokus och aktivt delta i beslut och behandling. Vård i hemmet är en självklarhet – lika självklart som att det kommer gå att söka vård i hela Europa. Precisionsmedicin, digitalisering, och privatisering kommer också vara självklarheter år 2030, spår Hans Hägglund.

Diagnosen som blev en drivkraft

Mia Rajalin, patientföreträdare i Nollvision cancer, berättar om hur hennes diagnos blir ett driv att göra vården bättre. På 18 månader sökte hon, en fysiskt aktiv person som aldrig rökt, vård 14 gånger. Hon fick höra att det var stress. Lunginflammation. Diskbråck. Akut bronkit. Ta en alvedon och kom tillbaka om två veckor. Till slut sattes diagnosen lungcancer. Och sedan dess har Mia Rajalin arbetat för att förbättra cancervården och särskilt för tidigare upptäckt i primärvården. Bland annat som medlem i Lungcancerföreningen och Nollvision cancers kärnteam.

Strukturerade svarsmallar kan rädda liv

Stefan Dubois, patolog på Skånes Universitetssjukhus, berättar om projektet med strukturerade svarsmallar för cancerdiagnostik. De ska ta fram ett nationellt system för att strukturera och hantera patologiska data om patienter, så att de blir enhetliga, kompletta och tydliga i hela landet. Förhoppningen är att standardiserade, säkra svarsmallar gör att det går snabbare att komma till diagnos och behandling. En utmaning ligger i att göra svarsmallarna användarvänliga – de får inte ta mer tid att fylla i än vad läkarna gör idag.

Nollvision cancer utmanar rådande ekosystem

Färre ska bli sjuka och dö i cancer. För att det ska gå behöver vi tänka nytt. Både när det gäller att utveckla nya lösningar och att bli bättre på att använda det som finns. Här samlas vi för att tillsammans hitta lösningarna som förändrar cancervården och räddar liv.

Fem områden vi vill förnya
Följ länk

Vision för innovation

Fem visionsdrivna innovationsmiljöerna inom hälsa fick finansiering av Vinnova i november 2019. Nollvision cancer är en av dem. Miljöerna ska engagera aktörer över hela samhället för att tillsammans göra skillnad för invånares hälsa.

Visionsdriven hälsa
Följ länk

Nollvision cancers Ebba Hult intervjuad av CancerRehabFonden

Vad innebär nollvisionen, hur ska innovationsmiljön arbeta och hur är läget för rehabiliteringsområdet? Det är några av de ämnen som Ebba Hult, samordnare och initiativtagare till Nollvision cancer, pratade om med CancerRehabFonden.

Porträttbild på Ebba Hult, samordnare Nollvision cancer

Rehabilitering är ett område där vi inte kommit så långt som vi borde, säger Ebba Hult. Samtidigt menar hon att det går åt rätt håll, men att det är långt kvar tills alla erbjuds och får den rehabilitering de behöver. Samverkan kommer att vara viktigt för det fortsatta arbetet.

Läs hela intervjun med Ebba hos CancerRehabFonden.

Rehabilitering en viktig fråga för bättre cancervård

Biverkningar som inte släpper taget. Rörelsesvårigheter, trötthet, smärtor och värk. Hur anpassar vi rehabiliteringen efter individen, så att hen lättare kan lämna cancern bakom sig?

Behandling och livskvalitet
Följ länk

Vilka är CancerRehabFonden?

CancerRehabFonden är en insamlingsorganisation som erbjuder rehabilitering till cancerdrabbade.

Mer om CancerRehabFonden
Följ länk

Nollvision cancer pratade patientöversikter på Vitalis

På förra veckans e-hälsokonferens Vitalis var Ebba Hult och Hans Hägglund med och pratade om Nollvision cancer och patientöversikter i cancervården.

Patientöversikter i cancervården är en av de insatser som Nollvision cancer har valt att satsa på. Ebba berättar:
– Den delaktighet man skapar mellan patient och läkare, i vårdmötet, blir något slags fundament för att bygga framtidens cancervård. Du kan jobba med forskning, utveckling, nya behandlingsmöjligheter för att skapa bästa möjliga livskvalitet och agera på realtid i frågor. Vi tror också att det är en möjlighet att stärka svensk life science och konkurrenskraften internationellt.

På frågan om vad Hans hoppas att Nollvision cancer ska bidra med svarar han: Att utmana.
– Vi jobbar väldigt effektivt i våra stuprör och levererar bra. Men ibland så pratar vi inte med varandra, det kan finnas en skräck inför att prata med varandra. Så tanken med den här innovationsmiljön är att samlas kring bordet i specifika frågor. Tar vi patientöversikten så har vi IT och vårdprofessionen – båda jätteduktiga på det de gör, men sällan gör de något tillsammans. Om vi kan få de här aktörerna runt bordet och våga utmana lite mer, då tror jag att till exempel det här med automatöverföring kan bli verklighet snabbare. Om Nollvision kan vara en del av det här.

Här kan du se hela samtalet. Hans är med ifrån 30:50 och Ebba från 49.55.

Vad är Nollvision cancer?

Nollvision cancer utmanar rådande ekosystem och knyter samman nya. Vi ska omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.

Om oss
Följ länk

Bättre behandling, bättre liv

Vi vill hitta precisare behandlingar, med fokus på målet och på att ge så lite biverkningar som möjligt. Både under och efter behandling. För det handlar inte bara om att överleva, utan också om att fortsätta leva.

Behandling och livskvalitet
Följ länk

Därför börjar vi med lungcancer

Lungcancer är en av de cancerformer där minst antal patienter överlever. Varje år får närmare 4 000 människor diagnosen. Nästan lika många dör. Så förnyad vård kan göra stor skillnad.

Porträtt på Suzanne Håkansson, AstraZeneca

– Det går att rädda många liv, säger Suzanne Håkansson från AstraZeneca, som är med i kärnteamet för Nollvision cancer. Så vi har valt att fokusera på just lungcancer de första två åren, och hoppas att vi kan lära oss mycket. Som vi sedan kan applicera på andra sjukdomar och cancerformer.
Suzanne hoppas att Nollvision cancer inom de åren varit delaktiga i insatser som löst både mindre och större problem. Att innovationsmiljön bidragit till en nationell ambitionsnivå och nationell samverkan. Och såklart skapat resultat för patienterna.

Det går att rädda många liv.

Bara 20 procent av patienter som diagnosticerats med den vanligaste formen av lungcancer lever efter fem år. Diagnosen kommer ofta för sent.
– Lungcancer upptäcks ofta som metastaser i hjärnan, i stadie fyra. Innan det kan cancern se ut som migrän, trötthet, depression. Vi måste identifiera symptomen snabbare.

Diagnosticeringen skulle kunna bli snabbare genom screening, eller nya sätt att analysera symptomen. Det klart effektivaste sättet att få färre att dö i lungcancer är dock att arbeta förebyggande – tobaksrökning ligger bakom en stor andel fall. Men alla vet att det är farligt att röka. Cigaretterna ger något annat. Tröst, belöning, något att göra. Man väljer att njuta nu och lida sen. Suzanne tror att vi behöver titta mer på beteendevetenskap.
– Hur människor ser på risk på kort sikt och lång sikt, där kan vi lära oss av andra branscher. Som pensionssparande och försäkringar. Hur jobbar de där?

Hur människor ser på risk på kort sikt och lång sikt, där kan vi lära oss av andra branscher. Som pensionssparande och försäkringar. Hur jobbar de där?

Nollvision cancer bygger på att olika professioner och aktörer arbetar tillsammans för en gemensam vision. Att ingen ska behöva dö i cancer. Alla ska bidra med sina kompetenser och perspektiv för att hitta lösningarna som ger bästa resultat för patient, närstående och samhälle. Behandlande företag som jobbar för tidig upptäckt. AI som upptäcker symptom. Teknikföretag som vill innovera rehab.
– Det är genom att prata med varandra som vi hittar de medicinska framstegen. Det är många professioner inblandade i cancervården, som alla spelar stor roll för patienterna. Samverkan är nyckeln. Ingen enskild aktör kan göra det här.

Mycket cancer går att förebygga

En tredjedel av all cancer beror på levnadsvanor. Det innebär att en tredjedel av all cancer går att förebygga. Och om färre blir sjuka så minskar vi människors lidande, ökar folkhälsan och sparar samhällets resurser. Frågan är – hur?

Prevention
Följ länk

Hur ser vi cancern snabbare?

De första symptomen på lungcancer är ofta diffusa. Huvudvärk, trötthet, hosta. Lång tid kan gå innan symptomen kopplas till cancer, vilket gör sjukdomen svårare att behandla.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Nollvision cancer vill samlas runt bordet för att förbättra vården

Med nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp och tillgänglighetssatsningar har cancervården kommit en bit på vägen de senaste åren. Nu ska fokus läggas på forskning och innovation. Bland annat genom Nollvision cancer.

Porträtt på Hans Hägglund, nationell cancersamordnare

Nollvision cancer ska vara en visionsdriven innovationsmiljö. Men vad innebär det? Hans Hägglund, projektledare, berättar:
– Nollvision cancer ska vara en miljö för att integrera forskning och innovation i hälso- och sjukvården. Vi vill gå från dagens öar av initiativ till ett större samarbete, där alla drivs av samma vision – att få färre att insjukna i cancer och omvandla cancer till en botbar eller kronisk sjukdom. Tillsammans kan vi skapa ännu större nytta för patient och samhälle.

Vi vill gå från dagens öar av initiativ till ett större samarbete, där alla drivs av samma vision – att få färre att insjukna i cancer och omvandla cancer till en botbar eller kronisk sjukdom.

Hans beskriver Nollvision cancer som en katalysator, där patient, vård, akademi, industri och politik kommer närmare varandra. Innovationsmiljön vill vässa samverkan, inte skapa ett parallellt system.
– Det kan till exempel vara genom att vi för ihop projekt som inte är synkroniserade, sätter fokus på frågan, eller finansierar bra idéer och lösningar som inte testats eller diskuterats tidigare.

Samtidigt som det handlar om att komma närmare varandra, så blickar Hans långt fram. Nationellt och internationellt. Ett av Nollvision cancers mål är nämligen att Sverige ska bli världsledande på prevention, tidig upptäckt, diagnostik, behandling och organisation för personcentrerad uppföljning. Lika gärna som läkemedel, genterapi eller snabbare diagnostik, kan det handla om nya arbetsprocesser, register och sätt att analysera data. Han pratar om en systemtransformation, att våga utmana det befintliga.
– Den tekniska utvecklingen har gått snabbt. Vi behöver utvärdera och ompröva om de organisatoriska systemen som finns faktiskt är aktuella idag.

En lite kortare framåtblick gäller Nollvision cancers egen organisation. Cancer är ett tufft ämne och det gäller att hålla energin uppe.  
– Att vi håller i och håller ut, fortsätta vara engagerade. Men också att se till att intresset för oss inte svalnar. Vi vill att det ska bli fler partners i miljön, och att vi får tillräckligt med ekonomiska muskler för att fortsätta utveckla vården.

Det är en fråga som borde komma tidigt – vilka mål patienten har med livet. Så att det blir ett liv med innehåll efter en tuff behandling.

Att ingen ska bli sjuk i cancer är inte så troligt. Men att ingen ska behöva dö av cancer, det tror Hans går att nå. Det gör dock en fråga allt mer påtaglig. Till vilket liv räddar vi patienterna?
– Fokus har varit på att behandla patienten på bästa sätt och sen följa upp att patienten inte kommer tillbaka. Nu blir det runt om allt viktigare – att återgå till sitt arbete, ha ett socialt liv, äta, dricka och må bra. Det är en fråga som borde komma tidigt – vilka mål patienten har med livet. Så att det blir ett liv med innehåll efter en tuff behandling.

Det här är Nollvision cancer

Vi har en vision om att minska insjuknande och transformera cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom. För att sträva mot visionen krävs innovativa lösningar och arbetssätt inom flera delar av samhället.

Om oss
Följ länk

Ingen ska behöva dö av cancer

Vi har tagit oss an uppgiften att göra cancer till en botbar eller kronisk sjukdom. Det gör vi med hjälp av mätbara mål och systematiskt arbete.

Så ska vi nå nollvisionen
Följ länk