Visionsdriven hälsa gör studiebesök hos Nollvision cancer

För att lära av varandra har de fem visionsdrivna innovationsmiljöer som fick finansiering från Vinnova bestämt sig för att göra studiebesök hos varandra. Den 23 april var besöket hos Nollvision cancer.

Samla aktörer runt en inspirerande vision i tvärsektoriell och tvärdisciplinär samverkan för att uppnå systeminnovation – det var utlysningen som Nollvision cancer, ATMP Sweden, Nollvision undernäring hos äldre, Informationsdriven hälso- och sjukvård genom AI-tillämpning och Antibiotikasmart Sverige svarade på. De fem visionsdrivna innovationsmiljöerna har nu börjat göra studiebesök hos varandra för att lära, skapa synergier och inspireras för samarbete framöver. Myndigheten bakom utlysningen, Vinnova, deltog också.
– Precis som att vi ska förhindra silos i våra respektive hälsoområden, ska vi inte bygga innovationssilos heller, säger Viktoria Asplund, innovationsledare på Nollvision cancer. Vi kan lära av varandra och vad vi gör i miljöerna.

Precis som att vi ska förhindra silos i våra respektive hälsoområden, ska vi inte bygga innovationssilos heller.

Målet med studiebesöken är att hitta beröringspunkter och platser att kroka an med varandra. Och inspireras av hur och för vad miljöerna jobbar.
– Vi har en tydlig vision men för att nå dit måste vi jobba med många områden, säger Suzanne Håkansson från AstraZeneca, som är med i Nollvision cancers kärnteam. Med prevention, tidig upptäckt, behandling och rehabilitering. Och forskning, kliniska prövningar och register, ligger som stöd. Vi har också stort fokus på organisation, ekonomi och etik, för att bättre se helheten.

Nollvision cancer bygger på befintliga strukturer, säger Ebba Hallersjö Hult, samordnare för Nollvision cancer.

Utan en hållbar industri med fortsatt bra export och relevanta investeringar och kompetens till Sverige kommer vi inte kunna erbjuda en offentligt finansierad cancervård i världsklass.  

– Vi försöker göra verkstad av flera mål i tre nationella strategier. Den nationella cancerstrategin så klart, men också life science-, investerings- och exportstrategin. Utan en hållbar industri med fortsatt bra export och relevanta investeringar och kompetens till Sverige kommer vi inte kunna erbjuda en offentligt finansierad cancervård i världsklass.  

En fråga som ställdes under studiebesöket var den om mätning – hur mäter man effekten av en innovationsmiljö? Det är mycket som behöver mätas: utfall för patient, effektivisering i vården eller ekonomiska besparingar. Samtidigt är det svårt att veta vad som hänt om innovationsmiljön inte fanns. Frågan föreslås bli ett tema för ett framtida webbinarium.

Under studiebesöket fick deltagarna lyssna på tre föredrag:

En spaning om cancervården 2030

Hans Hägglund, nationell cancersamordnare och ordförande i Nollvision cancer, tar en titt i kristallkulan. År 2030 tror Hans att det är större fokus på prevention – upp mot 30 procent av all cancer kan förebyggas och goda levnadsvanor förbättrar även överlevnaden för den som drabbas. 2030 upptäcker vi cancer tidigare med AI som upptäcker alarmsymtom, genetiska tester tillgängliga på apotek och screening för fler cancerformer. Patienter kommer vara ännu mer i fokus och aktivt delta i beslut och behandling. Vård i hemmet är en självklarhet – lika självklart som att det kommer gå att söka vård i hela Europa. Precisionsmedicin, digitalisering, och privatisering kommer också vara självklarheter år 2030, spår Hans Hägglund.

Diagnosen som blev en drivkraft

Mia Rajalin, patientföreträdare i Nollvision cancer, berättar om hur hennes diagnos blir ett driv att göra vården bättre. På 18 månader sökte hon, en fysiskt aktiv person som aldrig rökt, vård 14 gånger. Hon fick höra att det var stress. Lunginflammation. Diskbråck. Akut bronkit. Ta en alvedon och kom tillbaka om två veckor. Till slut sattes diagnosen lungcancer. Och sedan dess har Mia Rajalin arbetat för att förbättra cancervården och särskilt för tidigare upptäckt i primärvården. Bland annat som medlem i Lungcancerföreningen och Nollvision cancers kärnteam.

Strukturerade svarsmallar kan rädda liv

Stefan Dubois, patolog på Skånes Universitetssjukhus, berättar om projektet med strukturerade svarsmallar för cancerdiagnostik. De ska ta fram ett nationellt system för att strukturera och hantera patologiska data om patienter, så att de blir enhetliga, kompletta och tydliga i hela landet. Förhoppningen är att standardiserade, säkra svarsmallar gör att det går snabbare att komma till diagnos och behandling. En utmaning ligger i att göra svarsmallarna användarvänliga – de får inte ta mer tid att fylla i än vad läkarna gör idag.