Tvärsektoriell innovation för att förebygga och upptäcka lungcancer tidigt

Hur får vi färre att bli sjuka och dö i cancer? Vilka hinder behöver vi komma över? Och hur samarbetar vi på bästa sätt? Framtidens cancervård behöver svar på sådana frågor – vilket var det vi försökte hitta under två workshoptillfällen om prevention och tidig upptäckt av lungcancer.

För att utforska effektiva sätt att förebygga lungcancer, förstå hur vi kan samarbeta för att upptäcka cancer så tidigt som möjligt och bana väg för ett riktat screeningprogram för lungcancer bjöd Nollvision cancer under hösten in till två workshops. 100 deltagare från 50 aktörer, med erfarenheter från akademi, politik, industri, vård och som patienter, hjälpte till att hitta kunskapsluckor, synergier, best practice och strategier för ökat samarbete.

Deltagarna, och de som formar svensk cancervård, kan och förstår de frågor som framtidens vård behöver svar på – och de har idéer och förslag på lösningar. Höstens workshops var ett led i att lyfta och synliggöra förslagen, för att de sedan ska kunna utvecklas, granskas, kombineras och testas. Workshopparna utmynnade bland annat i tre tydliga behovskluster:

  1. Ökad systematik för indikatorer, symtom, prediktioner och markörer för lungcancer.
  2. Ett nationellt screeningprogram med start kring frågan: hur gör vi det bäst?
  3. En grund i form av en implementeringsstudie som utreder hur vi når ut till screeningprogrammets målgrupp. 

Dagens vård förändras snabbt och kräver arbetsmodeller som kan anpassas och utvecklas efter hand, där idéer kontinuerligt kan prövas mot ny information, nya infallsvinklar och där det är högt i tak för att våga pröva. Nollvision cancer vill vara katalysatorn i detta flöde, inspirera till gemensamma satsningar och hjälpa till att förankra idéerna i värdeskapande, testbarhet och tydlighet.

Workshopparna var ett led i att driva våra långsiktiga mål om prevention och tidig upptäckt av lungcancer. Utifrån idéerna och förslagen har en analys om kostnader vs nytta av prevention och tidig upptäckt beställts från Hälsoekonomiska Institutet i Lund. Under våren fortsätter arbetet i mindre fokusgrupper för prioriterade insatser. Ett förarbete till en implementeringsstudie inför ett nationellt screeningprogram för lungcancer är på gång. Vi fortsätter att finansiera två doktorandtjänster för forskning om aldrig-rökare i primärvården och deltar med stort engagemang i dialogen om att införa Tobaksavvänjning på recept, ToR.

Läs gärna sammanfattningarna och ta del av presentationen av resultaten

Mycket cancer går att förebygga

En tredjedel av all cancer beror på levnadsvanor. Det innebär att en tredjedel av all cancer går att förebygga. Och om färre blir sjuka så minskar vi människors lidande, ökar folkhälsan och sparar samhällets resurser. Frågan är – hur?

Prevention
Följ länk

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Proaktivitet och prevention med sikte på nollvisionen

Att förbättra människors levnadsvanor är en förutsättning för att nå nollvisionen. Därför samlade vi ett flertal aktörer från olika delar av samhället för en workshop om prevention med koppling till lungcancer.

Syftet var tydligt: att utbyta erfarenheter och sätta organisationer och initiativ på kartan för att hitta potentiella gränsöverskridande sätt att arbeta tillsammans i preventionsarbetet kring lungcancer. Bredden i kunskap om prevention sträckte sig från rökning, alkohol, miljöns inverkan och kost till teknikens hjälpmedel, vårdens utmaningar, mänsklig motivation och politik.

I diskussionsgrupper formulerade workshopdeltagarna idéer och möjliga initiativ med målet att bidra till att färre dör i cancer. Tydliga behov är att få fler att sluta röka, färre ungdomar och barn i skolåldern att börja och även se hur tobaksmarknaden skulle kunna regleras hårdare. Samtidigt behöver människor mer kunskap om hur din närmiljö, hur mycket du rör dig och det du äter påtagligt kan påverka riskerna att drabbas av cancer. Mötet var överens om att det fokus vi kan rikta mot preventionsfrågorna idag i form av konkreta insatser och åtgärder kommer vi få återbetalt i såväl räddade liv som ekonomiska besparingar på samhällsnivå i framtiden.

Genom att kraftsamla via en unik kontaktpunkt som Nollvision cancer uttrycktes stora förhoppningar om att väcka en samhällsdebatt och skapa den innovation som krävs för att ta ett holistiskt grepp kring att förebygga cancer och ändra människors beteenden.

Mer om prevention

Workshop storyboard Följ länk

Översikt över workshoppens upplägg, deltagare och idéerna som uppkom.

Rapport Prevention lungcancer Följ länk

På uppdrag av Nollvision cancer tog Gullers Grupp fram en rapport med fokus på tobaksprevention och en genomgång av effektiva interventioner, från familjenivå till samhällsnivå.

Mycket cancer går att förebygga

En tredjedel av all cancer beror på levnadsvanor. Det innebär att en tredjedel av all cancer går att förebygga. Och om färre blir sjuka så minskar vi människors lidande, ökar folkhälsan och sparar samhällets resurser. Frågan är – hur?

Prevention
Följ länk

Vilka är Nollvision cancer?

Nollvision cancer utmanar rådande ekosystem och knyter samman nya. Vi ska omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.

Om oss
Följ länk

Så kan lungcancer upptäckas tidigare i Sverige

Ju tidigare lungcancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Ett nationellt screeningprogram är på tal, men mycket måste lösas innan vi är där. Runt 70 deltagare träffades digitalt på Nollvision cancers workshop om tidig upptäckt av lungcancer. Genomförandet av en nationell implementeringsstudie för ett screeningprogram kombinerat med rökavvänjning, hälsoinformatörer, lunghälsokontroller, biomarkörer, avancerad bilddiagnostik, appar och riskvärderingsinstrument baserade på AI i primärvården, var några av idéerna som kom upp.

Lungcancer är idag den vanligaste dödsorsaken i Sverige.Symtomen kommer sent i sjukdomsförloppet och utredningarna är komplicerade. Det gör att hälften av patienterna har spridd sjukdom vid diagnos. Samtidigt kan allmänheten och primärvården bli bättre på att uppmärksamma tidiga symtom, vilka lätt kan förväxlas med andra tillstånd. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och få större chanser att nå nollvisionen – att noll människor ska dö till följd av cancer och att fler ska leva längre och bättre.

Att upptäcka cancern i stadie 1 ger en 80-procentig tvåårsöverlevnad. I stadie 4 är tvåårsöverlevnaden 10 procent.

Workshoppen inleddes med korta dragningar om varför tidig upptäckt av lungcancer är viktigt, vad andra länder gör och vad primärvården ser för behov. Vi fick också ta del av förväntade resultat av Region Stockholms planerade pilotstudie om lungcancerscreening i samband med mammografi, forskning om hur biomarkörer kan förbättra tidig upptäckt av lungcancer och ett kunskapsutbyte med Storbritannien. Moderator Lisa Kirsebom intervjuade en panel med representanter från vård, myndighet och politik om vad som är kvar att lösa innan ett nationellt screeningprogram kan bli verklighet i Sverige.  

Därefter delades deltagarna in i grupper för att diskutera två frågor. Den första frågan var vilken data och kunskap vi behöver för att komma vidare. Bland annat lyftes svårigheterna med att hitta rätt personer att screena – i Region Stockholms pilotstudie är det bara kvinnor, hur når vi män som röker? Och hur når vi nyanlända från länder där rökning är vanligare än i Sverige och där myndigheter ses på med skepsis?

– Den grupp som röker mest kan vara svårast att få till screeningprogram, säger en workshopdeltagare. Vi behöver också komma ut med sluta-röka-information. Hälsoinformatörer kan skapa förtroende och hitta nya sätt att nå ut. Här kan vi också samla in den kunskap som genererats under året med covid-19 – hur vi kan överkomma den språkförbistring och kulturförbistring som varit.

Den grupp som röker mest kan vara svårast att få till screeningprogram. Vi behöver också komma ut med sluta-röka-information.

Samtidigt har cirka 15 procent av de som får lungcancer aldrig rökt. För att hitta dem behöver vården, framför allt primärvården, nya verktyg och mer stöd.

Den andra frågan var inom vilka områden det finns behov av ett strategiskt och målinriktat samarbete för att upptäcka lungcancer tidigare. Diskussionerna ledde in på konkreta förslag. Som en app som kombinerar patientens egenupplevda symtom med geografisk förekomst av radon. En screening/tidig upptäckt-miljard från regeringen. Fortsatt forskning om radiologi och biomarkörer.

– Hur kan vi skapa bättre kunskap och förutsättningar för beforskning? frågar en workshopdeltagare. Och när nya, mer individanpassade behandlingar kommer ut, hur påverkar det vilka biomarkörer vi behöver samla?

Cirka 15 procent av de som får lungcancer har aldrig rökt. För att hitta dem behöver vården, framför allt primärvården, nya verktyg och mer stöd.

Från flera deltagare framkom behovet och intresset av att samarbeta i en nationell implementeringsstudie. Med flera demonstrationsprojekt går det att testa strategier, till exempel inom screening, mobil screening, biomarkörtest, sätt att få människor att gå till screening, digitala hälsoenkäter, hälsoinformatörer och mer allmänna lunghälsokontroller. Andra idéer var samverkan med skolor, universitet och arbetsgivare både om prevention och tidig upptäckt, cancercertifierade vårdcentraler med särskild kompetens om tidig upptäckt och samverkan mellan primärvården och landets diagnostiska centrum vid diffusa symtom.

Vi ser ju att något måste hända nu. Jag tror mycket på modern datateknik, algoritmer och annat för att hjälpa till. Och för att få in information – att vi patienter tillåts registrera och dokumentera symtom.

Frågan om att inkludera patienter i utvecklingen av modeller, inte bara via data utan också via upplevelse, kom också upp. Workshoppen avslutades med att Karin Liljelund, patientrepresentant och vice ordförande i Lungcancerföreningen, poängterade att patienter gärna vill dela sin data.

– Jag uppskattar att vi patienter blir inbjudna. Vi ser ju att något måste hända nu. Jag tror mycket på modern datateknik, algoritmer och annat för att hjälpa till. Och för att få in information – att vi patienter tillåts registrera och dokumentera symtom.

Tack till alla deltagare för ett trevligt möte med givande samtal! För en sammanställning av idégenereringen från workshoppen och inbjudan till uppföljningsmöte i januari, kontakta oss på [email protected]

Är du nyfiken på de introducerande dragningarna?

Vikten av tidig upptäckt

Mikael Johansson, onkolog och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus berättade om betydelsen av tidig upptäckt. Över hälften av alla lungcancerfall upptäcks i stadie 4, när sjukdomen är metastaserad och inte går att bota. Ungefär 25 procent upptäcks i stadie 1 och 2, när den går att behandla med operation eller precisionsstrålbehandling.

– Att upptäcka cancern i stadie 1 ger en 80-procentig tvåårsöverlevnad. I stadie 4 är tvåårsöverlevnaden 10 procent. Lungcancerscreening ökar överlevnaden, konstaterar Mikael. Sverige behöver snarast implementera screening av riskgrupper. Men hur når vi dem, hur organiserar vi oss, hur väljer vi bättre målgrupper?

Vad gör resten av världen?

Ebba Hallersjö Hult, samordnare Nollvision cancer, gav en utblick i världen. USA och Sydkorea har infört riktade screeningprogram. Kanada och Kina genomför också studier och planeringar. Storbritannien har genomfört flera studier och testat strategier för att hitta och nå fram till rätt personer. I Norge startar en implementeringsstudie 2021 där cirka 1 000 högriskpersoner ska screenas. Fokus är att bygga kunskap om kostnadseffektivitet för lungcancerscreening. Danmark överväger att starta ett program i liten skala för att kartlägga påverkan på kapacitetsbehov inom efterföljande diagnostik. Även där pågår en stor diskussion om hur man bäst når riskgruppen.  I EU är det Kroatien, ett högincidentsland, som har påbörjat implementering. Mycket spännande är också på gång inom EU i studien 4-IN THE LUNG RUN inom Horisont 2020-programmet, där olika strategier för lungcancerscreening utvärderas under 2020–2024. I studien deltar medicinska forskningsinstitutioner från Holland, Tyskland, England, Frankrike, Spanien och Italien. 

– Sverige ligger rätt i tiden med diskussioner, forskning och studier. Nu är tiden mogen att ta det vidare, avslutar Ebba.

Beslutsstöd i primärvården för att upptäcka lungcancer tidigare

Det är en utmaning att hitta patienterna som har cancer bland alla dem som söker till primärvården, berättar Elinor Nemlander, specialist i allmänmedicin och doktorand vid Karolinska Institutet. I primärvården är symtom som kan bero på cancer vanliga. Hosta är den fjärde vanligaste besöksorsaken. Elinor tror på riskvärderingsinstrument, som kan hjälpa primärvården att hitta rätt patienter. För det behövs klinisk primärvårdsbaserad forskning på symtomens prediktiva värde, vilket är precis det Elinor ska doktorera i.

Pilotstudie och kostnadseffektivitet för lungcancerscreening i samband med mammografi

Screening kan kräva stora resurser om det inte finns precision i urvalet av personer att screena. Region Stockholm–Gotland har undersökt intresse och kostnadseffektivitet för lungcancerscreening. I pilotprojektet fick 1 727 kvinnor svara på frågor om rökvanor och hälsa vid mammografiscreeningen. 90 procent angav att de var intresserade av lungcancerscreening. Utifrån detta beräknade IHE att lungcancerscreening är kostnadseffektivt och sänker dödligheten för patienter 55–74 år. Det fick vi höra från Gunnar Wagenius, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och registerhållare för nationella lungcancerregistret, och Katarina Steen Carlsson, docent i hälsoekonomi vid Lunds universitet och IHE.

Slutsatser från expertmöte med England om lungcancerscreening

Suzanne Håkansson från AstraZeneca och medlem i Nollvision cancers kärnteam berättade om ett tidigare möte och kunskapsutbyte med brittiska experter som Nollvision cancer arrangerade tidigare i höstas. Förra året lanserade Storbritannien sin Long Term Cancer Plan, med ett par kvantitativa mål. NHS har uppmuntrat till utvecklingsprojekt för att bidra till målen. Här hittar du mer om Storbritanniens framgångsfaktorer för lungcancerscreening.

Biomarkörer för att förbättra tidig upptäckt av lungcancer

Mattias Johansson, PhD och forskare i Genetic Epidemiology Group, International Agency for Research on Cancer (IARC), World Health Organization, berättade om sin forskning på hur biomarkörer kan förbättra CT-screening. Efter en lång studie med 1 200 proteiner har han och forskarteamet skalat ner till 7 biomarkörer. Dessa kan förbättra prediktionen markant, jämfört med en vanlig riskmodell baserad på rökdata. Studien pågår.

– Nästa år kommer vi försöka validera panelen. Om ett och ett halvt år hoppas vi att vi har ett verktyg vi verkligen kan använda för att förbättra inklusionskriterierna och uppföljning.

Panelsamtal om vad som är kvar att lösa och vilka hinder som finns

Efter de introducerande föredragen intervjuade moderatorn Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och naturvetare, en panel bestående av Jan Nyman från Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande i Svenska Planeringsgruppen för Lungcancer, Mattias Fredriksson från Socialstyrelsen, Jan Adolfsson från Nationella Screeningrådet och Camilla Waltersson Grönvall, riksdagsledamot för Moderaterna.

Jan Nyman öppnar diskussionen med att screeningpopulationen är klar – 55–74-åriga personer som är eller har varit storrökare. Frågan är hur vården ska få dem att komma till screening. Mattias poängterar att andra screeningprogram ofta vänder sig till personer som går att hitta genom personnummer. Men nu handlar det om en grupp med ett riskbeteende: de är inte en given del av populationen. Dessutom har cirka 15 procent av patienter med lungcancer aldrig rökt. För att hitta dem måste det finnas andra sätt än screening.

En annan aspekt är hur lång tid det tar. Jan Adolfsson poängterar att vägen till ett nationellt screeningprogram är lång. Han jämför med mammografiscreeningen, som tog 7–8 år att få till, och kolorektalcancerscreening, där rekommendationen kom 2012 men ännu inte implementerats i många regioner. Från politiskt håll vill Camilla se snabbare lösningar. Till exempel genom fler pilotprojekt, vilket Mattias välkomnar. Alla initiativ är värdefulla och lär oss mer för att vi ska kunna fatta ett slutligt beslut, säger han.

Jan Adolfsson framhäver att det går att sätta igång med sluta-röka-insatser direkt. Och att det är den mest kostnadseffektiva lösningen. Samtidigt är det inte antingen eller, utan olika satsningar kan ske parallellt.

I panelen råder samstämmighet om att det nationella perspektivet är viktigt. Såväl för pilotstudier, verktyg i primärvården som för den eventuella screeningrekommendationen.

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk