Workshop om motivationen bakom nollvisionen

Motivationen bakom nollvisionen – hur ser den ut?

Den 9 maj samlades ett 20-tal personer inom Nollvision cancer på Handelshögskolan i Stockholm för en workshop ledd av Anna Essén, Magnus Mähring och John-Erik Bergkvist.

Många aktörer är aktiva i innovationsmiljön – men vilka olika incitament driver aktörernas engagemang? Vad motiverar oss? Hur skapar vi proaktivitet inom partnerskapet? Var går gränserna mellan samarbete och konkurrens, mellan att vara inkluderande och effektiv, mellan samhällsnytta och kommersiellt intresse?

John-Erik Bergkvist är doktoranden som följer Nollvision cancer och gav ett teoretiskt perspektiv på frågorna samt redogjorde för de intervjuer han gjort med olika aktörer inom Nollvision cancer innan diskussionen tog vid mellan representanter från patientförening, myndighet, akademi och industri. Motivationen ser olika ut på personlig nivå, organisatorisk nivå och samhällsnivå.

Här finns en sammanfattning av motivationsteorin som var utgångspunkt för workshopen.

Nollvision cancer arrangerade seminarium om strålterapi

Sverige behöver starka forskningsmiljöer där nya och bättre sätt att ge strålbehandling forskas fram och implementeras. Utvecklad strålbehandling kan förbättra livet för många människor och är en grundförutsättning i dagens och framtidens cancervård.

Sverige var länge världsledande inom strålbehandling. De senaste 20 åren har vi halkat efter internationellt. Antalet patienter som behöver strålbehandling ökar hela tiden. Men antalet sjuksköterskor, läkare och strålfysiker som behärskar den alltmer avancerade tekniken och som forskar inom området ökar inte i samma takt.

Inom cancervården finns i dag en stor oro för vad utvecklingen ska leda till och hur patienter kan komma att drabbas. Hur vänder vi utvecklingen? Vad behöver göras och vilka resurser och investeringar krävs för att framtidssäkra svensk strålbehandling? Vilka möjligheter innebär det för utbildning, forskning och innovation?

Den 30 mars arrangerade Nollvision cancer ett seminarium under Folkhälsodalen om detta.
Du kan se hela seminariet i efterhand här.

Medverkande:
Jan Zedenius, överläkare och professor i kirurgi vid Karolinska Institutet
Jenni Nordborg, nationell life science-samordnare
Karin Båtelson, tidigare ordförande i Sjukhusläkarna samt klinisk neurofysiolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Silke Engelholm, ordförande i Svensk strålonkologisk förening samt sektionschef och överläkare i onkologi på strålbehandlingen vid Skånes universitetssjukhus i Lund
Samtalsledare: Göran Hägglund, Reform Society

Ny rapport: Framstegen inom precisionsmedicin

Nollvision cancer har på uppdrag av Regionala cancercentrum i samverkan och i nära samarbete med Genomic Medicine Sweden tagit fram en ny rapport om precisionsmedicin.

Rapporten beskriver utmaningar och konsekvenser som framstegen inom precisionsmedicin innebär för behandlingen av cancerpatienter samt potentiella insatser de kommande åren så att precisionsmedicin kan användas för att säkerställa en god, jämlik och effektiv cancervård.

Läs rapporten här.

Nollvision cancer i Sjukvårdspodden

I senaste avsnittet av Sjukvårdspodden samtalar Ebba Hallersjö Hult, innovationsledare för Nollvision cancer med Jonas Edström från Roche och Barbro Sjölander, ordförande i Nätverket mot gynekologisk cancer.

Även Peter Nordström, programchef på Swelife, medverkar med en spaning om prevention.

Lyssna på avsnittet här.

Så arbetar vi missions-orienterat

Hur arbetar man missions-orienterat för att utrota cancer?
Om detta skriver Nollvision cancers innovationsledare Viktoria Asplund i en gästblogg hos OECD – Observatory of Public Sector Innovation (OPSI). Hon berättar bland annat om när Nollvision cancer tillsammans med OECD arrangerade en ”Mission Oriented Innovation Bootcamp” om precisionsmedicin i höstas.

”Framgångsrika missions dyker inte bara upp, de är noggrant utformade genom ett systems kapacitet att nå högt uppsatta mål”

Läs hela texten här.

Nollvision cancer i Aftonbladet om lungcancerscreening

Den 2 februari skrev företrädare för Nollvision cancer tillsammans med en rad olika aktörer på Aftonbladets debattsida om lungcancerscreening.

Det finns utmaningar, bland annat kring finansiering och implementering, men det råder glädjande nog en enighet bland samhällets olika aktörer kring fördelarna med lungcancerscreening.

Regeringen är uttalat positiv, Socialstyrelsen analyserar möjligheterna, regionernas expertorganisation Regionala cancercentrum vill implementera lungcancerscreening, och både Life Science-bolag och organisationer som verkar inom området argumenterar för metoden.

Vi vill därför nu uppmana alla dessa aktörer att tillsammans ta de steg som krävs. Det finns inte bara ett stort behov att införa lungcancerscreening – det finns ett behov att göra det så snart som möjligt.

Läs hela debattartikeln här.

Viktiga samtal på Folkhälsodalen den 6 december – Nollvision cancer lyfte den livsviktiga frågan om lungcancerscreening

Lungcancer är den vanligaste cancerdödsorsaken i Sverige och i resten av världen. I Sverige är ökningen särskilt tydlig bland kvinnor – fler kvinnor dör nu av lungcancer än av bröstcancer. Hur ska vi komma vidare och rädda liv? Kan en implementeringsstudie av lungcancerscreening vara vägen fram? Det var frågor som ställdes i paneldebatten om lungcancerscreening arrangerad av Nollvision cancer på Folkhälsodalen.

”Vi måste bygga fordonet medan vi kör, inte bli så försiktiga av att vi måste hitta den perfekta lösningen att vi inte vågar göra något alls”, poängterade Ulrika Årehed Kågström från Cancerfonden. Det är viktigt att våga börja prova de olika sätten att nå högriskindivider för ett nationellt screeningprogram för lungcancer.

Kantar Sifos attitydundersökning bland målgruppen för ett riktat lungcancerscreeningprogram visar att 9 av 10 rökare och tidigare rökare är positiva till att genomgå screening. Tillsammans med rapporten från IHE – The Swedish Institute for Health Economics (IHE 2021:10) om att man med hjälp av screening skulle kunna upptäcka lungcancern tidigare och undvika omkring 143 dödsfall per år har kunskapen om lungcancerscreening ökat. Mattias Fredricson från Socialstyrelsen välkomnar kunskapsgenereringen som viktig för att kunna komma framåt i frågan.

Även Cecilia Halle från Socialdepartementet samt lungcancerprofessionen representerad av Gunnar Wagenius och Mikael Johansson deltog i debatten om lungcancerscreening under Folkhälsodalen.

Mycket cancer går att förebygga

En tredjedel av all cancer beror på levnadsvanor. Det innebär att en tredjedel av all cancer går att förebygga. Och om färre blir sjuka så minskar vi människors lidande, ökar folkhälsan och sparar samhällets resurser. Frågan är – hur?

Prevention
Följ länk

Hur ser vi cancern snabbare?

De första symptomen på lungcancer är ofta diffusa. Huvudvärk, trötthet, hosta. Lång tid kan gå innan symptomen kopplas till cancer, vilket gör sjukdomen svårare att behandla.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Nytt partnerskap mellan de nordiska länderna och Nederländerna för kliniska studier inom cancer

De nordiska länderna tillsammans med Nederländerna har ingått ett strategiskt partnerskap kring kliniska studier inom cancerområdet. Från Sverige deltar den kliniska cancerstudien MEGALiT.

Den 16 november 2021 undertecknades en avsiktsförklaring mellan de nordiska studierna som ingår i Nordic Precision Medicine Trial Network, ProTarget i Danmark, MEGALiT i Sverige, IMPRESS-Norge och FIN-PROVE i Finland, och den nederländska DRUP.

– Detta samarbete bygger viktig praktisk erfarenhet kring precisionsmedicinska kliniska studier och är en vinst för cancerpatienter, forskare och industri. På längre sikt även hela cancervården och Sverige som land, säger Peter Nygren, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och nationell koordinator för MEGALiT-studien.

Samarbete som hjälper patienten

Genom samarbetet kommer data kunna samlas in snabbare och slutsatser dras om sällsynta kombinationer av diagnoser, mutationer och behandlingar som möjliggör införandet av nya läkemedel och behandlingssätt. Något som varje land enskilt för sig har svårt för när patientantalet är litet vid denna typ av individbaserad cancerbehandling.

Sverige, Danmark, Norge och Finland har sedan tidigare inrättat kliniska studier på cancerområdet modellerade efter den nederländska DRUP-studien. Målet är också att fler studiekohorter ska öppnas upp parallellt i alla nordiska studier.

– Genom ett bredare internationellt samarbete med de nordiska länderna och Nederländerna kan fler patienter bli hjälpta och kunskapen öka om hur vi behandlar cancerpatienter på ett sätt som tar hänsyn både till tumörens molekylära profil och tumörtyp, säger Lars Ny, överläkare, docent och onkolog ansvarig för MEGALiT-studien vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Förutsättning för träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård

Den nya innovationsmiljön ”Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care” är en nyckel för att samarbetet ska bli framgångsrikt. Innovationsmiljön beviljades i höstas finansiering på sammanlagt 40 miljoner kronor under fem år av den statliga innovationsmyndigheten Vinnova och det strategiska innovationsprogrammet Swelife.

– Det internationella samarbetet är ännu ett viktigt erkännande för det gedigna arbetet och satsningarna i MEGALiT. Nu kan det vi lär oss bidra till att flytta fram positionerna för kliniska studier inom precisionsmedicin. Det här gör skillnad för patienter både idag och på lång sikt, säger Peter Asplund, projektdirektör för MEGALiT.

Fakta om studierna

per den 16 nov 2021

DRUP-studie (Nederländerna): Öppnade för inklusion under Q3 2016. Inkluderat 1873 patienter varav 939 påbörjat behandling i kohorter (plus 130 patienter i uppföljningsstudier). 28 läkemedel, 3 kombinationer, 2 ytterligare läkemedel planerade.

ProTarget (Danmark): Öppnade för inklusion 01.09.2020. Inkluderat över 500 patienter för molekylär profilering, 86 screenade med ett behandlingsbart mål, 47 påbörjat behandling. 34 kohorter öppnade med 12 läkemedel (ytterligare 3 läkemedel planerade för 2022)

MEGALiT (Sverige): Öppnade för inklusion 22.10.2020. Inkluderat 54 patienter för molekylär profilering varav 7 screenade med ett behandlingsbart mål, 1 påbörjat behandling. 3 av 4 kohorter öppnade, med 3 av 4 läkemedel.

IMPRESS-Norway (Norge):  Öppnade för inklusion 01.04.2021. Inkluderat över 100 patienter för molekylär profilering varav 26 påbörjat behandling. 23 öppna kohorter med 8 läkemedel, planerat utökat antal läkemedel (23) under Q1 2022.

FINPROVE (Finland): Planerad öppna för inklusion Q1 2022 och omfattar 250 patienter. 12 läkemedel som under Q2 2022 utökas till 15.

Om Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care
Bakom initiativet ”Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care” står, förutom MEGALiT där såväl Region Uppsala och Västra Götalandsregionen ingår, följande aktörer: Nollvision cancer, Genomic Medicine Sweden (GMS), Regionala cancercentrum (RCC), Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Handelshögskolan i Stockholm, Högskolan i Halmstad, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE), Nätverket mot Cancer, Lungcancerföreningen, samt branschindustriföreningarna Lif, Swedish Medtech och ASCRO.

Testbädden för precisionshälsa på cancerområdet är ett 5-årigt projekt med finansiering från Vinnova via det strategiska innovationsprogrammet Swelife. Projektet leds från innovationsmiljön Nollvision cancer. Koordinator är forskningsinstitutet SIR vid Handelshögskolan i Stockholm. Läs mer i pressmeddelandet.


MEGALiT står för ”A MolEcularly Guided Anti-Cancer Drug Off-Label Trial”.

För mer information om MEGALiT-studien kontakta:
Peter Nygren, överläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, nationellt koordinerande läkare: tel.: 070-425 07 19, e-post: [email protected]

För mer information om TEST BED SWEDEN FOR PRECISION HEALTH IN CANCER kontakta:
Ebba Hallersjö Hult, verksamhetsledare för Nollvision cancer, Stockholm School of Economics Institute for Research, tel. 072-711 44 91, e-post: [email protected], www.nollvisioncancer.se

Det här är vi

Nollvision cancer ska omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.

Om Nollvision cancer
Följ länk

Nollvision cancer deltog under Lungcancerdagen 2021

Genom opinion och information vill Lungcancerföreningen minska antalet personer som insjuknar i lungcancer i Sverige. I dag är det ca 4000 personer. Patienter, anhöriga, vårdprofession och industri samlades under Lungcancerdagen för utbyte av kunskap och erfarenheter. Nollvision cancer fanns på plats och delade sitt uppdrag.

Lungcancerdagen anordnas för 18:e gången i år av Lungcancerföreningen. Den viktigast frågan under året har varit tidig upptäckt. Över 50% av de som diagnostiseras med lungcancer i dag befinner sig i stadie 4, där går det inte att bota utan bara att behandla lungcancern.

Bild från Lungcancerdagen 2021.

– Lungcancerdagen betyder mycket för oss lungcancerpatienter. Dels för att vi blir uppdaterade och får höra om det senaste och för att vi får lyssna till patientberättelser och bli inspirerade. Det är ett tillfälle att komma samman, berättar Karin Liljelund, Lungcancerföreningen.

Nollvision cancer fanns på plats för att lära, lyssna och beskriva sitt uppdrag där lungcancer är ett prioriterat område.

– Vi arbetar med att skapa en kontaktpunkt för systeminnovation. Vi vill jobba mer tvärsektoriellt och samla fler aktörer för att göra skillnad, förklarar Hans Hägglund, ordförande Nollvision cancer.

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Satsning på testbädd för kliniska studier inom cancervården får Vinnovastöd

Nollvision cancer och Genomic Medicine Sweden går samman med myndigheter, regioner, akademi, industri- och patientföreningar för att skapa en innovationsmiljö som underlättar införandet av mer träffsäker prevention och behandling inom cancervården.

Genom utlysningen Innovationsmiljöer inom Precisionshälsa 2021, har Vinnova valt att satsa på 11 innovationsmiljöer inom precisionshälsa som ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation.

Handelshögskolan i Stockholm är koordinator för Nollvision cancer och för den nya innovationsmiljön ”Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care”, som har beviljats finansiering i fem år av Vinnova och som kommer att ingå i det nationella strategiska innovationsprogrammet SWElife.

Ebba Hallersjö Hult, medgrundare och verksamhetsledare för både Nollvision cancer och den nya innovationsmiljön ”Test Bed Sweden for Precision Health in Cancer” är mycket glad över att Testbädden är en av de innovationsmiljöer Vinnova valt att satsa på.

– För cancerpatienter är detta en pusselbit för att nya innovationer ska kunna utvecklas så att fler ska kunna leva längre och bättre. Denna satsning befäster Nollvision cancer som kontaktpunkt för systeminnovation och stärker vår ambition att sprida nollvisionen globalt, säger Ebba Hallersjö Hult.

Porträtt av Ebba Hallersjö Hult
Ebba Hallersjö Hult. Foto: Micke Lundström.

Test Bed Sweden är en vidareutveckling av den Vinnova-finansierade innovationsmiljön Nollvision cancer som etablerades 2019 med den långsiktiga visionen att ingen ska dö till följd av cancer.

– Genom att utveckla och implementera precisionsmedicin genom diagnostik och behandling i klinisk rutin finns goda möjligheter att nollvisionen en dag kan uppnås. Att ge patienterna snabbare tillgång till, effektiv och nationellt jämlik precisionshälsa inom cancerområdet är avgörande, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare och medgrundare av Nollvision cancer och Test Bed Sweden.

Porträtt av Hans Hägglund
Hans Hägglund. Foto: Micke Lundström.

Parallellt satsar Vinnova och medverkande partners 220 miljoner på den nationella kraftsamlingen Genomic Medicine Sweden (GMS) där man byggt upp ett nätverk och IT-infrastruktur för att möjliggöra implementeringen av precisionsmedicin.

– GMS är mycket glada att medverka i detta breda konsortium som tillsammans kan flytta positionerna för nationella kliniska studier inom cancer i Sverige. Inom GMS arbetar vi redan med en nationell, strukturerad implementering av genomik-baserad precisionsmedicin och ser fram emot att arbeta tillsammans för fler kliniska studier, säger Anders Edsjö, vice ordförande för GMS ledningsgrupp, sektionschef och överläkare i klinisk patologi vid Klinisk genetik och patologi, Region Skåne.

Porträtt av Anders Edsjö
Anders Edsjö. Foto: Nooreldin Zendehrokh.

Patientperspektivet är centralt i satsningen

– Nätverket mot cancer ser fram emot det gemensamma arbetet i testbädden med fokus på samskapande med patienter och närstående. Vi ser stora möjligheter att driva på för ett snabbare införande av kliniska studier och implementering av precisionsmedicin, säger Margareta Haag, ordförande i Nätverket mot cancer.

Porträtt av Margareta Haag
Margareta Haag. Foto: privat.

Regeringen har i Life Science-strategin en uttalad ambition att Sverige ska vara ett föregångsland för införande av precisionsmedicin i vården. Analyser pekar på att det är sannolikt främst inom cancervården som precisionsmedicin kommer att växa det kommande decenniet. Mellan 300 och 400 nya immunterapier, målriktade läkemedel och tumöragnostiska läkemedel kan vara godkända om tio år.

– Att kliniska studier genomförs i hälso- och sjukvården är en förutsättning för att patienter i Sverige ska kunna ta del av de fantastiska möjligheter som precisionsmedicin kan innebära. Projektet Vinnova nu beslutat att finansiera kommer att flytta fram positionerna för hur vi bedriver kliniska studier, vilket i sin tur innebär ökade förutsättningar för att fler läkemedelsföretag ska förlägga sina studier till Sverige och därigenom bidra till utvecklingen av precisionsmedicin, säger Frida Lundmark, sakkunnig policy vid Lif – de forskande läkemedelsföretagen

Porträtt av Frida Lundmark
Frida Lundmark. Foto: Lif.

Bakom initiativet och ansökan står 16 olika aktörer (se faktaruta nedan). Bredden av aktörer är något man ser som en nyckel för att lyckas. 

– Sverige behöver en innovationsmiljö för att stimulera till och underlätta nationella precisionsmedicinska studier för patienter med cancer. Här har vi samlat en rad viktiga aktörer som behöver vara med för att möjliggöra detta. Testbädden har en räckvidd nationellt och internationellt till initiativ och grupperingar som kan bidra och samarbeta, avslutar Richard Rosenquist Brandell, ordförande för GMS ledningsgrupp, professor och överläkare i Klinisk genetik vid Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset.

Porträtt av Richard Rosenquist
Richard Rosenquist Brandell. Foto: Rick Guidotti.

För mer information, kontakta:

Ebba Hallersjö Hult, tel: 072-711 44 91 [email protected]

Bakom initiativet och ansökan står följande aktörer: Nollvision cancer, Genomic Medicine Sweden (GMS), Regionala cancercentrum (RCC), Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), SciLifeLab, konsortiet bakom den kliniska studien MEGALiT som koordineras av Akademiska sjukhuset i Region Uppsala, Handelshögskolan i Stockholm, Högskolan i Halmstad, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE), Nätverket mot Cancer, Lungcancerföreningen, samt branschindustriföreningarna Lif, Swedish Medtech och Ascro.

Det här gör vi

Vi har en vision om att transformera cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom. För att sträva mot visionen krävs innovativa lösningar och arbetssätt inom flera delar av samhället.

Om Nollvision cancer
Följ länk