Viktiga samtal på Folkhälsodalen den 6 december – Nollvision cancer lyfte den livsviktiga frågan om lungcancerscreening

Lungcancer är den vanligaste cancerdödsorsaken i Sverige och i resten av världen. I Sverige är ökningen särskilt tydlig bland kvinnor – fler kvinnor dör nu av lungcancer än av bröstcancer. Hur ska vi komma vidare och rädda liv? Kan en implementeringsstudie av lungcancerscreening vara vägen fram? Det var frågor som ställdes i paneldebatten om lungcancerscreening arrangerad av Nollvision cancer på Folkhälsodalen.

”Vi måste bygga fordonet medan vi kör, inte bli så försiktiga av att vi måste hitta den perfekta lösningen att vi inte vågar göra något alls”, poängterade Ulrika Årehed Kågström från Cancerfonden. Det är viktigt att våga börja prova de olika sätten att nå högriskindivider för ett nationellt screeningprogram för lungcancer.

Kantar Sifos attitydundersökning bland målgruppen för ett riktat lungcancerscreeningprogram visar att 9 av 10 rökare och tidigare rökare är positiva till att genomgå screening. Tillsammans med rapporten från IHE – The Swedish Institute for Health Economics (IHE 2021:10) om att man med hjälp av screening skulle kunna upptäcka lungcancern tidigare och undvika omkring 143 dödsfall per år har kunskapen om lungcancerscreening ökat. Mattias Fredricson från Socialstyrelsen välkomnar kunskapsgenereringen som viktig för att kunna komma framåt i frågan.

Även Cecilia Halle från Socialdepartementet samt lungcancerprofessionen representerad av Gunnar Wagenius och Mikael Johansson deltog i debatten om lungcancerscreening under Folkhälsodalen.

Mycket cancer går att förebygga

En tredjedel av all cancer beror på levnadsvanor. Det innebär att en tredjedel av all cancer går att förebygga. Och om färre blir sjuka så minskar vi människors lidande, ökar folkhälsan och sparar samhällets resurser. Frågan är – hur?

Prevention
Följ länk

Hur ser vi cancern snabbare?

De första symptomen på lungcancer är ofta diffusa. Huvudvärk, trötthet, hosta. Lång tid kan gå innan symptomen kopplas till cancer, vilket gör sjukdomen svårare att behandla.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Ny rapport från IHE: Screening för lungcancer kan rädda 143 liv per år

Lungcancer är den cancerform som leder till flest antal dödsfall i Sverige. Under 2019 insjuknade 4300 personer i lungcancer och 3600 dog i sjukdomen. Det finns idag tydliga evidens för att ett införande av lungcancerscreening för högriskindivider skulle minska mortaliteten i lungcancer signifikant. IHE:s rapport visar att riktad screening för lungcancer kan både rädda liv och vara kostnadseffektiv.

IHE- Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi har analyserat sjukdomsbördan och värdet av tidigare detektion. Rapporten, som gjorts på uppdrag av Nollvision cancer och med stöd av AstraZeneca, visar att med hjälp av screening skulle man kunna upptäcka lungcancern tidigare och undvika omkring 143 dödsfall per år. Att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium är avgörande för att möjliggöra botande behandling.

Lungcancer utgör ett betydande folkhälsoproblem och innebär stort lidande för den enskilde personen. Femårsöverlevnaden i mer avancerade sjukdomsstadier är bara några enstaka procent. De stora samhällskostnaderna för lungcancer utgörs av bland annat produktionsbortfall, sjukvårdskostnader och läkemedelskostnader. Jämfört med dagens kostnader skulle den totala nettokostnaden per år för att införa riktad lungcancerscreening i åldersintervallet 50–74 år vara cirka 16 miljoner kronor. När den kostnaden ställs i relation till den totala hälsovinsten som screening innebär i samma åldersintervall hamnar siffran långt under Socialstyrelsens brytpunkt för hur mycket ett screeningprogram får kosta i relation till hur många liv det räddar. 

– Det här är försvarbara kostnader och ett nationellt program för lungcancerscreening skulle betyda mycket för överlevnaden, säger Peter Lindgren, adjungerad professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och verkställande direktör på IHE.

Peter Lindgren

Rökare och tidigare rökare är positiva till screening

För att få det bästa utfallet av ett nationellt riktat program för lungcancerscreening är det viktigt att nå ut på ett effektivt sätt till högriskindivider, att skapa förståelse för nyttan av undersökningen och en vilja att delta. Parallellt med att IHE ombads ta fram rapporten fick analys- och undersökningsföretaget Kantar Sifo till uppgift att göra en attitydundersökning i målgruppen för ett riktat screeningprogram. Resultatet visar att övervägande delen av rökare och tidigare rökare är positiva till att genomgå screening.

– Resultaten från både IHE och Kantar Sifo är mycket lovande men det är fortfarande oklart hur man bäst skulle kunna nå screeningpopulationen då den inte bara baseras på ålder och kön som andra screeningprogram gör. En utvärdering av olika metoder för att nå screeningpopulationen behöver därför göras i Sverige genom en implementeringsstudie, säger Ebba Hallersjö Hult, verksamhetsledare för Nollvision cancer, Sveriges tvärsektoriella innovationsmiljö mot cancer.

Porträtt på Ebba Hult, samordnade Nollvision cancer
Ebba Hallersjö Hult. Foto: Micke Lundström

– Sverige har mycket goda förutsättningar att med en sådan implementeringsstudie vinna ny viktig kunskap om hur en framtida lungcancerscreening skall optimeras, för att i nästa steg implementeras och bidra till att dödligheten i lungcancer minskar i vårt land, avslutar Suzanne Håkansson, policychef på AstraZeneca, medgrundare och medlem i Nollvision cancers kärnteam.

Suzanne Håkansson. Foto: Micke Lundström

Publiceringen av rapporten följs upp med ett panelsamtal 6 december kl. 17:00–17:30

På Folkhälsodalen den 6:e december arrangeras ett panelsamtal om hur resultaten kan tas vidare till att rädda liv. I samtalet medverkar företrädare från Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Cancerfonden och profession inom lungcancer.

För frågor om rapporten kontakta:

Peter Lindgren, verksamhetschef, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE: tel: 046 32 91 00, e-post: [email protected], ihe.se

Andersson A, Wilking N, Fridhammar, A, Steen Carlsson, K, Lindgren, P: Lungcancer i Sverige – En analys av sjukdomsbörda och värdet av tidigare detektion, IHE Rapport 2021:10, IHE: Lund.

Rapporten publiceras 6 december 2021 kl. 09.00 på IHE. Rapporten är beställd av innovationsmiljön Nollvision Cancer med finansiering från Vinnova och AstraZeneca.

För frågor om Nollvision cancer kontakta:

Ebba Hallersjö Hult, verksamhetsledare Nollvision cancer: tel: 072-711 44 91, e-post: [email protected], nollvisioncancer.se

Bakgrund:

Det finns idag tydliga evidens för att ett införande av lungcancerscreening för högriskindivider skulle minska mortaliteten i lungcancer signifikant.

Två stora internationella studier har visat att man kan minska dödligheten i lungcancer mellan 20 och 40% genom att låta friska individer med hög risk att drabbas av lungcancer genomgå regelbundna kontroller med skiktröntgen, (1,2). Dessa studier har definierat högriskpatienter efter rökvanor och ålder. Att screening av högriskgrupper minskar mortaliteten är tydligt visat i dessa två studier och ytterligare studier för att påvisa att lungcancerscreening av högriskindivider minskar mortaliteten anses inte behövas.

  1. National Lung Screening Trial Research Team, Aberle DR, Adams AM, Berg CD, Black WC, Clapp JD, et al. Reduced lung-cancer mortality with low-dose computed tomographic screening. N Engl J Med. 2011 Aug 4;365(5):395–409.
  2.  de Koning HJ, van der Aalst CM, de Jong PA, Scholten ET, Nackaerts K, Heuvelmans MA, et al. Reduced Lung-Cancer Mortality with Volume CT Screening in a Randomized Trial. N Engl J Med. 2020 Feb 6;382(6):503–13.

Det här är vi

Nollvision cancer ska omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.

Om Nollvision cancer
Följ länk

Nollvision cancer deltog under Lungcancerdagen 2021

Genom opinion och information vill Lungcancerföreningen minska antalet personer som insjuknar i lungcancer i Sverige. I dag är det ca 4000 personer. Patienter, anhöriga, vårdprofession och industri samlades under Lungcancerdagen för utbyte av kunskap och erfarenheter. Nollvision cancer fanns på plats och delade sitt uppdrag.

Lungcancerdagen anordnas för 18:e gången i år av Lungcancerföreningen. Den viktigast frågan under året har varit tidig upptäckt. Över 50% av de som diagnostiseras med lungcancer i dag befinner sig i stadie 4, där går det inte att bota utan bara att behandla lungcancern.

Bild från Lungcancerdagen 2021.

– Lungcancerdagen betyder mycket för oss lungcancerpatienter. Dels för att vi blir uppdaterade och får höra om det senaste och för att vi får lyssna till patientberättelser och bli inspirerade. Det är ett tillfälle att komma samman, berättar Karin Liljelund, Lungcancerföreningen.

Nollvision cancer fanns på plats för att lära, lyssna och beskriva sitt uppdrag där lungcancer är ett prioriterat område.

– Vi arbetar med att skapa en kontaktpunkt för systeminnovation. Vi vill jobba mer tvärsektoriellt och samla fler aktörer för att göra skillnad, förklarar Hans Hägglund, ordförande Nollvision cancer.

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Knowledge and experience exchange with Sweden: Early detection of lung cancer in never-smokers

Lung cancer accounts for one in five deaths worldwide. The past few years have seen considerable advances in treatment for lung cancer, yet the prognosis remains low. Lung cancer causes symptoms that come up late in the course of the disease and assessments are complicated. This means that half of the patients have a spread disease at diagnosis.

Early detection and prevention are the best strategies to improve the treatment outcome or eliminate the disease. People who smoke or have smoked have the greatest risk of lung cancer, though lung cancer also increasingly occurs in people who have never smoked. Lung cancer in never-smokers is a global rising concern and there is a fast growing need to understand how never-smokers’ disease differs from that of smokers, and how to effectively prevent and diagnose it early.

Vision Zero Cancer therefore invited participants ranging from current leading researchers in the field and clinicians to patient representatives and the medical industry to share experience and discoveries on how to develop an effective preventive strategy and opportunities for screening.

The meeting held around 30 participants and keynote speaker was Dr. Pan-Chyr Yang (MD, PhD, Chair Professor at the National Taiwan University Hospital and Academician of Academia Sinica, Taiwan). Dr. Yang shared the findings of the Taiwan Lung Cancer Screening for Never-Smoker Trial (TALENT), a nationwide lung cancer low-dose CT screening study focused on never-smokers which also aims to develop an effective strategy for screening of lung cancer in never-smokers and establish a risk prediction model to identify high-risk population that may benefit from low-dose CT screening.  In Taiwan, lung cancer is the leading cause of cancer mortality, and 53% of those who have died of lung cancer were never-smokers. The US National Lung Cancer Screening Trial (NLCST) and the Dutch NELSON trials demonstrated that the use of low-dose CT is effective for lung cancer screening; however, most of the lung cancer screenings focused on heavy smokers.

Of the 12,011 individuals included in the trial, the prevalence of lung cancer was 3.2% and 2.0% in participants with and without lung cancer family history, respectively. As explained during the meeting by Dr. Yang, 96.5% of the detected patients were stage 0 or 1 and potentially curable by surgery. The study also demonstrated the high risk of family history, especially among participants with a first-degree family history of lung cancer.The meeting further contained a panel discussion where Andrew Kaufman (MD, Associate Professor, thoracic surgeon at Mount Sinai Hospital in New York City) Kersti Oselin (MD, PhD, Medical Oncologist, North-Estonian Regional Hospital Cancer Center) Marcela Ewing (MD, PhD, Specialist Oncology and General Medicine, Sahlgrenska Academy, Regional Lead Early Detection of Cancer, Confederation of Regional Cancer Centres) Mattias Johansson (PhD, Scientist, Genetic Epidemiology Group, International Agency for Research on Cancer (IARC), World Health Organization) and Mikael Johansson (MD, Associate Professor, Senior Consultant Oncology, Umeå University Hospital and Senior lecturer at Umeå University, Chair of the National Working Group for Lung Cancer Care) together with Dr. Pan-Chyr Yang elaborated their thoughts on the findings of the TALENT-study and how this relates to what they are facing in their current work.

Andrew Kaufman who is the leader of the never-smoking initiative at Mount Sinai Hospital, New York, reflected that caring for never-smoking lung cancer patients comes down to the intersection between epidemiology, biology, clinical capability, precision medicine, surgical care and all other clinical attributes available. He put emphasis on that it takes a multidisciplinary approach to look at the data and find out what is the substrate we are dealing with in terms of a clinical population, while also stating that for most cancers unfortunately the time for best intervention is at an asymptomatic time point. Dr. Kaufman continued by being hopeful that discussions like the one this meeting facilitated will shed light on and give direction to find the right thread to start pulling on to make a difference in the case of lung cancer. By learning from the important findings of Dr. Yangs work we will be able to provide ways to be smarter at identifying patients at risk yet also not increasing the costs of the inefficiency of care.

The various competent outlooks and insights presented by the panel gave a good transition to the last part of the meeting where Mattias Johansson from the Genetic Epidemiology Group at the WHO International Agency for Research on Cancer (IARC) presented a proof on concept study on the use of biomarkers to improve early detection and the possibilities this presents to detect more lung cancer patients in time. Medical oncologist Kersti Oselin from the North-Estonian Regional Hospital Cancer Center gave insights on AI for early detection and the prognostic significance of genomic markers in lung cancer recurrence. Rounding up the meeting from London Amied Shamaan, director within AI and clinical collaboration presented the work of a collaboration between Oxford University and GE Healthcare with other industry partners in a consortium that is formed around lung cancer screening and innovation and goes under the name of  The Integration and Analysis of Data using Artificial Intelligence to Improve Patient Outcomes with Thoracic Diseases (DART). The consortium has come together to be agile around the lung cancer screening process in the UK to provide innovation in technology and to be able to involve and better affect the patient population.

During the autumn follow-up meetings will be held to dig deeper into the common areas and challenges facing early detection of never smokers. Leveraging clearly on the consensus of the meeting around the need to gather across professions and sectors to build momentum around who and how to find never-smoking lung cancer patients at the right time. 

Watch the recording of the meeting.

Meeting agenda Följ länk

The purpose of this meeting was to share discoveries and experience on how to develop an effective preventive strategy.

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Nollvision cancer och behovet av samarbete i tidningen Cancerläkaren

I det senaste numret av Cancerläkaren, som ges ut av Svensk Onkologisk Förening, blev Nollvision cancer intervjuade om vikten av samarbete, kunskapsutbyte och tidig upptäckt. Även Mikael Johansson, överläkare och onkolog som varit med i Nollvision cancers möten och ser möjligheter för ett screeningprogram för lungcancer, intervjuades.

Artikeln är skriven av journalisten Eva Nordin och lyfter bland annat Nollvision cancers funktion som samlingsplats för innovation och flera aktörers arbete för ett framtida screeningprogram för lungcancer. 

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Strukturerade svar kan spara tid och rädda liv

För att ställa en cancerdiagnos krävs prover och analyser från en patolog. Men patologer i olika regioner skriver sina utlåtanden på olika sätt. Det gör kvaliteten ojämn och svaren svåra att analysera. Standardiserade svarsmallar kan förändra detta, och få alla patologer att svara på ett enhetligt sätt i hela Sverige.

Inom insatsen Strukturerade svarsmallar inom cancerdiagnostik jobbar patologer och IT-utvecklare för att ta fram nationella svarsmallar. Förhoppningen är att få enhetliga, kompletta och tydliga patologiska svar i hela landet, som är kvalitetssäkrade av Svensk Förening för Patologi. Svar som sedan kan användas för vård och beslutsstödsystem inom vården, i AI-lösningar och i forskning, och sålunda förbättra diagnostik och behandling av cancerpatienter.

Ett strukturerat, nationellt verktyg kan spara tid för vården, göra förloppen tydligare och svaren enklare att tolka, tror Stefan Dubois som är patolog på Skånes Universitetssjukhus och hans kollega Carlos Fernández Moro på Karolinska Universitetssjukhuset. Insatsen drivs och utvecklas genom samverkan mellan Svensk Förening för Patologi, den nationella IT-plattform för hantering av register om cancerpatienter INCA, Regionala Cancercentrum RCC och med stöd av Socialstyrelsen. Nollvision cancer är katalysator och medfinansiär för insatsen.

Nationella svarsmallar inom patologi möjliggör överföring av strukturerade data, minskar dubbeldokumentationsbehovet och skapar goda förutsättningar att använda, analysera och sammanställa patologisvar i individuella patientöversikter, nationella kvalitetsregister och studier.

Nu pågår insatsens första fas – förarbete och systemutveckling. Den börjar med  ”Funktionell Design”, en algoritm som bland annat styr vilka rubriker som visas, på vilket sätt och hur de interagerar med varandra.
– Patologen ska bara se rubriker som är relevanta för sammanhanget, säger Stefan Dubois. Med fördefinierade rubriker istället för fritext så blir det möjligt att automatisera slutsatserna till utlåtandet.

Svarsmallarna är mappade till Snomed CT, en internationell medicinsk terminologi och kodningssystem som gör att information kan överföras mellan olika system med bibehållen betydelse. Entydigt, säkert och jämförbart. Koderna är inbyggda i svarsmallen, patologen behöver alltså inte leta efter rätt kod själv. Andra kodsystem ska läggas in parallellt, till exempel WHO kodsystem ICD-O.

Ambitionen är att de standardiserade svarsmallarna ska tillgängliggöras från ett nationellt förvar av elektroniska svarsmallar, för att sedan sparas ned ifyllda och med komplett kodering i det egna laboratoriets system. Relevanta data överförs direkt till de nationella kvalitetsregistren.
– När svarsmallen på det nationella förvaret uppdateras så får alla patologer i landet uppdateringarna direkt. Och kodningen i Snomed CT säkerställer att all information i patologisvar går att maskinberäkna och kan användas för forskning, analytics och AI-utvecklingar.

Strukturerade svar är en stor tillgång för vården – blir det lättare att tolka svaren kan vi snabbare och säkrare komma till behandling.

– Nationella svarsmallar inom patologi möjliggör överföring av strukturerade data, minskar dubbeldokumentationsbehovet och skapar goda förutsättningar att använda, analysera och sammanställa patologisvar i individuella patientöversikter, nationella kvalitetsregister och studier, säger Torbjörn Eles, IT-ansvarig på INCA.

Den aktuella insatsen fokuserar på lungcancer svarsmall. Men förhoppningen är att lösningen kan leda till liknande svarsmallar för alla cancertyper och andra sjukdomar.
– Strukturerade svar är en stor tillgång för vården – blir det lättare att tolka svaren kan vi snabbare och säkrare komma till behandling, avslutar Carlos Fernández Moro.

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Insatser som skapar systemtransformation

Ingen ska dö till följd av cancer. För att nå visionen bidrar Nollvision cancer till flera insatser som ska skapa systemtransformation i cancervården.

Läs om fler insatser
Följ länk

Precisionsmedicin kan göra vården effektivare, jämlikare och bättre

One size fits all gäller inte längre. Precisionsmedicin har nått flera framsteg de senaste åren. Snabb utveckling i forskning och teknologi skapar förutsättningar för en systemtransformation. Men med det följer utmaningar och konsekvenser – men vilka? Och vad är precisionsmedicin egentligen? Det diskuterade runt 60 deltagare på ett digitalt rundabordssamtal.

Många initiativ inom precisionsmedicin är igång. För att samla bilden av initiativen i Sverige, kunskapsläget och vässa samverkan bjöd Nollvision cancer och Regionala cancercentrum in till ett rundabordssamtal. Bland deltagarna fanns företrädare från patientföreningar, Regionala cancercentrum i Samverkan, myndigheter, industri, akademi och olika experter.

Så vad är precisionsmedicin? Precisionsmedicin handlar om att skräddarsy hälso- och sjukvården för en undergrupp av patienter. Baserat på genetik, miljö och livsstilsfaktorer kan diagnostik, behandlingar och beslut förbättras och bli mer precisa. Det handlar om molekylärbiologi, genetisk sekvensering, nya avbildningstekniker, genterapi, AI, maskininlärning och datahantering. David Gisselsson Nord, professor och överläkare i molekylär patologi i Södra Sjukvårdsregionen, gav exempel från verkligheten: genetisk sekvensering av barncancer.
– Precisionsdiagnostik kommer vara till stor nytta för många, säger David Gisselsson Nord, men han poängterar också att det ibland bara fungerar under en viss tid. Vi kan inte ha en statisk behandling när cancer är föränderligt i sin natur.

Framsteg med flytande biopsier, AI, blodprover och nationella samarbeten

Därefter följde samtal om framstegen inom precisionsmedicin. Richard Rosenquist Brandell, professor och överläkare i klinisk genetik på Karolinska institutet, berättade om Genomic Medicine Sweden (GMS), där han är ordförande. GMS samordnar införandet av precisionsmedicin i hela landet, har center på de sju universitetssjukhusen och har startat en nationell genomikplattform för att dela data över hela landet
– Vi tar fram standarder, hur man ska analysera och tolka, hur man ska göra precisionsdiagnostiken och bygga team på respektive center som kan använda det i behandling. Samtidigt blir det en bra resurs för forskning och innovation eftersom vi kan samla hela landets data.

AI kan förbättra moment vi redan har idag, bygga om arbetsflöden och inte minst göra saker som vi inte kunde göra förut, som att förutspå förlopp. Men det gör också att det behövs nya kompetenser inom vården, till exempel datavetare.

Fredrik Enlund, docent i molekylär patologi på Region Kalmar län, pratade om flytande biopsier, en särskild provtagning som kan fånga heterogeniteten i tumörer. Det vill säga genetiska kloner och mutationer inom samma tumör.
– Heterogena tumörer är en utmaning – vilken klon ska behandlas primärt och vad gör vi när patienten fått en målstyrd behandling men har fått en klon som tål den första behandlingen? frågar Fredrik Enlund. Där har vi en nytta med flytande biopsier. De kan fånga den heterogeniteten och minska risken för resistens om sjukdomen utvecklas. Flytande biopsier kan också användas vid svårstuckna tumörer för att hitta rätt behandling.

Möjligheterna med AI är stora för precisionsmedicin, menar Claes Lundström, adjungerad professor vid Linköpings universitet. Det kan spara mycket tid för de som arbetar inom vården och rädda liv.
– AI kan förbättra moment vi redan har idag, bygga om arbetsflöden och inte minst göra saker som vi inte kunde göra förut, som att förutspå förlopp. Men det gör också att det behövs nya kompetenser inom vården, till exempel datavetare.

Peter Nygren, överläkare och professor i cancerfarmakologi vid Uppsala universitet och nationell koordinator av projeket MEGALiT, berättade om projektet – ett nationellt samarbete för att under kontrollerade former implementera nya arbetssätt inom onkologin.
– Vi ska testa tumörrespons, genomförbarhet och säkerhet för olika läkemedel på olika diagnoser, säger Peter. Det bäddar för mer avancerad precisionsmedicin i nästa steg.

Det finns knutpunkter i livet där man träffar vården. Barnavårdscentralen, skolhälsovården, screeningprogram. När man ändå har kontakt med vården skulle man kunna lägga till ett blodprov för att hitta biomarkörer för cancer. Slutmålet kanske till och med kan vara ett blodprickstest i hemmet?

Precisionsmedicin kan också göra det möjligt att tidigt hitta sjukdomar och anlag för dem. Beatrice Melin, professor och överläkare vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, menar att enkla blodprover kan ge många svar.
– Det finns knutpunkter i livet där man träffar vården. Barnavårdscentralen, skolhälsovården, screeningprogram. När man ändå har kontakt med vården skulle man kunna lägga till ett blodprov för att hitta biomarkörer för cancer. Slutmålet kanske till och med kan vara ett blodprickstest i hemmet?

Myndigheter utreder precisionsmedicins påverkan och nytta

Rundabordssamtalet bjöd också på en lägesuppdatering från myndigheters pågående utredningar. Johan Strömblad, projektledare på Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, pratade om precisionsmedicins påverkan på hälso- och sjukvården.
– För att nå visionen krävs politiska prioriteringar, omställningsresurser, patientdelaktighet, integration av forskning och klinisk verksamhet samt hälsodata. Bland annat. Vi behöver ställa frågorna hur vi driver tvärsektoriell utveckling i kunskapsstyrningsorganisationen, vilka avgränsningar som är lämpliga för nationellt högspecialiserad vård och vilken personal som behöver vilken kunskap.

När behandlingarna blir mer individualiserade för varje patient, hur utvärderar vi nyttan av behandlingen i samhället?

Anna Alassaad, projektledare på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, rapporterar läget för hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin – hur betalningsmodeller kan utvecklas för att hantera de stora behandlingskostnaderna och osäkerheterna.
– När behandlingarna blir mer individualiserade för varje patient, hur utvärderar vi nyttan av behandlingen i samhället? Det är ett av de teman vi jobbar med i analysen. Ett annat tema är värdet – precisionsmedicin kommer med nya möjligheter, som tidigare riskidentifiering och möjligheter till bot. Fångas de värdena upp i de traditionella hälsoekonomiska analyserna?

Flera samverkansprojekt utvecklar precisionsmedicin

Uppdaterade oss om läget i olika samverkansprojekt för utveckling av precisionsmedicin. Simon Ekman, överläkare och docent i onkologi vid Karolinska Universitet, pratade om Partnership for Precision Medicine in Cancer (PPMC) – en satsning för att stärka svensk translationell forskning om precisionsmedicin, med samordning av biobanking, kliniska data och forskningsdata från patienter. PPMC är en virtuell organisation med regionala noder på universitetssjukhus och Regionala cancercentrum.
– Vi vill åstadkomma bättre precision i behandlingar, underlätta uppföljning och hitta nya behandlingsmetoder, berättar Simon Ekman.

– Arbete på lokal nivå är essentiellt för att det ska hända på plats, menar Anna Martling. Det handlar om att bygga förståelse hos chefer och medarbetare om vad precisionsmedicin är. Nya arbetssätt är nödvändiga – nya sätt att tänka kring organisation. Akademin behöver bli en tydligare del av sjukvården.

Anna Martling, professor i kirurgi och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, leder Taskforce för accelererad utveckling av precisionsmedicin. Målet är att accelerera utveckling och samordna aktiviteter inom Region Stockholm, genom att jobba för en implementering i hälso- och sjukvården. Så att det kommer patienter tillgodo.
– Arbete på lokal nivå är essentiellt för att det ska hända på plats, menar Anna Martling. Det handlar om att bygga förståelse hos chefer och medarbetare om vad precisionsmedicin är. Nya arbetssätt är nödvändiga – nya sätt att tänka kring organisation. Akademin behöver bli en tydligare del av sjukvården.

Vi vill åstadkomma bättre precision i behandlingar, underlätta uppföljning och hitta nya behandlingsmetoder

Samverkansprogrammet Hälsa & Life Science tar avstamp i Life Science-strategin. I den står bland annat att Sverige ska vara ledande för införandet av precisionsmedicin. Frida Lundmark från LIF är koordinator.
– Vi ska fungera som kitt. Vi ska inte identifiera eller initiera egna initiativ, utan hjälpa till och lyfta de regionala initiativ som pågår och öka förutsättningarna för att de får nationell spridning och implementering, berättar Frida Lundmark. Vi ska också bygga förslag till Regeringskansliet utifrån vad som redan är initierat och ge extra muskler och drivkraft till dem.

Diskussionsgrupper gav medskick till vidare analysarbete

De 60 deltagarna delades in i grupper för att svara på frågor om vilka insatser som kommer krävas de kommande åren för att precisionsmedicin ska kunna användas för att säkerställa god, jämlik och effektiv cancervård, samt vilka konstellationer av aktörer som behövs för att uppnå detta. De teman som var uppe för diskussion spände mellan teknikutveckling och policyutveckling.

Bland svaren finns bland annat förslag om att standardisera och samordna betalningsmodeller, datadelning och riktlinjer nationellt. Vikten att utveckla kompetenser inom precisionsmedicin poängteras, men också behovet av att införa helt nya kompetenser och utbildningar. Flera tar också upp att nyttan och vinsten med olika terapier, läkemedel och hälsoekonomi behöver utvärderas. Förslagen handlar också om att öka förståelsen för värdet av forskningsinvesteringar och sätta Sverige på den internationella kartan. Att bli bättre på att hitta och involvera patienter kommer också upp.

Svaren och förslagen blir en del av det underlag som RCC i samverkan har med sig i ett vidare arbete. Förhoppningen är att det kan leda till fortsatta analyser och samarbeten i olika frågor.

Tack till alla deltagare!

Agenda och sammanställning av gruppdiskussioner Följ länk

Ta del av rundabordssamtalets agenda och vad grupperna kom fram till för utvecklingspunkter och samarbetskonstellationer.

Storyboard Följ länk

Vilka utmaningar och konsekvenser som framstegen inom precisionmedicin har inneburit och hur detta kommer påverka cancerpatienterna och vårdkostnaden lägger grund för RCC i samverkans vidare analysarbete.

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Bättre behandling, bättre liv

Cellgifter ger sig på även friska celler. Vi vill hitta mer precis behandling, med fokus på målet och på att ge så lite biverkningar som möjligt. Både under och efter behandling.

Behandling och livskvalitet
Följ länk

Tvärsektoriell innovation för att förebygga och upptäcka lungcancer tidigt

Hur får vi färre att bli sjuka och dö i cancer? Vilka hinder behöver vi komma över? Och hur samarbetar vi på bästa sätt? Framtidens cancervård behöver svar på sådana frågor – vilket var det vi försökte hitta under två workshoptillfällen om prevention och tidig upptäckt av lungcancer.

För att utforska effektiva sätt att förebygga lungcancer, förstå hur vi kan samarbeta för att upptäcka cancer så tidigt som möjligt och bana väg för ett riktat screeningprogram för lungcancer bjöd Nollvision cancer under hösten in till två workshops. 100 deltagare från 50 aktörer, med erfarenheter från akademi, politik, industri, vård och som patienter, hjälpte till att hitta kunskapsluckor, synergier, best practice och strategier för ökat samarbete.

Deltagarna, och de som formar svensk cancervård, kan och förstår de frågor som framtidens vård behöver svar på – och de har idéer och förslag på lösningar. Höstens workshops var ett led i att lyfta och synliggöra förslagen, för att de sedan ska kunna utvecklas, granskas, kombineras och testas. Workshopparna utmynnade bland annat i tre tydliga behovskluster:

  1. Ökad systematik för indikatorer, symtom, prediktioner och markörer för lungcancer.
  2. Ett nationellt screeningprogram med start kring frågan: hur gör vi det bäst?
  3. En grund i form av en implementeringsstudie som utreder hur vi når ut till screeningprogrammets målgrupp. 

Dagens vård förändras snabbt och kräver arbetsmodeller som kan anpassas och utvecklas efter hand, där idéer kontinuerligt kan prövas mot ny information, nya infallsvinklar och där det är högt i tak för att våga pröva. Nollvision cancer vill vara katalysatorn i detta flöde, inspirera till gemensamma satsningar och hjälpa till att förankra idéerna i värdeskapande, testbarhet och tydlighet.

Workshopparna var ett led i att driva våra långsiktiga mål om prevention och tidig upptäckt av lungcancer. Utifrån idéerna och förslagen har en analys om kostnader vs nytta av prevention och tidig upptäckt beställts från Hälsoekonomiska Institutet i Lund. Under våren fortsätter arbetet i mindre fokusgrupper för prioriterade insatser. Ett förarbete till en implementeringsstudie inför ett nationellt screeningprogram för lungcancer är på gång. Vi fortsätter att finansiera två doktorandtjänster för forskning om aldrig-rökare i primärvården och deltar med stort engagemang i dialogen om att införa Tobaksavvänjning på recept, ToR.

Läs gärna sammanfattningarna och ta del av presentationen av resultaten

Mycket cancer går att förebygga

En tredjedel av all cancer beror på levnadsvanor. Det innebär att en tredjedel av all cancer går att förebygga. Och om färre blir sjuka så minskar vi människors lidande, ökar folkhälsan och sparar samhällets resurser. Frågan är – hur?

Prevention
Följ länk

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Så kan lungcancer upptäckas tidigare i Sverige

Ju tidigare lungcancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Ett nationellt screeningprogram är på tal, men mycket måste lösas innan vi är där. Runt 70 deltagare träffades digitalt på Nollvision cancers workshop om tidig upptäckt av lungcancer. Genomförandet av en nationell implementeringsstudie för ett screeningprogram kombinerat med rökavvänjning, hälsoinformatörer, lunghälsokontroller, biomarkörer, avancerad bilddiagnostik, appar och riskvärderingsinstrument baserade på AI i primärvården, var några av idéerna som kom upp.

Lungcancer är idag den vanligaste dödsorsaken i Sverige.Symtomen kommer sent i sjukdomsförloppet och utredningarna är komplicerade. Det gör att hälften av patienterna har spridd sjukdom vid diagnos. Samtidigt kan allmänheten och primärvården bli bättre på att uppmärksamma tidiga symtom, vilka lätt kan förväxlas med andra tillstånd. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och få större chanser att nå nollvisionen – att noll människor ska dö till följd av cancer och att fler ska leva längre och bättre.

Att upptäcka cancern i stadie 1 ger en 80-procentig tvåårsöverlevnad. I stadie 4 är tvåårsöverlevnaden 10 procent.

Workshoppen inleddes med korta dragningar om varför tidig upptäckt av lungcancer är viktigt, vad andra länder gör och vad primärvården ser för behov. Vi fick också ta del av förväntade resultat av Region Stockholms planerade pilotstudie om lungcancerscreening i samband med mammografi, forskning om hur biomarkörer kan förbättra tidig upptäckt av lungcancer och ett kunskapsutbyte med Storbritannien. Moderator Lisa Kirsebom intervjuade en panel med representanter från vård, myndighet och politik om vad som är kvar att lösa innan ett nationellt screeningprogram kan bli verklighet i Sverige.  

Därefter delades deltagarna in i grupper för att diskutera två frågor. Den första frågan var vilken data och kunskap vi behöver för att komma vidare. Bland annat lyftes svårigheterna med att hitta rätt personer att screena – i Region Stockholms pilotstudie är det bara kvinnor, hur når vi män som röker? Och hur når vi nyanlända från länder där rökning är vanligare än i Sverige och där myndigheter ses på med skepsis?

– Den grupp som röker mest kan vara svårast att få till screeningprogram, säger en workshopdeltagare. Vi behöver också komma ut med sluta-röka-information. Hälsoinformatörer kan skapa förtroende och hitta nya sätt att nå ut. Här kan vi också samla in den kunskap som genererats under året med covid-19 – hur vi kan överkomma den språkförbistring och kulturförbistring som varit.

Den grupp som röker mest kan vara svårast att få till screeningprogram. Vi behöver också komma ut med sluta-röka-information.

Samtidigt har cirka 15 procent av de som får lungcancer aldrig rökt. För att hitta dem behöver vården, framför allt primärvården, nya verktyg och mer stöd.

Den andra frågan var inom vilka områden det finns behov av ett strategiskt och målinriktat samarbete för att upptäcka lungcancer tidigare. Diskussionerna ledde in på konkreta förslag. Som en app som kombinerar patientens egenupplevda symtom med geografisk förekomst av radon. En screening/tidig upptäckt-miljard från regeringen. Fortsatt forskning om radiologi och biomarkörer.

– Hur kan vi skapa bättre kunskap och förutsättningar för beforskning? frågar en workshopdeltagare. Och när nya, mer individanpassade behandlingar kommer ut, hur påverkar det vilka biomarkörer vi behöver samla?

Cirka 15 procent av de som får lungcancer har aldrig rökt. För att hitta dem behöver vården, framför allt primärvården, nya verktyg och mer stöd.

Från flera deltagare framkom behovet och intresset av att samarbeta i en nationell implementeringsstudie. Med flera demonstrationsprojekt går det att testa strategier, till exempel inom screening, mobil screening, biomarkörtest, sätt att få människor att gå till screening, digitala hälsoenkäter, hälsoinformatörer och mer allmänna lunghälsokontroller. Andra idéer var samverkan med skolor, universitet och arbetsgivare både om prevention och tidig upptäckt, cancercertifierade vårdcentraler med särskild kompetens om tidig upptäckt och samverkan mellan primärvården och landets diagnostiska centrum vid diffusa symtom.

Vi ser ju att något måste hända nu. Jag tror mycket på modern datateknik, algoritmer och annat för att hjälpa till. Och för att få in information – att vi patienter tillåts registrera och dokumentera symtom.

Frågan om att inkludera patienter i utvecklingen av modeller, inte bara via data utan också via upplevelse, kom också upp. Workshoppen avslutades med att Karin Liljelund, patientrepresentant och vice ordförande i Lungcancerföreningen, poängterade att patienter gärna vill dela sin data.

– Jag uppskattar att vi patienter blir inbjudna. Vi ser ju att något måste hända nu. Jag tror mycket på modern datateknik, algoritmer och annat för att hjälpa till. Och för att få in information – att vi patienter tillåts registrera och dokumentera symtom.

Tack till alla deltagare för ett trevligt möte med givande samtal! För en sammanställning av idégenereringen från workshoppen och inbjudan till uppföljningsmöte i januari, kontakta oss på [email protected]

Är du nyfiken på de introducerande dragningarna?

Vikten av tidig upptäckt

Mikael Johansson, onkolog och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus berättade om betydelsen av tidig upptäckt. Över hälften av alla lungcancerfall upptäcks i stadie 4, när sjukdomen är metastaserad och inte går att bota. Ungefär 25 procent upptäcks i stadie 1 och 2, när den går att behandla med operation eller precisionsstrålbehandling.

– Att upptäcka cancern i stadie 1 ger en 80-procentig tvåårsöverlevnad. I stadie 4 är tvåårsöverlevnaden 10 procent. Lungcancerscreening ökar överlevnaden, konstaterar Mikael. Sverige behöver snarast implementera screening av riskgrupper. Men hur når vi dem, hur organiserar vi oss, hur väljer vi bättre målgrupper?

Vad gör resten av världen?

Ebba Hallersjö Hult, samordnare Nollvision cancer, gav en utblick i världen. USA och Sydkorea har infört riktade screeningprogram. Kanada och Kina genomför också studier och planeringar. Storbritannien har genomfört flera studier och testat strategier för att hitta och nå fram till rätt personer. I Norge startar en implementeringsstudie 2021 där cirka 1 000 högriskpersoner ska screenas. Fokus är att bygga kunskap om kostnadseffektivitet för lungcancerscreening. Danmark överväger att starta ett program i liten skala för att kartlägga påverkan på kapacitetsbehov inom efterföljande diagnostik. Även där pågår en stor diskussion om hur man bäst når riskgruppen.  I EU är det Kroatien, ett högincidentsland, som har påbörjat implementering. Mycket spännande är också på gång inom EU i studien 4-IN THE LUNG RUN inom Horisont 2020-programmet, där olika strategier för lungcancerscreening utvärderas under 2020–2024. I studien deltar medicinska forskningsinstitutioner från Holland, Tyskland, England, Frankrike, Spanien och Italien. 

– Sverige ligger rätt i tiden med diskussioner, forskning och studier. Nu är tiden mogen att ta det vidare, avslutar Ebba.

Beslutsstöd i primärvården för att upptäcka lungcancer tidigare

Det är en utmaning att hitta patienterna som har cancer bland alla dem som söker till primärvården, berättar Elinor Nemlander, specialist i allmänmedicin och doktorand vid Karolinska Institutet. I primärvården är symtom som kan bero på cancer vanliga. Hosta är den fjärde vanligaste besöksorsaken. Elinor tror på riskvärderingsinstrument, som kan hjälpa primärvården att hitta rätt patienter. För det behövs klinisk primärvårdsbaserad forskning på symtomens prediktiva värde, vilket är precis det Elinor ska doktorera i.

Pilotstudie och kostnadseffektivitet för lungcancerscreening i samband med mammografi

Screening kan kräva stora resurser om det inte finns precision i urvalet av personer att screena. Region Stockholm–Gotland har undersökt intresse och kostnadseffektivitet för lungcancerscreening. I pilotprojektet fick 1 727 kvinnor svara på frågor om rökvanor och hälsa vid mammografiscreeningen. 90 procent angav att de var intresserade av lungcancerscreening. Utifrån detta beräknade IHE att lungcancerscreening är kostnadseffektivt och sänker dödligheten för patienter 55–74 år. Det fick vi höra från Gunnar Wagenius, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och registerhållare för nationella lungcancerregistret, och Katarina Steen Carlsson, docent i hälsoekonomi vid Lunds universitet och IHE.

Slutsatser från expertmöte med England om lungcancerscreening

Suzanne Håkansson från AstraZeneca och medlem i Nollvision cancers kärnteam berättade om ett tidigare möte och kunskapsutbyte med brittiska experter som Nollvision cancer arrangerade tidigare i höstas. Förra året lanserade Storbritannien sin Long Term Cancer Plan, med ett par kvantitativa mål. NHS har uppmuntrat till utvecklingsprojekt för att bidra till målen. Här hittar du mer om Storbritanniens framgångsfaktorer för lungcancerscreening.

Biomarkörer för att förbättra tidig upptäckt av lungcancer

Mattias Johansson, PhD och forskare i Genetic Epidemiology Group, International Agency for Research on Cancer (IARC), World Health Organization, berättade om sin forskning på hur biomarkörer kan förbättra CT-screening. Efter en lång studie med 1 200 proteiner har han och forskarteamet skalat ner till 7 biomarkörer. Dessa kan förbättra prediktionen markant, jämfört med en vanlig riskmodell baserad på rökdata. Studien pågår.

– Nästa år kommer vi försöka validera panelen. Om ett och ett halvt år hoppas vi att vi har ett verktyg vi verkligen kan använda för att förbättra inklusionskriterierna och uppföljning.

Panelsamtal om vad som är kvar att lösa och vilka hinder som finns

Efter de introducerande föredragen intervjuade moderatorn Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och naturvetare, en panel bestående av Jan Nyman från Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande i Svenska Planeringsgruppen för Lungcancer, Mattias Fredriksson från Socialstyrelsen, Jan Adolfsson från Nationella Screeningrådet och Camilla Waltersson Grönvall, riksdagsledamot för Moderaterna.

Jan Nyman öppnar diskussionen med att screeningpopulationen är klar – 55–74-åriga personer som är eller har varit storrökare. Frågan är hur vården ska få dem att komma till screening. Mattias poängterar att andra screeningprogram ofta vänder sig till personer som går att hitta genom personnummer. Men nu handlar det om en grupp med ett riskbeteende: de är inte en given del av populationen. Dessutom har cirka 15 procent av patienter med lungcancer aldrig rökt. För att hitta dem måste det finnas andra sätt än screening.

En annan aspekt är hur lång tid det tar. Jan Adolfsson poängterar att vägen till ett nationellt screeningprogram är lång. Han jämför med mammografiscreeningen, som tog 7–8 år att få till, och kolorektalcancerscreening, där rekommendationen kom 2012 men ännu inte implementerats i många regioner. Från politiskt håll vill Camilla se snabbare lösningar. Till exempel genom fler pilotprojekt, vilket Mattias välkomnar. Alla initiativ är värdefulla och lär oss mer för att vi ska kunna fatta ett slutligt beslut, säger han.

Jan Adolfsson framhäver att det går att sätta igång med sluta-röka-insatser direkt. Och att det är den mest kostnadseffektiva lösningen. Samtidigt är det inte antingen eller, utan olika satsningar kan ske parallellt.

I panelen råder samstämmighet om att det nationella perspektivet är viktigt. Såväl för pilotstudier, verktyg i primärvården som för den eventuella screeningrekommendationen.

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Lösningar i fokus på Sweden-India Health Talks 2020

Hur stärker vi cancervården och gör den mer motståndskraftig, särskilt i ljuset av de utmaningar som covid-19 ställt oss inför? Det diskuterades i ett rundabordssamtal under Sweden–India Health Talks 2020 den 11 december. Nollvision cancers Ebba Hallersjö Hult deltog, tillsammans med Karin Elinder från Cancerfonden.

Försenad diagnostik, uppskjuten screening och uppskjuten behandling – pandemin ställer oss inför flera utmaningar. Det, och andra utmaningar för cancervården, diskuterade experter från offentlig och privat sektor i Indien och Sverige, i Sweden–India Health Talks som en del av Sweden–India Nobel memorial week.

Rundabordssamtalet fokuserade på att identifiera cancerrelaterade utmaningar och hur pandemin kräver mer än innovation i lösningarna. De mest kritiska hindren i vårdkejdan identifierades som screening och tidig upptäckt, socioekonomiska skillnader, brist på kunskap om cancer och cancerprevention bland befolkningen samt ojämlik tillgång till vård. För att hitta vägar förbi dessa hinder delade vi erfarenheter, best practice och nytänkande förslag. Samarbete är centralt för att hitta en hävstångseffekt i den teknologiska utvecklingen och för att arbeta tvärfunktionellt, såväl kring den enskilda patientens vård som i att utveckla preventionsarbete genom till exempel beteendevetenskap. Tillsammans jobbar vi för en bättre global cancervård!

Läs mer om India–Sweden Healthcare Innovation Centre.

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Har du idéer som kan förbättra cancervården?

Vi vill gärna att fler aktörer engagerar sig Nollvision cancer, genom samarbeten i specifika insatser och genom partnerskap. Tillsammans kan vi skapa ännu större nytta för patient och samhälle.

Engagera dig
Följ länk