Ny rapport från IHE: Screening för lungcancer kan rädda 143 liv per år

Lungcancer är den cancerform som leder till flest antal dödsfall i Sverige. Under 2019 insjuknade 4300 personer i lungcancer och 3600 dog i sjukdomen. Det finns idag tydliga evidens för att ett införande av lungcancerscreening för högriskindivider skulle minska mortaliteten i lungcancer signifikant. IHE:s rapport visar att riktad screening för lungcancer kan både rädda liv och vara kostnadseffektiv.

IHE- Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi har analyserat sjukdomsbördan och värdet av tidigare detektion. Rapporten, som gjorts på uppdrag av Nollvision cancer och med stöd av AstraZeneca, visar att med hjälp av screening skulle man kunna upptäcka lungcancern tidigare och undvika omkring 143 dödsfall per år. Att upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium är avgörande för att möjliggöra botande behandling.

Lungcancer utgör ett betydande folkhälsoproblem och innebär stort lidande för den enskilde personen. Femårsöverlevnaden i mer avancerade sjukdomsstadier är bara några enstaka procent. De stora samhällskostnaderna för lungcancer utgörs av bland annat produktionsbortfall, sjukvårdskostnader och läkemedelskostnader. Jämfört med dagens kostnader skulle den totala nettokostnaden per år för att införa riktad lungcancerscreening i åldersintervallet 50–74 år vara cirka 16 miljoner kronor. När den kostnaden ställs i relation till den totala hälsovinsten som screening innebär i samma åldersintervall hamnar siffran långt under Socialstyrelsens brytpunkt för hur mycket ett screeningprogram får kosta i relation till hur många liv det räddar. 

– Det här är försvarbara kostnader och ett nationellt program för lungcancerscreening skulle betyda mycket för överlevnaden, säger Peter Lindgren, adjungerad professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och verkställande direktör på IHE.

Peter Lindgren

Rökare och tidigare rökare är positiva till screening

För att få det bästa utfallet av ett nationellt riktat program för lungcancerscreening är det viktigt att nå ut på ett effektivt sätt till högriskindivider, att skapa förståelse för nyttan av undersökningen och en vilja att delta. Parallellt med att IHE ombads ta fram rapporten fick analys- och undersökningsföretaget Kantar Sifo till uppgift att göra en attitydundersökning i målgruppen för ett riktat screeningprogram. Resultatet visar att övervägande delen av rökare och tidigare rökare är positiva till att genomgå screening.

– Resultaten från både IHE och Kantar Sifo är mycket lovande men det är fortfarande oklart hur man bäst skulle kunna nå screeningpopulationen då den inte bara baseras på ålder och kön som andra screeningprogram gör. En utvärdering av olika metoder för att nå screeningpopulationen behöver därför göras i Sverige genom en implementeringsstudie, säger Ebba Hallersjö Hult, verksamhetsledare för Nollvision cancer, Sveriges tvärsektoriella innovationsmiljö mot cancer.

Porträtt på Ebba Hult, samordnade Nollvision cancer
Ebba Hallersjö Hult. Foto: Micke Lundström

– Sverige har mycket goda förutsättningar att med en sådan implementeringsstudie vinna ny viktig kunskap om hur en framtida lungcancerscreening skall optimeras, för att i nästa steg implementeras och bidra till att dödligheten i lungcancer minskar i vårt land, avslutar Suzanne Håkansson, policychef på AstraZeneca, medgrundare och medlem i Nollvision cancers kärnteam.

Suzanne Håkansson. Foto: Micke Lundström

Publiceringen av rapporten följs upp med ett panelsamtal 6 december kl. 17:00–17:30

På Folkhälsodalen den 6:e december arrangeras ett panelsamtal om hur resultaten kan tas vidare till att rädda liv. I samtalet medverkar företrädare från Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Cancerfonden och profession inom lungcancer.

För frågor om rapporten kontakta:

Peter Lindgren, verksamhetschef, Institutet för Hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE: tel: 046 32 91 00, e-post: [email protected], ihe.se

Andersson A, Wilking N, Fridhammar, A, Steen Carlsson, K, Lindgren, P: Lungcancer i Sverige – En analys av sjukdomsbörda och värdet av tidigare detektion, IHE Rapport 2021:10, IHE: Lund.

Rapporten publiceras 6 december 2021 kl. 09.00 på IHE. Rapporten är beställd av innovationsmiljön Nollvision Cancer med finansiering från Vinnova och AstraZeneca.

För frågor om Nollvision cancer kontakta:

Ebba Hallersjö Hult, verksamhetsledare Nollvision cancer: tel: 072-711 44 91, e-post: [email protected], nollvisioncancer.se

Bakgrund:

Det finns idag tydliga evidens för att ett införande av lungcancerscreening för högriskindivider skulle minska mortaliteten i lungcancer signifikant.

Två stora internationella studier har visat att man kan minska dödligheten i lungcancer mellan 20 och 40% genom att låta friska individer med hög risk att drabbas av lungcancer genomgå regelbundna kontroller med skiktröntgen, (1,2). Dessa studier har definierat högriskpatienter efter rökvanor och ålder. Att screening av högriskgrupper minskar mortaliteten är tydligt visat i dessa två studier och ytterligare studier för att påvisa att lungcancerscreening av högriskindivider minskar mortaliteten anses inte behövas.

  1. National Lung Screening Trial Research Team, Aberle DR, Adams AM, Berg CD, Black WC, Clapp JD, et al. Reduced lung-cancer mortality with low-dose computed tomographic screening. N Engl J Med. 2011 Aug 4;365(5):395–409.
  2.  de Koning HJ, van der Aalst CM, de Jong PA, Scholten ET, Nackaerts K, Heuvelmans MA, et al. Reduced Lung-Cancer Mortality with Volume CT Screening in a Randomized Trial. N Engl J Med. 2020 Feb 6;382(6):503–13.

Det här är vi

Nollvision cancer ska omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.

Om Nollvision cancer
Följ länk

Nytt partnerskap mellan de nordiska länderna och Nederländerna för kliniska studier inom cancer

De nordiska länderna tillsammans med Nederländerna har ingått ett strategiskt partnerskap kring kliniska studier inom cancerområdet. Från Sverige deltar den kliniska cancerstudien MEGALiT.

Den 16 november 2021 undertecknades en avsiktsförklaring mellan de nordiska studierna som ingår i Nordic Precision Medicine Trial Network, ProTarget i Danmark, MEGALiT i Sverige, IMPRESS-Norge och FIN-PROVE i Finland, och den nederländska DRUP.

– Detta samarbete bygger viktig praktisk erfarenhet kring precisionsmedicinska kliniska studier och är en vinst för cancerpatienter, forskare och industri. På längre sikt även hela cancervården och Sverige som land, säger Peter Nygren, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och nationell koordinator för MEGALiT-studien.

Samarbete som hjälper patienten

Genom samarbetet kommer data kunna samlas in snabbare och slutsatser dras om sällsynta kombinationer av diagnoser, mutationer och behandlingar som möjliggör införandet av nya läkemedel och behandlingssätt. Något som varje land enskilt för sig har svårt för när patientantalet är litet vid denna typ av individbaserad cancerbehandling.

Sverige, Danmark, Norge och Finland har sedan tidigare inrättat kliniska studier på cancerområdet modellerade efter den nederländska DRUP-studien. Målet är också att fler studiekohorter ska öppnas upp parallellt i alla nordiska studier.

– Genom ett bredare internationellt samarbete med de nordiska länderna och Nederländerna kan fler patienter bli hjälpta och kunskapen öka om hur vi behandlar cancerpatienter på ett sätt som tar hänsyn både till tumörens molekylära profil och tumörtyp, säger Lars Ny, överläkare, docent och onkolog ansvarig för MEGALiT-studien vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Förutsättning för träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård

Den nya innovationsmiljön ”Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care” är en nyckel för att samarbetet ska bli framgångsrikt. Innovationsmiljön beviljades i höstas finansiering på sammanlagt 40 miljoner kronor under fem år av den statliga innovationsmyndigheten Vinnova och det strategiska innovationsprogrammet Swelife.

– Det internationella samarbetet är ännu ett viktigt erkännande för det gedigna arbetet och satsningarna i MEGALiT. Nu kan det vi lär oss bidra till att flytta fram positionerna för kliniska studier inom precisionsmedicin. Det här gör skillnad för patienter både idag och på lång sikt, säger Peter Asplund, projektdirektör för MEGALiT.

Fakta om studierna

per den 16 nov 2021

DRUP-studie (Nederländerna): Öppnade för inklusion under Q3 2016. Inkluderat 1873 patienter varav 939 påbörjat behandling i kohorter (plus 130 patienter i uppföljningsstudier). 28 läkemedel, 3 kombinationer, 2 ytterligare läkemedel planerade.

ProTarget (Danmark): Öppnade för inklusion 01.09.2020. Inkluderat över 500 patienter för molekylär profilering, 86 screenade med ett behandlingsbart mål, 47 påbörjat behandling. 34 kohorter öppnade med 12 läkemedel (ytterligare 3 läkemedel planerade för 2022)

MEGALiT (Sverige): Öppnade för inklusion 22.10.2020. Inkluderat 54 patienter för molekylär profilering varav 7 screenade med ett behandlingsbart mål, 1 påbörjat behandling. 3 av 4 kohorter öppnade, med 3 av 4 läkemedel.

IMPRESS-Norway (Norge):  Öppnade för inklusion 01.04.2021. Inkluderat över 100 patienter för molekylär profilering varav 26 påbörjat behandling. 23 öppna kohorter med 8 läkemedel, planerat utökat antal läkemedel (23) under Q1 2022.

FINPROVE (Finland): Planerad öppna för inklusion Q1 2022 och omfattar 250 patienter. 12 läkemedel som under Q2 2022 utökas till 15.

Om Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care
Bakom initiativet ”Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care” står, förutom MEGALiT där såväl Region Uppsala och Västra Götalandsregionen ingår, följande aktörer: Nollvision cancer, Genomic Medicine Sweden (GMS), Regionala cancercentrum (RCC), Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), Handelshögskolan i Stockholm, Högskolan i Halmstad, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE), Nätverket mot Cancer, Lungcancerföreningen, samt branschindustriföreningarna Lif, Swedish Medtech och ASCRO.

Testbädden för precisionshälsa på cancerområdet är ett 5-årigt projekt med finansiering från Vinnova via det strategiska innovationsprogrammet Swelife. Projektet leds från innovationsmiljön Nollvision cancer. Koordinator är forskningsinstitutet SIR vid Handelshögskolan i Stockholm. Läs mer i pressmeddelandet.


MEGALiT står för ”A MolEcularly Guided Anti-Cancer Drug Off-Label Trial”.

För mer information om MEGALiT-studien kontakta:
Peter Nygren, överläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, nationellt koordinerande läkare: tel.: 070-425 07 19, e-post: [email protected]

För mer information om TEST BED SWEDEN FOR PRECISION HEALTH IN CANCER kontakta:
Ebba Hallersjö Hult, verksamhetsledare för Nollvision cancer, Stockholm School of Economics Institute for Research, tel. 072-711 44 91, e-post: [email protected], www.nollvisioncancer.se

Det här är vi

Nollvision cancer ska omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.

Om Nollvision cancer
Följ länk

Satsning på testbädd för kliniska studier inom cancervården får Vinnovastöd

Nollvision cancer och Genomic Medicine Sweden går samman med myndigheter, regioner, akademi, industri- och patientföreningar för att skapa en innovationsmiljö som underlättar införandet av mer träffsäker prevention och behandling inom cancervården.

Genom utlysningen Innovationsmiljöer inom Precisionshälsa 2021, har Vinnova valt att satsa på 11 innovationsmiljöer inom precisionshälsa som ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation.

Handelshögskolan i Stockholm är koordinator för Nollvision cancer och för den nya innovationsmiljön ”Test Bed Sweden for Clinical Trials and Implementation of Precision Health in Cancer Care”, som har beviljats finansiering i fem år av Vinnova och som kommer att ingå i det nationella strategiska innovationsprogrammet SWElife.

Ebba Hallersjö Hult, medgrundare och verksamhetsledare för både Nollvision cancer och den nya innovationsmiljön ”Test Bed Sweden for Precision Health in Cancer” är mycket glad över att Testbädden är en av de innovationsmiljöer Vinnova valt att satsa på.

– För cancerpatienter är detta en pusselbit för att nya innovationer ska kunna utvecklas så att fler ska kunna leva längre och bättre. Denna satsning befäster Nollvision cancer som kontaktpunkt för systeminnovation och stärker vår ambition att sprida nollvisionen globalt, säger Ebba Hallersjö Hult.

Porträtt av Ebba Hallersjö Hult
Ebba Hallersjö Hult. Foto: Micke Lundström.

Test Bed Sweden är en vidareutveckling av den Vinnova-finansierade innovationsmiljön Nollvision cancer som etablerades 2019 med den långsiktiga visionen att ingen ska dö till följd av cancer.

– Genom att utveckla och implementera precisionsmedicin genom diagnostik och behandling i klinisk rutin finns goda möjligheter att nollvisionen en dag kan uppnås. Att ge patienterna snabbare tillgång till, effektiv och nationellt jämlik precisionshälsa inom cancerområdet är avgörande, säger Hans Hägglund, nationell cancersamordnare och medgrundare av Nollvision cancer och Test Bed Sweden.

Porträtt av Hans Hägglund
Hans Hägglund. Foto: Micke Lundström.

Parallellt satsar Vinnova och medverkande partners 220 miljoner på den nationella kraftsamlingen Genomic Medicine Sweden (GMS) där man byggt upp ett nätverk och IT-infrastruktur för att möjliggöra implementeringen av precisionsmedicin.

– GMS är mycket glada att medverka i detta breda konsortium som tillsammans kan flytta positionerna för nationella kliniska studier inom cancer i Sverige. Inom GMS arbetar vi redan med en nationell, strukturerad implementering av genomik-baserad precisionsmedicin och ser fram emot att arbeta tillsammans för fler kliniska studier, säger Anders Edsjö, vice ordförande för GMS ledningsgrupp, sektionschef och överläkare i klinisk patologi vid Klinisk genetik och patologi, Region Skåne.

Porträtt av Anders Edsjö
Anders Edsjö. Foto: Nooreldin Zendehrokh.

Patientperspektivet är centralt i satsningen

– Nätverket mot cancer ser fram emot det gemensamma arbetet i testbädden med fokus på samskapande med patienter och närstående. Vi ser stora möjligheter att driva på för ett snabbare införande av kliniska studier och implementering av precisionsmedicin, säger Margareta Haag, ordförande i Nätverket mot cancer.

Porträtt av Margareta Haag
Margareta Haag. Foto: privat.

Regeringen har i Life Science-strategin en uttalad ambition att Sverige ska vara ett föregångsland för införande av precisionsmedicin i vården. Analyser pekar på att det är sannolikt främst inom cancervården som precisionsmedicin kommer att växa det kommande decenniet. Mellan 300 och 400 nya immunterapier, målriktade läkemedel och tumöragnostiska läkemedel kan vara godkända om tio år.

– Att kliniska studier genomförs i hälso- och sjukvården är en förutsättning för att patienter i Sverige ska kunna ta del av de fantastiska möjligheter som precisionsmedicin kan innebära. Projektet Vinnova nu beslutat att finansiera kommer att flytta fram positionerna för hur vi bedriver kliniska studier, vilket i sin tur innebär ökade förutsättningar för att fler läkemedelsföretag ska förlägga sina studier till Sverige och därigenom bidra till utvecklingen av precisionsmedicin, säger Frida Lundmark, sakkunnig policy vid Lif – de forskande läkemedelsföretagen

Porträtt av Frida Lundmark
Frida Lundmark. Foto: Lif.

Bakom initiativet och ansökan står 16 olika aktörer (se faktaruta nedan). Bredden av aktörer är något man ser som en nyckel för att lyckas. 

– Sverige behöver en innovationsmiljö för att stimulera till och underlätta nationella precisionsmedicinska studier för patienter med cancer. Här har vi samlat en rad viktiga aktörer som behöver vara med för att möjliggöra detta. Testbädden har en räckvidd nationellt och internationellt till initiativ och grupperingar som kan bidra och samarbeta, avslutar Richard Rosenquist Brandell, ordförande för GMS ledningsgrupp, professor och överläkare i Klinisk genetik vid Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset.

Porträtt av Richard Rosenquist
Richard Rosenquist Brandell. Foto: Rick Guidotti.

För mer information, kontakta:

Ebba Hallersjö Hult, tel: 072-711 44 91 [email protected]

Bakom initiativet och ansökan står följande aktörer: Nollvision cancer, Genomic Medicine Sweden (GMS), Regionala cancercentrum (RCC), Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), SciLifeLab, konsortiet bakom den kliniska studien MEGALiT som koordineras av Akademiska sjukhuset i Region Uppsala, Handelshögskolan i Stockholm, Högskolan i Halmstad, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (IHE), Nätverket mot Cancer, Lungcancerföreningen, samt branschindustriföreningarna Lif, Swedish Medtech och Ascro.

Det här gör vi

Vi har en vision om att transformera cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom. För att sträva mot visionen krävs innovativa lösningar och arbetssätt inom flera delar av samhället.

Om Nollvision cancer
Följ länk

Roche ny partner i Nollvision cancer

Nollvision cancer engagerar aktörer över hela samhället i strategiska insatser för att arbeta tillsammans i uppdraget att eliminera cancer som dödsorsak. Nu blir Roche en del av Nollvision cancer.

Ingen ska behöva dö av cancer, och fler ska leva längre och bättre. Det är den ambitiösa visionen som ligger till grund för innovationsmiljön Nollvision Cancer som startades i slutet av 2019 och finansieras av Vinnova. Nollvision cancer engagerar aktörer över hela samhället i strategiska insatser för att arbeta tillsammans i uppdraget att eliminera cancer som dödsorsak. Grundarna är Regionala Cancercentrum i samverkan vid Sveriges Kommuner och Regioner, Handelshögskolan i Stockholm, AstraZeneca och Elekta. Nu tar även Roche steget att bli en del av Nollvision cancer.

– Vi vill att alla som delar vår vision ska kunna samlas inom Nollvision cancer. Genom fler partners får vi ökade möjligheter att bredda vår verksamhet och knyta ihop vård, akademi, industri och patienter på fler sätt. Tillsammans jobbar vi för tidig upptäckt, bättre beslutsstöd och mer målinriktad behandling, säger Ebba Hallersjö Hult, samordnare för Nollvision cancer.

Det finns en mycket god överensstämmelse med Roche vision både inom läkemedel och diagnostik och vi är därför väldigt stolta över att bli en del av Nollvision cancers kärnteam.

– Det finns en mycket god överensstämmelse med Roche vision både inom läkemedel och diagnostik och vi är därför väldigt stolta över att bli en del av Nollvision cancers kärnteam. Närmast kommer vi att ha stort fokus på lungcancer där vi ser ett stort behov av att arbeta tillsammans för att lungcancer ska bli en kronisk eller botbar sjukdom, säger Helena Anderin, samhällspolitisk chef på Roche.

Pressbilder på Ebba Hallersjö Hult och Helena Anderin bifogas. För mer information, kontakta:

Ebba Hallersjö Hult, samordnare Nollvision cancer: 072-711 44 91
Helena Anderin, samhällspolitisk chef Roche: 0
70-612 12 18

Porträttbild på Ebba Hult, samordnare Nollvision cancer
Ebba Hallersjö Hult
Porträtt på Helena Anderin
Helena Anderin

Det här gör vi

Vi har en vision om att transformera cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom. För att sträva mot visionen krävs innovativa lösningar och arbetssätt inom flera delar av samhället.

Om Nollvision cancer
Följ länk

Patienter och närstående ska bli mer delaktiga i precisionsmedicin

Nollvision cancer arrangerar tillsammans med Genomic Medicine Sweden, Roche och Bayer fortbildningsträffar för patient- och närståendeföreträdare. Detta för att öka kunskapen om precisionsmedicin, hur det kan göra cancervården bättre och skillnaden det kan göra i patienters liv.

Omställningen av svensk hälso- och sjukvård går mot precisionsmedicin och individanpassning. För att det ska bli verklighet måste patienter och närstående få kunskap för att med sina erfarenheter och perspektiv tillsammans med professionen kunna bidra till en bättre och mer jämlik vård. Förståelse för varandra är grunden för ett effektivt samarbete och ett gott resultat.

För att skapa den förståelsen arrangeras ett antal fortbildningsträffar för patient- och närståendeföreträdare vid de Regionala Cancercentren (RCC) runt om i landet. Detta under rubriken ”Alla pratar om precisionsmedicin, men vad är det egentligen?”
– Precisionsmedicin utmanar hur vi jobbar och prioriterar, säger Ebba Hallersjö Hult som är samordnare för innovationsmiljön Nollvision cancer. Med precisionsmedicin ska behandlingen anpassas efter patientens genetik och molekylära förändringar. Det skapar nya behov, och för att kunna tillgodose dem behövs kunskap från olika håll.

– Precisionsmedicin griper in i alla delar av vården och kräver att både patienterna och de som behandlar dem sätter sig in i helt nya frågeställningar, säger Anders Edsjö, vice ordförande i GMS ledningsgrupp och aktiv inom arbetet kring diagnostik av och målinriktad behandling av cancer.
– Vi vill stärka patient- och närståendeföreträdare i deras roll och ha en dialog om hur precisionsmedicin kan göra cancervården bättre, effektivare och mer jämlik. Företrädarna kan sedan ställa frågor och lära sig mer om hur precisionsmedicin kan hjälpa dem och patienterna de representerar, säger Ebba.

Fortbildningsträffarna är digitala och går igenom vad precisionsmedicin är, vilken utveckling som är på väg och vilka möjligheter som finns med den nya diagnostiken och tumöragnostisk behandling. Tillsammans diskuterar patient- och närståendeföreträdarna, läkare och professorer hur behandling och kunskap kan nå ut bredare och skapa bästa möjliga nytta.

Under 2021 kommer det hållas en serie regionala fortbildningsträffar. Alla patient- och närståendeföreträdare ska få tillgång till information och möjlighet att ställa frågor. Första träffen är hos Regionalt cancercentrum Syd.

Pressmeddelandet som pdf

Om initiativtagarna

Nollvision cancer är en unik innovationsmiljö där olika aktörer tillsammans arbetar för att främja folkhälsa och för en bättre och snabbare integration av klinisk forskning och innovationer i cancervården, i Sverige och globalt. Den långsiktiga målsättningen är att Sverige ska bli världsledande på att förebygga, upptäcka, diagnostisera, behandla och organisera sig runt cancer – så att noll människor dör till följd av cancer och fler lever längre och bättre. 

Genomic Medicine Sweden (GMS) är en nationell satsning med visionen att stärka svensk sjukvård, forskning och samverkan med näringslivet inom precisionsmedicin. Tillsammans med patientorganisationer, hälso- och sjukvården, universitet och näringslivet utvecklar GMS förbättrad diagnostik, baserat på bred gensekvensering.

Bayer är en global koncern med kärnkompetens inom life science-områdena hälsa och näring. Produkterna och tjänsterna syftar till att hjälpa människor och möta utmaningarna med en åldrande och växande befolkning. Bayer har som målsättning att skapa värde genom innovation och tillväxt.

Roche är en global pionjär inom läkemedel och diagnostik som är fokuserad på att föra vetenskapen framåt för att förbättra människors liv. Den kombinerade styrkan av läkemedel och diagnostik under ett tak har gjort Roche ledande inom precisionsmedicin – en strategi som syftar till att ge rätt patient rätt behandling i rätt tid.

Bättre behandling, bättre liv

Vi vill hitta mer precis behandling, med fokus på målet och på att ge så lite biverkningar som möjligt. Både under och efter behandling. För det handlar inte bara om att överleva, utan också om att fortsätta leva.

Behandling och livskvalitet
Följ länk

Nollvision cancer blir värd för forskningsnätverk

Bättre precision i cancerbehandlingen och uppföljningen av enskilda patienters cancersjukdom är ett steg på vägen för att transformera cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom. Partnership for Precision Medicine in Cancer och Nollvision cancer går samman för att accelerera forskningen om precisionsmedicin, som sedan kan göra nytta för varje cancerpatient.

Partnership for Precision Medicine in Cancer (PPMC) är ett nätverk för att främja svensk translationell forskning om precisionsmedicin inom cancer. Bland annat genom att skapa bättre förutsättningar och organisering.
– Vi skapar en gemensam modell för insamling av prov och kliniska data från cancerpatienter, säger en av PPMC:s grundare Tobias Sjöblom, professor vid Uppsala universitet och ansvarig för den nationella samordningen. Målet är att fler cancerpatienter ska kunna ingå i precisionsmedicinska forskningsprojekt oavsett var i Sverige de bor. Vi vill nu rikta oss utåt och hitta synergieffekter med andra aktörer som delar vår vision.

Därför blir Nollvision cancer värd för samordningen av utåtriktade aktiviteter. Nollvision cancer är en innovationsmiljö som engagerar aktörer för att tillsammans eliminera cancer som dödsorsak. Som värd för PPMC ska Nollvision cancer planera och genomföra utåtriktade aktiviteter, ta fram en modell för hur fler diagnoser utöver lungcancer kan anslutas till nätverket samt hitta finansiering för att samla in patientmaterial och möjliggöra forskning.
– Vi vill väcka intresset för forskning om precisionsmedicin hos industri, vård, finansiärer och patienter, säger Nollvision cancers ordförande Hans Hägglund. Forskning som är grundad i den kliniska verkligheten är ett steg på vägen mot att ingen ska behöva dö av cancer.

Tillsammans ska de två aktörerna jobba fram en flexibel, tvärsektoriell och tvärfunktionell modell för det delade värdskapet. För sömlös integration kommer Tobias Sjöblom, ingå i Nollvision cancers kärnteam och Nollvision cancers samordnare, Ebba Hallersjö Hult, kommer att ingå i PPMC-nätverkets styrgrupp.

Dialog förbättrar forskningen

Vården har blivit mer och mer produktionsinriktad. Det tror vi är fel väg att gå. Dels är det svårt för personalen att återhämta sig, dels minskar tiden till forskning och studier.

Forskning, kliniska prövningar och register
Följ länk