Lösningar i fokus på Sweden-India Health Talks 2020

Hur stärker vi cancervården och gör den mer motståndskraftig, särskilt i ljuset av de utmaningar som covid-19 ställt oss inför? Det diskuterades i ett rundabordssamtal under Sweden–India Health Talks 2020 den 11 december. Nollvision cancers Ebba Hallersjö Hult deltog, tillsammans med Karin Elinder från Cancerfonden.

Försenad diagnostik, uppskjuten screening och uppskjuten behandling – pandemin ställer oss inför flera utmaningar. Det, och andra utmaningar för cancervården, diskuterade experter från offentlig och privat sektor i Indien och Sverige, i Sweden–India Health Talks som en del av Sweden–India Nobel memorial week.

Rundabordssamtalet fokuserade på att identifiera cancerrelaterade utmaningar och hur pandemin kräver mer än innovation i lösningarna. De mest kritiska hindren i vårdkejdan identifierades som screening och tidig upptäckt, socioekonomiska skillnader, brist på kunskap om cancer och cancerprevention bland befolkningen samt ojämlik tillgång till vård. För att hitta vägar förbi dessa hinder delade vi erfarenheter, best practice och nytänkande förslag. Samarbete är centralt för att hitta en hävstångseffekt i den teknologiska utvecklingen och för att arbeta tvärfunktionellt, såväl kring den enskilda patientens vård som i att utveckla preventionsarbete genom till exempel beteendevetenskap. Tillsammans jobbar vi för en bättre global cancervård!

Läs mer om India–Sweden Healthcare Innovation Centre.

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Har du idéer som kan förbättra cancervården?

Vi vill gärna att fler aktörer engagerar sig Nollvision cancer, genom samarbeten i specifika insatser och genom partnerskap. Tillsammans kan vi skapa ännu större nytta för patient och samhälle.

Engagera dig
Följ länk

Lungcancerscreening – vad är framgångsfaktorerna i Storbritannien?

Livmoderhalscancer, kolorektalcancer och bröstcancer är exempel på cancerformer som ofta upptäcks tidigt genom screening. Det räddar flera hundra liv varje år. Kan screening fungera för lungcancer? Storbritannien har testat. För att lära oss av deras projekt, resultat och tankar möttes vi i ett digitalt samtal.

Storbritannien har genomfört flera projekt och studier om lungcancerscreening. I slutet av september fick vi ta del av deras lärdomar från sjukvården, universitet och medicinteknikbolag, som en del i arbetet med att se om ett nationellt screeningprogram för lungcancer kan vara något för Sverige.

Dr. Philip Crosbie, Manchester University, delade med sig av ett projekt i Manchester, där de genom en enkätundersökning kommit till insikten att patienter tyckte att det var opraktiskt att besöka kliniken. Därför införde de en screeningbuss för att ta tjänsten direkt till patienten.

Professor David Baldwin, East Midlands Cancer Alliance, berättade hur de hittade och tog kontakt med svåråtkomliga patienter – en kombination av mobil screening och telefonkontakt. Han betonade styrande protokoll som en förutsättning för enhetlig och standardiserad vård. Baldwin lyfte också vikten av rådgivande kommittéer och att lära av varandra.

Ytterligare ett brittiskt projekt, där den statliga sjukvården, Oxford University och aktörer från life science industrin jobbar tillsammans, undersöker hur AI kan diagnostisera lungcancer mer exakt och snabbt. Och samtidigt minska mängden invasiva ingrepp. Algoritmer blir sjukvård. 

Professor Annie Mackie, Public Health England, beskrev hur Storbritannien ser på ett nationellt screeningprogram för lungcancer. Nu, när det kommit mer bevis från publicerade studier i Nederländerna och USA på att riktad screening är effektivt mot lungcancer, diskuterar de en policyförändring – men det finns fortfarande en hel del frågor som behöver svar. Hur väljer man vilka som ska screenas? Vilka etiska ställningstaganden måste göras? Hur ska screeningen byggas upp?

Den svenska forskaren Mattias Johansson delade med sig av forskargruppens arbete vid International Agency for Research on Cancer med att använda biomarkörer som modell för att hitta rätt patienter. Om screeningen till exempel bara innefattar rökare så missas en stor patientgrupp. Det framtida målet är att kunna förutse risker med hjälp av proteiner, som komplement till risker som upptäcks via frågeformulär.

Framgångsfaktorerna från Storbritannien kan sammanfattas med att vården ska vara tillgänglig på medborgarens och patientens behov, att samverkan mellan klinik, forskning och andra aktörer behövs, och att digitala verktyg kan göra vården effektivare. Lungcancerscreening fungerar, men måste genomföras på rätt sätt för att ge resultat, vara effektivt och rädda liv.

Mer om workshoppen

Agenda för kunskapsutbytet Följ länk

Erfarenheter från studier om lungcancerscreening i England, potentiell ny teknologi och tankar från Englands nationella screeningkommitté.

Vilka som deltog i kunskapsutbytet Följ länk

Experter från England och Sverige träffades i ett digitalt samtal.

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk