Visionsdriven hälsa gör studiebesök hos Nollvision cancer

För att lära av varandra har de fem visionsdrivna innovationsmiljöer som fick finansiering från Vinnova bestämt sig för att göra studiebesök hos varandra. Den 23 april var besöket hos Nollvision cancer.

Samla aktörer runt en inspirerande vision i tvärsektoriell och tvärdisciplinär samverkan för att uppnå systeminnovation – det var utlysningen som Nollvision cancer, ATMP Sweden, Nollvision undernäring hos äldre, Informationsdriven hälso- och sjukvård genom AI-tillämpning och Antibiotikasmart Sverige svarade på. De fem visionsdrivna innovationsmiljöerna har nu börjat göra studiebesök hos varandra för att lära, skapa synergier och inspireras för samarbete framöver. Myndigheten bakom utlysningen, Vinnova, deltog också.
– Precis som att vi ska förhindra silos i våra respektive hälsoområden, ska vi inte bygga innovationssilos heller, säger Viktoria Asplund, innovationsledare på Nollvision cancer. Vi kan lära av varandra och vad vi gör i miljöerna.

Precis som att vi ska förhindra silos i våra respektive hälsoområden, ska vi inte bygga innovationssilos heller.

Målet med studiebesöken är att hitta beröringspunkter och platser att kroka an med varandra. Och inspireras av hur och för vad miljöerna jobbar.
– Vi har en tydlig vision men för att nå dit måste vi jobba med många områden, säger Suzanne Håkansson från AstraZeneca, som är med i Nollvision cancers kärnteam. Med prevention, tidig upptäckt, behandling och rehabilitering. Och forskning, kliniska prövningar och register, ligger som stöd. Vi har också stort fokus på organisation, ekonomi och etik, för att bättre se helheten.

Nollvision cancer bygger på befintliga strukturer, säger Ebba Hallersjö Hult, samordnare för Nollvision cancer.

Utan en hållbar industri med fortsatt bra export och relevanta investeringar och kompetens till Sverige kommer vi inte kunna erbjuda en offentligt finansierad cancervård i världsklass.  

– Vi försöker göra verkstad av flera mål i tre nationella strategier. Den nationella cancerstrategin så klart, men också life science-, investerings- och exportstrategin. Utan en hållbar industri med fortsatt bra export och relevanta investeringar och kompetens till Sverige kommer vi inte kunna erbjuda en offentligt finansierad cancervård i världsklass.  

En fråga som ställdes under studiebesöket var den om mätning – hur mäter man effekten av en innovationsmiljö? Det är mycket som behöver mätas: utfall för patient, effektivisering i vården eller ekonomiska besparingar. Samtidigt är det svårt att veta vad som hänt om innovationsmiljön inte fanns. Frågan föreslås bli ett tema för ett framtida webbinarium.

Under studiebesöket fick deltagarna lyssna på tre föredrag:

En spaning om cancervården 2030

Porträtt på Hans Hägglund, nationell cancersamordnare

Hans Hägglund, nationell cancersamordnare och ordförande i Nollvision cancer, tar en titt i kristallkulan. År 2030 tror Hans att det är större fokus på prevention – upp mot 30 procent av all cancer kan förebyggas och goda levnadsvanor förbättrar även överlevnaden för den som drabbas. 2030 upptäcker vi cancer tidigare med AI som upptäcker alarmsymtom, genetiska tester tillgängliga på apotek och screening för fler cancerformer. Patienter kommer vara ännu mer i fokus och aktivt delta i beslut och behandling. Vård i hemmet är en självklarhet – lika självklart som att det kommer gå att söka vård i hela Europa. Precisionsmedicin, digitalisering, och privatisering kommer också vara självklarheter år 2030, spår Hans Hägglund.

Diagnosen som blev en drivkraft

Mia Rajalin, patientföreträdare i Nollvision cancer, berättar om hur hennes diagnos blir ett driv att göra vården bättre. På 18 månader sökte hon, en fysiskt aktiv person som aldrig rökt, vård 14 gånger. Hon fick höra att det var stress. Lunginflammation. Diskbråck. Akut bronkit. Ta en alvedon och kom tillbaka om två veckor. Till slut sattes diagnosen lungcancer. Och sedan dess har Mia Rajalin arbetat för att förbättra cancervården och särskilt för tidigare upptäckt i primärvården. Bland annat som medlem i Lungcancerföreningen och Nollvision cancers kärnteam.

Strukturerade svarsmallar kan rädda liv

Stefan Dubois, patolog på Skånes Universitetssjukhus, berättar om projektet med strukturerade svarsmallar för cancerdiagnostik. De ska ta fram ett nationellt system för att strukturera och hantera patologiska data om patienter, så att de blir enhetliga, kompletta och tydliga i hela landet. Förhoppningen är att standardiserade, säkra svarsmallar gör att det går snabbare att komma till diagnos och behandling. En utmaning ligger i att göra svarsmallarna användarvänliga – de får inte ta mer tid att fylla i än vad läkarna gör idag.

Nollvision cancer utmanar rådande ekosystem

Färre ska bli sjuka och dö i cancer. För att det ska gå behöver vi tänka nytt. Både när det gäller att utveckla nya lösningar och att bli bättre på att använda det som finns. Här samlas vi för att tillsammans hitta lösningarna som förändrar cancervården och räddar liv.

Fem områden vi vill förnya
Följ länk

Vision för innovation

Fem visionsdrivna innovationsmiljöerna inom hälsa fick finansiering av Vinnova i november 2019. Nollvision cancer är en av dem. Miljöerna ska engagera aktörer över hela samhället för att tillsammans göra skillnad för invånares hälsa.

Visionsdriven hälsa
Följ länk

Forskare följer Nollvision cancer för framtida innovation

Är miljöer som Nollvision cancer en bra lösning för att snabba på innovation? Det ska doktoranden John-Erik Bergkvist forska på – metodiken för att bygga en visionsdriven innovationsmiljö.

John-Erik Bergkvist, doktorand på House of Innovation, Handelshögskolan i Stockholm

Nollvision cancer ska vara en innovationsmiljö som engagerar aktörer från olika sektorer och discipliner för att nå en vision: att ingen ska behöva dö av cancer. Fenomenet med visionsdrivna innovationsmiljöer är inte nytt – men det finns inte så mycket forskning om det. Än. Doktoranden John-Erik Bergkvist, vid House of Innovation, Handelshögskolan i Stockholm, ska börja ändra på det.  
– Nollvision cancer är en spännande verksamhet, säger han. De utgår från en utlysning från Vinnova, om visionsdriven hälsa. Utifrån idéer om att innovation kan accelereras genom samarbete och en tydlig riktning.

Det bygger på tankar om att det sällan är en aktör som står för hela värdet. I cancervårdens fall är det många aktörer. Läkemedelsindustrin, medtechindustrin, läkare, sjuksköterskor, IT-stöd – allt som krävs för en bra cancervård. Idén är att de inte ska bedriva innovationsarbete var och en för sig, utan utforska gemensamma projekt i ett slags ekosystem.

Tidigare forskning har främst riktat in sig på samarbeten mellan organisationer eller sätt att styra ekosystem. Nollvision cancer handlar mer om att skapa en arena och förutsättningar för långsiktig dialog – så att det blir naturligt att samarbeta. Gärna i lite oanade konstellationer.
– Teoretiskt handlar det om att förändra informella och formella institutioner. Antagandet i Vinnovas utlysning är att breda arenor för kunskapsutbyte kan föda nya idéer och öka innovationsförmågan i ekosystemet i stort.

Ord som tvärsektoriella, tvärdisciplinära, flexibla och dynamiska genomsyrar utlysningen.
– Det bygger på tankar om att det sällan är en aktör som står för hela värdet. I cancervårdens fall är det många aktörer. Läkemedelsindustrin, medtechindustrin, läkare, sjuksköterskor, IT-stöd – allt som krävs för en bra cancervård. Idén är att de inte ska bedriva innovationsarbete var och en för sig, utan utforska gemensamma projekt i ett slags ekosystem. Och försöka få ekosystemet att åstadkomma systeminnovation.

Hälso- och sjukvård är mer än bara behandling, det är också att organisera för att utföra behandlingen. Då behövs givetvis kunskap om hur man gör det på ett effektivt sätt.

John-Erik Bergkvist ska följa hur Nollvision cancer byggs upp och tas emot, vad det finns för främjandefaktorer och hindrandefaktorer. En longitudinell processtudie. Det kommer vara temat för en av artiklarna i hans doktorsavhandling, som oftast innehåller fyra–fem artiklar.
– Resten är experimentstudier – om vad som spelar roll för dem som ska engagera sig i ekosystemet, hur den innovativa förmågan påverkas av utbildning och hur mottagliga olika professioner är för andra professioners idéer.

Att Nollvision cancer är en innovationsmiljö inom just hälso- och sjukvård var något som lockade John-Erik Bergkvist, som har erfarenhet av vårdfrågor sedan tidigare. På hans CV står bland annat analytiker på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys samt utredare i Regeringskansliets utredning Framtidens specialistsjuksköterska – ny roll, nya möjligheter. Så han är väl bevandrad i de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. Organiseringen är en av dem.
– Hälso- och sjukvård är mer än bara behandling, det är också att organisera för att utföra behandlingen. Då behövs givetvis kunskap om hur man gör det på ett effektivt sätt.

Det finns en viss skepsis mot vad man ser som ”externa” påhitt. Nollvision cancer har dock särskilda förutsättningar. De består av en bred mix av personer ”inifrån” vården. Och inte bara professionen, utan även patienter, läkemedelsindustrin och medtechindustrin.

Genom att studera Nollvision cancer och förutsättningarna för innovation hoppas John-Erik Bergkvist på att kunna kunskapsgenerera om organiseringen och dra generella lärdomar som kan användas för liknande miljöer. Om visionsdrivna innovationsmiljöer är något för framtiden. Hans handledare är docent Anna Essén.
– John-Eriks forskning bidrar i sig till visionen genom att kritiskt granska vad Nollvision cancer egentligen gör. Ibland gör man inte det man tror att man gör. Det ökar Nollvision cancers egen reflektionsförmåga och därmed kapacitet att anpassa sig, förbättra sig, och nå sina mål. 

Anna Essén, docent vid House of Innovation, Handelshögskolan i Stockholm

Anna Essén poängterar att innovationsmiljöer inte är något nytt, utan har funnits i olika sammanhang tidigare. Med varierade resultat.
– Det finns en viss skepsis mot vad man ser som ”externa” påhitt. Nollvision cancer har dock särskilda förutsättningar. De består av en bred mix av personer ”inifrån” vården. Och inte bara professionen, utan även patienter, läkemedelsindustrin och medtechindustrin.

Nollvision cancer matchar aktörer med kompletterande idéer – det reducerar transaktionskostnader och aktörer kan få hävstång på sina investeringar. Ingen kan bygga en helhetslösning själv – kanske handlar det istället om att låta aktörer bygga på varandras bidrag. Där tror jag att Nollvision cancer gör en skillnad redan nu.

Just nätverket av aktörer är något som Anna Essén ser som en styrka.
– Nollvision cancer matchar aktörer med kompletterande idéer – det reducerar transaktionskostnader och aktörer kan få hävstång på sina investeringar. Ingen kan bygga en helhetslösning själv – kanske handlar det istället om att låta aktörer bygga på varandras bidrag. Där tror jag att Nollvision cancer gör en skillnad redan nu.

Nollvision cancer utmanar rådande ekosystem

Färre ska bli sjuka och dö i cancer. För att det ska gå behöver vi tänka nytt. Både när det gäller att utveckla nya lösningar och att bli bättre på att använda det som finns. Här samlas vi för att tillsammans hitta lösningarna som förändrar cancervården och räddar liv.

Fem områden vi vill förnya
Följ länk

Strukturerade svar kan spara tid och rädda liv

För att ställa en cancerdiagnos krävs prover och analyser från en patolog. Men patologer i olika regioner skriver sina utlåtanden på olika sätt. Det gör kvaliteten ojämn och svaren svåra att analysera. Standardiserade svarsmallar kan förändra detta, och få alla patologer att svara på ett enhetligt sätt i hela Sverige.

Inom insatsen Strukturerade svarsmallar inom cancerdiagnostik jobbar patologer och IT-utvecklare för att ta fram nationella svarsmallar. Förhoppningen är att få enhetliga, kompletta och tydliga patologiska svar i hela landet, som är kvalitetssäkrade av Svensk Förening för Patologi. Svar som sedan kan användas för vård och beslutsstödsystem inom vården, i AI-lösningar och i forskning, och sålunda förbättra diagnostik och behandling av cancerpatienter.

Ett strukturerat, nationellt verktyg kan spara tid för vården, göra förloppen tydligare och svaren enklare att tolka, tror Stefan Dubois som är patolog på Skånes Universitetssjukhus och hans kollega Carlos Fernández Moro på Karolinska Universitetssjukhuset. Insatsen drivs och utvecklas genom samverkan mellan Svensk Förening för Patologi, den nationella IT-plattform för hantering av register om cancerpatienter INCA, Regionala Cancercentrum RCC och med stöd av Socialstyrelsen. Nollvision cancer är katalysator och medfinansiär för insatsen.

Nationella svarsmallar inom patologi möjliggör överföring av strukturerade data, minskar dubbeldokumentationsbehovet och skapar goda förutsättningar att använda, analysera och sammanställa patologisvar i individuella patientöversikter, nationella kvalitetsregister och studier.

Nu pågår insatsens första fas – förarbete och systemutveckling. Den börjar med  ”Funktionell Design”, en algoritm som bland annat styr vilka rubriker som visas, på vilket sätt och hur de interagerar med varandra.
– Patologen ska bara se rubriker som är relevanta för sammanhanget, säger Stefan Dubois. Med fördefinierade rubriker istället för fritext så blir det möjligt att automatisera slutsatserna till utlåtandet.

Svarsmallarna är mappade till Snomed CT, en internationell medicinsk terminologi och kodningssystem som gör att information kan överföras mellan olika system med bibehållen betydelse. Entydigt, säkert och jämförbart. Koderna är inbyggda i svarsmallen, patologen behöver alltså inte leta efter rätt kod själv. Andra kodsystem ska läggas in parallellt, till exempel WHO kodsystem ICD-O.

Ambitionen är att de standardiserade svarsmallarna ska tillgängliggöras från ett nationellt förvar av elektroniska svarsmallar, för att sedan sparas ned ifyllda och med komplett kodering i det egna laboratoriets system. Relevanta data överförs direkt till de nationella kvalitetsregistren.
– När svarsmallen på det nationella förvaret uppdateras så får alla patologer i landet uppdateringarna direkt. Och kodningen i Snomed CT säkerställer att all information i patologisvar går att maskinberäkna och kan användas för forskning, analytics och AI-utvecklingar.

Strukturerade svar är en stor tillgång för vården – blir det lättare att tolka svaren kan vi snabbare och säkrare komma till behandling.

– Nationella svarsmallar inom patologi möjliggör överföring av strukturerade data, minskar dubbeldokumentationsbehovet och skapar goda förutsättningar att använda, analysera och sammanställa patologisvar i individuella patientöversikter, nationella kvalitetsregister och studier, säger Torbjörn Eles, IT-ansvarig på INCA.

Den aktuella insatsen fokuserar på lungcancer svarsmall. Men förhoppningen är att lösningen kan leda till liknande svarsmallar för alla cancertyper och andra sjukdomar.
– Strukturerade svar är en stor tillgång för vården – blir det lättare att tolka svaren kan vi snabbare och säkrare komma till behandling, avslutar Carlos Fernández Moro.

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Insatser som skapar systemtransformation

Ingen ska dö till följd av cancer. För att nå visionen bidrar Nollvision cancer till flera insatser som ska skapa systemtransformation i cancervården.

Läs om fler insatser
Följ länk

Precisionsmedicin kan göra vården effektivare, jämlikare och bättre

One size fits all gäller inte längre. Precisionsmedicin har nått flera framsteg de senaste åren. Snabb utveckling i forskning och teknologi skapar förutsättningar för en systemtransformation. Men med det följer utmaningar och konsekvenser – men vilka? Och vad är precisionsmedicin egentligen? Det diskuterade runt 60 deltagare på ett digitalt rundabordssamtal.

Många initiativ inom precisionsmedicin är igång. För att samla bilden av initiativen i Sverige, kunskapsläget och vässa samverkan bjöd Nollvision cancer och Regionala cancercentrum in till ett rundabordssamtal. Bland deltagarna fanns företrädare från patientföreningar, Regionala cancercentrum i Samverkan, myndigheter, industri, akademi och olika experter.

Så vad är precisionsmedicin? Precisionsmedicin handlar om att skräddarsy hälso- och sjukvården för en undergrupp att patienter. Baserat på genetik, miljö och livsstilsfaktorer kan diagnostik, behandlingar och beslut förbättras och bli mer precisa. Det handlar om molekylärbiologi, genetisk sekvensering, nya avbildningstekniker, genterapi, AI, maskininlärning och datahantering. David Gisselsson Nord, professor och överläkare i molekylär patologi i Södra Sjukvårdsregionen, gav exempel från verkligheten: genetisk sekvensering av barncancer.
– Precisionsdiagnostik kommer vara till stor nytta för många, säger David Gisselsson Nord, men han poängterar också att det ibland bara fungerar under en viss tid. Vi kan inte ha en statisk behandling när cancer är föränderligt i sin natur.

Framsteg med flytande biopsier, AI, blodprover och nationella samarbeten

Därefter följde samtal om framstegen inom precisionsmedicin. Richard Rosenquist Brandell, professor och överläkare i klinisk genetik på Karolinska institutet, berättade om Genomic Medicine Sweden (GMS), där han är ordförande. GMS samordnar införandet av precisionsmedicin i hela landet, har center på de sju universitetssjukhusen och har startat en nationell genomikplattform för att dela data över hela landet
– Vi tar fram standarder, hur man ska analysera och tolka, hur man ska göra precisionsdiagnostiken och bygga team på respektive center som kan använda det i behandling. Samtidigt blir det en bra resurs för forskning och innovation eftersom vi kan samla hela landets data.

AI kan förbättra moment vi redan har idag, bygga om arbetsflöden och inte minst göra saker som vi inte kunde göra förut, som att förutspå förlopp. Men det gör också att det behövs nya kompetenser inom vården, till exempel datavetare.

Fredrik Enlund, docent i molekylär patologi på Region Kalmar län, pratade om flytande biopsier, en särskild provtagning som kan fånga heterogeniteten i tumörer. Det vill säga genetiska kloner och mutationer inom samma tumör.
– Heterogena tumörer är en utmaning – vilken klon ska behandlas primärt och vad gör vi när patienten fått en målstyrd behandling men har fått en klon som tål den första behandlingen? frågar Fredrik Enlund. Där har vi en nytta med flytande biopsier. De kan fånga den heterogeniteten och minska risken för resistens om sjukdomen utvecklas. Flytande biopsier kan också användas vid svårstuckna tumörer för att hitta rätt behandling.

Möjligheterna med AI är stora för precisionsmedicin, menar Claes Lundström, adjungerad professor vid Linköpings universitet. Det kan spara mycket tid för de som arbetar inom vården och rädda liv.
– AI kan förbättra moment vi redan har idag, bygga om arbetsflöden och inte minst göra saker som vi inte kunde göra förut, som att förutspå förlopp. Men det gör också att det behövs nya kompetenser inom vården, till exempel datavetare.

Peter Nygren, överläkare och professor i cancerfarmakologi vid Uppsala universitet och nationell koordinator av projeket MEGALiT, berättade om projektet – ett nationellt samarbete för att under kontrollerade former implementera nya arbetssätt inom onkologin.
– Vi ska testa tumörrespons, genomförbarhet och säkerhet för olika läkemedel på olika diagnoser, säger Peter. Det bäddar för mer avancerad precisionsmedicin i nästa steg.

Det finns knutpunkter i livet där man träffar vården. Barnavårdscentralen, skolhälsovården, screeningprogram. När man ändå har kontakt med vården skulle man kunna lägga till ett blodprov för att hitta biomarkörer för cancer. Slutmålet kanske till och med kan vara ett blodprickstest i hemmet?

Precisionsmedicin kan också göra det möjligt att tidigt hitta sjukdomar och anlag för dem. Beatrice Melin, professor och överläkare vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, menar att enkla blodprover kan ge många svar.
– Det finns knutpunkter i livet där man träffar vården. Barnavårdscentralen, skolhälsovården, screeningprogram. När man ändå har kontakt med vården skulle man kunna lägga till ett blodprov för att hitta biomarkörer för cancer. Slutmålet kanske till och med kan vara ett blodprickstest i hemmet?

Myndigheter utreder precisionsmedicins påverkan och nytta

Rundabordssamtalet bjöd också på en lägesuppdatering från myndigheters pågående utredningar. Johan Strömblad, projektledare på Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, pratade om precisionsmedicins påverkan på hälso- och sjukvården.
– För att nå visionen krävs politiska prioriteringar, omställningsresurser, patientdelaktighet, integration av forskning och klinisk verksamhet samt hälsodata. Bland annat. Vi behöver ställa frågorna hur vi driver tvärsektoriell utveckling i kunskapsstyrningsorganisationen, vilka avgränsningar som är lämpliga för nationellt högspecialiserad vård och vilken personal som behöver vilken kunskap.

När behandlingarna blir mer individualiserade för varje patient, hur utvärderar vi nyttan av behandlingen i samhället?

Anna Alassaad, projektledare på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, rapporterar läget för hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin – hur betalningsmodeller kan utvecklas för att hantera de stora behandlingskostnaderna och osäkerheterna.
– När behandlingarna blir mer individualiserade för varje patient, hur utvärderar vi nyttan av behandlingen i samhället? Det är ett av de teman vi jobbar med i analysen. Ett annat tema är värdet – precisionsmedicin kommer med nya möjligheter, som tidigare riskidentifiering och möjligheter till bot. Fångas de värdena upp i de traditionella hälsoekonomiska analyserna?

Flera samverkansprojekt utvecklar precisionsmedicin

Uppdaterade oss om läget i olika samverkansprojekt för utveckling av precisionsmedicin. Simon Ekman, överläkare och docent i onkologi vid Karolinska Universitet, pratade om Partnership for Precision Medicine in Cancer (PPMC) – en satsning för att stärka svensk translationell forskning om precisionsmedicin, med samordning av biobanking, kliniska data och forskningsdata från patienter. PPMC är en virtuell organisation med regionala noder på universitetssjukhus och Regionala cancercentrum.
– Vi vill åstadkomma bättre precision i behandlingar, underlätta uppföljning och hitta nya behandlingsmetoder, berättar Simon Ekman.

– Arbete på lokal nivå är essentiellt för att det ska hända på plats, menar Anna Martling. Det handlar om att bygga förståelse hos chefer och medarbetare om vad precisionsmedicin är. Nya arbetssätt är nödvändiga – nya sätt att tänka kring organisation. Akademin behöver bli en tydligare del av sjukvården.

Anna Martling, professor i kirurgi och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, leder Taskforce för accelererad utveckling av precisionsmedicin. Målet är att accelerera utveckling och samordna aktiviteter inom Region Stockholm, genom att jobba för en implementering i hälso- och sjukvården. Så att det kommer patienter tillgodo.
– Arbete på lokal nivå är essentiellt för att det ska hända på plats, menar Anna Martling. Det handlar om att bygga förståelse hos chefer och medarbetare om vad precisionsmedicin är. Nya arbetssätt är nödvändiga – nya sätt att tänka kring organisation. Akademin behöver bli en tydligare del av sjukvården.

Vi vill åstadkomma bättre precision i behandlingar, underlätta uppföljning och hitta nya behandlingsmetoder

Samverkansprogrammet Hälsa & Life Science tar avstamp i Life Science-strategin. I den står bland annat att Sverige ska vara ledande för införandet av precisionsmedicin. Frida Lundmark från LIF är koordinator.
– Vi ska fungera som kitt. Vi ska inte identifiera eller initiera egna initiativ, utan hjälpa till och lyfta de regionala initiativ som pågår och öka förutsättningarna för att de får nationell spridning och implementering, berättar Frida Lundmark. Vi ska också bygga förslag till Regeringskansliet utifrån vad som redan är initierat och ge extra muskler och drivkraft till dem.

Diskussionsgrupper gav medskick till vidare analysarbete

De 60 deltagarna delades in i grupper för att svara på frågor om vilka insatser som kommer krävas de kommande åren för att precisionsmedicin ska kunna användas för att säkerställa god, jämlik och effektiv cancervård, samt vilka konstellationer av aktörer som behövs för att uppnå detta. De teman som var uppe för diskussion spände mellan teknikutveckling och policyutveckling.

Bland svaren finns bland annat förslag om att standardisera och samordna betalningsmodeller, datadelning och riktlinjer nationellt. Vikten att utveckla kompetenser inom precisionsmedicin poängteras, men också behovet av att införa helt nya kompetenser och utbildningar. Flera tar också upp att nyttan och vinsten med olika terapier, läkemedel och hälsoekonomi behöver utvärderas. Förslagen handlar också om att öka förståelsen för värdet av forskningsinvesteringar och sätta Sverige på den internationella kartan. Att bli bättre på att hitta och involvera patienter kommer också upp.

Svaren och förslagen blir en del av det underlag som RCC i samverkan har med sig i ett vidare arbete. Förhoppningen är att det kan leda till fortsatta analyser och samarbeten i olika frågor.

Tack till alla deltagare!

Agenda och sammanställning av gruppdiskussioner Följ länk

Ta del av rundabordssamtalets agenda och vad grupperna kom fram till för utvecklingspunkter och samarbetskonstellationer.

Storyboard Följ länk

Vilka utmaningar och konsekvenser som framstegen inom precisionmedicin har inneburit och hur detta kommer påverka cancerpatienterna och vårdkostnaden lägger grund för RCC i samverkans vidare analysarbete.

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling. Och får större chanser att nå nollvisionen.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk

Bättre behandling, bättre liv

Cellgifter ger sig på även friska celler. Vi vill hitta mer precis behandling, med fokus på målet och på att ge så lite biverkningar som möjligt. Både under och efter behandling.

Behandling och livskvalitet
Följ länk

Stor potential att minska insjuknandet i cancer

Individanpassat stöd för att uppnå eller bibehålla hälsosamma levnadsvanor borde vara en naturlig del i dialogen mellan hälso- och sjukvårdspersonal, patienter och dess närstående. Det säger Regionala cancercentrum (RCC) i samverkan i sin nationella plan för att förebygga cancer, där de även berättar hur de ska stödja vården och driva förändring de närmsta åren.

Utgångspunkten i den nationella cancerpreventionsplanen är den Europeiska kodexen mot cancer och RCC:s övergripande mål om att minska skillnader mellan grupper när det gäller insjuknande och överlevnad i cancer. Samverkan mellan aktörer är avgörande.

Ellen Brynskog

RCC ska främst stödja hälso- och sjukvården med verktyg och råd för att upptäcka ohälsosamma levnadsvanor och öka jämlikheten, men även skola, föreningsliv och fysisk närmiljö ska beaktas. Ellen Brynskog, som jobbar på RCC Väst och är ordförande i den nationella arbetsgruppen för cancerprevention, har varit med och tagit fram planen.
– Den nationella cancerpreventionsplanen konkretiserar hur RCC kan bidra till att minska insjuknandet i cancer de närmsta åren. Med planen vill vi flytta fram positionerna för vårt preventiva arbete och vara en del i den rörelse som jobbar för att ett hälsofrämjande förhållningssätt i och utanför vården normaliseras ytterligare. 

I grund och botten ser jag det som en jämlikhetsfråga. Dagligrökningens fördelning i befolkningen idag eldar på ojämlikheten i hälsa och gör redan utsatta grupper mer sårbara. Insatser i hela samhället måste formas för de som har störst behov av att förändra sina levnadsvanor.

En central insats för minskat cancerinsjuknande är att få färre – helst inga – att börja röka. I debattartikeln Läkarkårens tyngd behövs för att uppnå ett rökfritt Sverige nämns exponeringsförbud, höjd tobaksskatt och begränsad försäljning som exempel. Men debattörerna – däribland Ellen Brynskog – efterfrågar mer. Som omfördelade resurser, utökad tobaksavvänjning och en samlad läkarkår som trycker på för förändring.
– Ett rökfritt Sverige skulle spara många liv, lidande och pengar inom hälso- och sjukvården. Men i grund och botten ser jag det som en jämlikhetsfråga. Dagligrökningens fördelning i befolkningen idag eldar på ojämlikheten i hälsa och gör redan utsatta grupper mer sårbara. Insatser i hela samhället måste formas för de som har störst behov av att förändra sina levnadsvanor. Det handlar både om att stoppa människor från att börja röka och om att erbjuda stöd att sluta. Där kan hälso- och sjukvården flytta fram sina positioner ytterligare. Det är ju aldrig för sent att sluta röka.

Ensam är absolut inte stark i dessa sammanhang. Ju fler delar av samhället som sluter upp och lägger kraft på dessa frågor, desto bättre.

Lungcancerprevention är även ett av de områden som Nollvision cancer ser behov av att förnya. Och i debattartikeln nämns Nollvision cancer som ett initiativ att hämta kraft ifrån.
– Levnadsvanor och prevention är komplexa frågor; det finns tusen svar på frågan varför vi lever som vi gör och enskilda instanser kan inte själva ansvara för preventionsarbetet. Ensam är absolut inte stark i dessa sammanhang. Ju fler delar av samhället som sluter upp och lägger kraft på dessa frågor, desto bättre. Om en innovationsmiljö som Nollvision cancer kan bidra till att nya samarbetspartners hittar varandra och lyfter och avancerar varandras arbete ser jag det som mycket positivt.

Nationell plan för cancerprevention Följ länk

RCC i samverkan har tagit fram en nationell plan för cancerprevention. Planen beskriver aktiviteter för att förebygga cancer och främja hälsosamma levnadsvanor på nationell nivå inom ramen för RCC:s uppdrag 2020–2022.

Så jobbar RCC i samverkan med prevention Följ länk

En vanligt förekommande uppskattning är att minst 30 procent av den totala cancerdödligheten i industriländer skulle kunna förebyggas genom förändring av levnadsvanorna. Därför är det viktigt med hälsofrämjande insatser till befolkningen, riskgrupper och individer.

Mycket cancer går att förebygga

En tredjedel av all cancer beror på levnadsvanor. Det innebär att en tredjedel av all cancer går att förebygga. Och om färre blir sjuka så minskar vi människors lidande, ökar folkhälsan och sparar samhällets resurser. Frågan är – hur?

Prevention
Följ länk

Intervju med Nollvision cancer på internationell kongress

Den 28–31 januari hölls 2020 World Conference on Lung Cancer digitalt. Nollvision cancers Hans Hägglund och Ebba Hallersjö Hult intervjuades om den svenska innovationsmiljön som ska bidra till systemtransformation i vården.

På kongressen samlades forskare, läkare och patientföreträdare för att dela kunskap och lära av varandra. Nollvision cancer deltog via Lung Ambition Alliances virtuella monter, med en film där Hans Hägglund och Ebba Hallersjö Hult berättade om Nollvision cancer och vad som krävs för att nå visionen om att ingen ska behöva dö av cancer.

Det globala initiativet Lung Ambition Alliance är medgrundat av AstraZeneca, som också är en av initiativtagarna till Nollvision cancer. Övriga medgrundare är Global Lung Cancer Coalition (GLCC), International Association for the Study of Lung Cancer (IASLC) och Guardant Health.

Ingen ska behöva dö av cancer

Nollvision cancer utmanar rådande ekosystem och knyter samman nya. Vi ska omvandla cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom.

Om oss
Följ länk

Den ambitiösa visionen

Ingen ska behöva dö av cancer, och fler ska leva längre och bättre. Hur ska det bli sanning?

Så ska vi nå nollvisionen
Följ länk

Patienter och närstående ska bli mer delaktiga i precisionsmedicin

Nollvision cancer arrangerar tillsammans med Genomic Medicine Sweden, Roche och Bayer fortbildningsträffar för patient- och närståendeföreträdare. Detta för att öka kunskapen om precisionsmedicin, hur det kan göra cancervården bättre och skillnaden det kan göra i patienters liv.

Omställningen av svensk hälso- och sjukvård går mot precisionsmedicin och individanpassning. För att det ska bli verklighet måste patienter och närstående få kunskap för att med sina erfarenheter och perspektiv tillsammans med professionen kunna bidra till en bättre och mer jämlik vård. Förståelse för varandra är grunden för ett effektivt samarbete och ett gott resultat.

För att skapa den förståelsen arrangeras ett antal fortbildningsträffar för patient- och närståendeföreträdare vid de Regionala Cancercentren (RCC) runt om i landet. Detta under rubriken ”Alla pratar om precisionsmedicin, men vad är det egentligen?”
– Precisionsmedicin utmanar hur vi jobbar och prioriterar, säger Ebba Hallersjö Hult som är samordnare för innovationsmiljön Nollvision cancer. Med precisionsmedicin ska behandlingen anpassas efter patientens genetik och molekylära förändringar. Det skapar nya behov, och för att kunna tillgodose dem behövs kunskap från olika håll.

– Precisionsmedicin griper in i alla delar av vården och kräver att både patienterna och de som behandlar dem sätter sig in i helt nya frågeställningar, säger Anders Edsjö, vice ordförande i GMS ledningsgrupp och aktiv inom arbetet kring diagnostik av och målinriktad behandling av cancer.
– Vi vill stärka patient- och närståendeföreträdare i deras roll och ha en dialog om hur precisionsmedicin kan göra cancervården bättre, effektivare och mer jämlik. Företrädarna kan sedan ställa frågor och lära sig mer om hur precisionsmedicin kan hjälpa dem och patienterna de representerar, säger Ebba.

Fortbildningsträffarna är digitala och går igenom vad precisionsmedicin är, vilken utveckling som är på väg och vilka möjligheter som finns med den nya diagnostiken och tumöragnostisk behandling. Tillsammans diskuterar patient- och närståendeföreträdarna, läkare och professorer hur behandling och kunskap kan nå ut bredare och skapa bästa möjliga nytta.

Under 2021 kommer det hållas en serie regionala fortbildningsträffar. Alla patient- och närståendeföreträdare ska få tillgång till information och möjlighet att ställa frågor. Första träffen är hos Regionalt cancercentrum Syd.

Pressmeddelandet som pdf

Om initiativtagarna

Nollvision cancer är en unik innovationsmiljö där olika aktörer tillsammans arbetar för att främja folkhälsa och för en bättre och snabbare integration av klinisk forskning och innovationer i cancervården, i Sverige och globalt. Den långsiktiga målsättningen är att Sverige ska bli världsledande på att förebygga, upptäcka, diagnostisera, behandla och organisera sig runt cancer – så att noll människor dör till följd av cancer och fler lever längre och bättre. 

Genomic Medicine Sweden (GMS) är en nationell satsning med visionen att stärka svensk sjukvård, forskning och samverkan med näringslivet inom precisionsmedicin. Tillsammans med patientorganisationer, hälso- och sjukvården, universitet och näringslivet utvecklar GMS förbättrad diagnostik, baserat på bred gensekvensering.

Bayer är en global koncern med kärnkompetens inom life science-områdena hälsa och näring. Produkterna och tjänsterna syftar till att hjälpa människor och möta utmaningarna med en åldrande och växande befolkning. Bayer har som målsättning att skapa värde genom innovation och tillväxt.

Roche är en global pionjär inom läkemedel och diagnostik som är fokuserad på att föra vetenskapen framåt för att förbättra människors liv. Den kombinerade styrkan av läkemedel och diagnostik under ett tak har gjort Roche ledande inom precisionsmedicin – en strategi som syftar till att ge rätt patient rätt behandling i rätt tid.

Bättre behandling, bättre liv

Vi vill hitta mer precis behandling, med fokus på målet och på att ge så lite biverkningar som möjligt. Både under och efter behandling. För det handlar inte bara om att överleva, utan också om att fortsätta leva.

Behandling och livskvalitet
Följ länk

Nollvision cancer blir värd för forskningsnätverk

Bättre precision i cancerbehandlingen och uppföljningen av enskilda patienters cancersjukdom är ett steg på vägen för att transformera cancer från en dödlig till en botbar eller kronisk sjukdom. Partnership for Precision Medicine in Cancer och Nollvision cancer går samman för att accelerera forskningen om precisionsmedicin, som sedan kan göra nytta för varje cancerpatient.

Partnership for Precision Medicine in Cancer (PPMC) är ett nätverk för att främja svensk translationell forskning om precisionsmedicin inom cancer. Bland annat genom att skapa bättre förutsättningar och organisering.
– Vi skapar en gemensam modell för insamling av prov och kliniska data från cancerpatienter, säger en av PPMC:s grundare Tobias Sjöblom, professor vid Uppsala universitet och ansvarig för den nationella samordningen. Målet är att fler cancerpatienter ska kunna ingå i precisionsmedicinska forskningsprojekt oavsett var i Sverige de bor. Vi vill nu rikta oss utåt och hitta synergieffekter med andra aktörer som delar vår vision.

Därför blir Nollvision cancer värd för samordningen av utåtriktade aktiviteter. Nollvision cancer är en innovationsmiljö som engagerar aktörer för att tillsammans eliminera cancer som dödsorsak. Som värd för PPMC ska Nollvision cancer planera och genomföra utåtriktade aktiviteter, ta fram en modell för hur fler diagnoser utöver lungcancer kan anslutas till nätverket samt hitta finansiering för att samla in patientmaterial och möjliggöra forskning.
– Vi vill väcka intresset för forskning om precisionsmedicin hos industri, vård, finansiärer och patienter, säger Nollvision cancers ordförande Hans Hägglund. Forskning som är grundad i den kliniska verkligheten är ett steg på vägen mot att ingen ska behöva dö av cancer.

Tillsammans ska de två aktörerna jobba fram en flexibel, tvärsektoriell och tvärfunktionell modell för det delade värdskapet. För sömlös integration kommer Tobias Sjöblom, ingå i Nollvision cancers kärnteam och Nollvision cancers samordnare, Ebba Hallersjö Hult, kommer att ingå i PPMC-nätverkets styrgrupp.

Dialog förbättrar forskningen

Vården har blivit mer och mer produktionsinriktad. Det tror vi är fel väg att gå. Dels är det svårt för personalen att återhämta sig, dels minskar tiden till forskning och studier.

Forskning, kliniska prövningar och register
Följ länk

Så kan Sverige få en strålande framtid

Allt fler patienter behöver strålbehandling. Men strålbehandling är ett område där forskningen i Sverige halkat efter internationellt. Hur vänder vi utvecklingen? Hur gör vi så att strålbehandlingen fortsätter att utvecklas och bli bättre så att fler patienter överlever och kan leva ett bättre liv med mindre biverkningar?

Porträtt på Kjell Bergfeldt
Kjell Bergfeldt. Foto : STAFFAN CLAESSON

Sverige var länge ledande inom strålbehandling. Men de senaste 20 åren har vi halkat efter – vi publicerar färre vetenskapliga artiklar, forskningen får lite pengar och det är få som jobbar med det. Kjell Bergfeldt,  onkolog med uppdrag att utveckla svensk strålbehandling, jobbar för att ändra på det.
– Hälften av alla cancerpatienter uppskattas få strålbehandling någon gång under sin sjukdom. Utvecklad strålbehandling kan förbättra livet för många människor.

Hälften av alla cancerpatienter uppskattas få strålbehandling någon gång under sin sjukdom. Utvecklad strålbehandling kan förbättra livet för många människor.

Innovationer som MR-kameran och PET-scanning har gjort bilderna skarpare och detaljerna fler. Dosplaneringsprogram har utvecklats och gjort att strålbehandling går att rikta mer precist. Kjell ser det som en form av precisionsbehandling där artificiell intelligens och maskininlärning kan hjälpa till att förbättra behandlingen ytterligare.
– Tidigare fick vi ta med en osäkerhet i planeringen som gjorde att de volymer som bestrålades kunde bli stora och medföra svåra biverkningar. Med bättre bilder och mjukvara har vi förbättrat strålbehandlingen och det finns stora möjligheter att förbättra den ytterligare. Kan vi pricka tumören bättre kan det gå att höja dosen. Så länge det finns en risk att träffa friska organ vill man hålla ner dosen.

Antalet patienter som får strålbehandling ökar hela tiden. Men antalet sjuksköterskor och läkare som behärskar den allt mer komplicerade tekniken och som forskar inom området ökar inte i samma takt. För att kunna ge den bästa behandlingen behöver vi locka till oss fler läkare, sjuksköterskor och sjukhusfysiker som är inriktade på strålbehandling.

För just lungcancer finns en särskild utmaning.
– En hjärna ligger där den ligger. Den del som strålningen ska träffa ligger stilla. Men lungorna rör sig i takt med andningen. Tumören flyttar på sig. Hur strålar man på ett rörligt organ? Tekniken för att göra det har utvecklats snabbt men än tillämpas den inte fullt ut på alla platser.

Att tekniken har blivit mer avancerad har även gjort hanteringen av den mer komplicerad. Det gör att en sak till måste utvecklas. Kompetensen.
– Antalet patienter som får strålbehandling ökar hela tiden. Men antalet sjuksköterskor och läkare som behärskar den allt mer komplicerade tekniken och som forskar inom området ökar inte i samma takt. För att kunna ge den bästa behandlingen behöver vi locka till oss fler läkare, sjuksköterskor och sjukhusfysiker som är inriktade på strålbehandling.

Trots allt vill Kjell se ljust på framtiden. Han pratar om möjligheterna med ett Sverige som driver utvecklingen av strålbehandling igen.
– Jag vill kunna säga att vi åter är bland de främsta i världen på det här området, att patienterna får det absolut bästa som finns att tillgå och att vi utvecklar forskningsmiljöer som skapar förutsättningar att locka till sig ännu mer forskning, som leder till mer utveckling och ännu bättre behandlingar – kort sagt: en uppåtgående spiral.

Foto: Elekta

Så hur ska det gå till? I rapporten Svensk strålbehandling tappar mark, som Kjell är en av upphovspersonerna till, föreslås specificerade ST-tjänster, tidigare strålplacering under utbildningen och ”marknadsföring” för att öka intresset. Det finns också förslag för att stärka forskningen, för att återigen vara med och driva utvecklingen. Till exempel genom att tillsätta professorer, skapa delade tjänster som gör det möjligt att forska på halvtid och sen behövs det fonder som kan hjälpa till med ekonomin.

Kjell är med i ett nystartat nationellt projekt som ska bidra till att framtidssäkra svensk strålbehandling. Där kommer han jobba vidare med några av rapportens åtgärdsförslag.
– Vi kommer fokusera på kompetensförsörjning och att göra det lättare att få hjälp att förverkliga idéer i forskningsprojekt. Målet är att Sverige ska återta en plats bland Europas ledande nationer när det gäller forskning om strålbehandling.

I projektet finns företrädare från olika yrken, från klinik och akademi. Han ser också gärna att näringslivet är med och satsar för att utveckla strålbehandlingen och bli samarbetspartners som kan vara med och testa idéerna.
– Historiskt har samarbetet mellan forskning och näringsliv varit stark på det här området. Det behövs för att ta fram produkter som fungerar som det är tänkt.

För några år sedan skulle jag säga att en nollvision var ouppnåelig. Men idag, möjligheterna att bota cancer går framåt och blir bättre.

Välfungerande samarbete är en förutsättning för att klara av det, menar Kjell. Och samarbete är just vad Nollvision cancer vill få till.
– Med Nollvision cancer, jag är glad att vi har hittat varandra och funnit samarbetsformer. Jag ser absolut att det finns förutsättningar för ett ömsesidigt givande samarbete.

Han ser också positivt på att gemensamma intressen drar åt samma håll: att ingen ska behöva dö av cancer.
– För några år sedan skulle jag säga att en nollvision var ouppnåelig. Men idag, möjligheterna att bota cancer går framåt och blir bättre. Och i de fall det inte går att bota kan behandlingarna göra livet längre med hög livskvalitet.

Läs rapporten

Svensk strålbehandling tappar mark Följ länk

Chefsrådet i svensk onkologi har tagit fram ett underlag för en nationell strategi för att stärka svensk strålbehandling. Svensk strålbehandling har inte följt den allmänna utvecklingen inom cancerområdet. Om det inte kan vändas finns risk för allvarliga konsekvenser som kommer drabba landets cancerpatienter.

Dialog förbättrar forskningen

Vården har blivit mer och mer produktionsinriktad. Det tror vi är fel väg att gå. Dels är det svårt för personalen att återhämta sig, dels minskar tiden till forskning och studier. Och forskning och studier är helt avgörande för att utveckla vården och driva innovation.

Forskning, kliniska prövningar och register
Följ länk

Bättre behandling, bättre liv

Cellgifter ger sig på även friska celler. Vi vill hitta mer precis behandling, med fokus på målet och på att ge så lite biverkningar som möjligt. Både under och efter behandling.

Behandling och livskvalitet
Följ länk

Tvärsektoriell innovation för att förebygga och upptäcka lungcancer tidigt

Hur får vi färre att bli sjuka och dö i cancer? Vilka hinder behöver vi komma över? Och hur samarbetar vi på bästa sätt? Framtidens cancervård behöver svar på sådana frågor – vilket var det vi försökte hitta under två workshoptillfällen om prevention och tidig upptäckt av lungcancer.

För att utforska effektiva sätt att förebygga lungcancer, förstå hur vi kan samarbeta för att upptäcka cancer så tidigt som möjligt och bana väg för ett riktat screeningprogram för lungcancer bjöd Nollvision cancer under hösten in till två workshops. 100 deltagare från 50 aktörer, med erfarenheter från akademi, politik, industri, vård och som patienter, hjälpte till att hitta kunskapsluckor, synergier, best practice och strategier för ökat samarbete.

Deltagarna, och de som formar svensk cancervård, kan och förstår de frågor som framtidens vård behöver svar på – och de har idéer och förslag på lösningar. Höstens workshops var ett led i att lyfta och synliggöra förslagen, för att de sedan ska kunna utvecklas, granskas, kombineras och testas. Workshopparna utmynnade bland annat i tre tydliga behovskluster:

  1. Ökad systematik för indikatorer, symtom, prediktioner och markörer för lungcancer.
  2. Ett nationellt screeningprogram med start kring frågan: hur gör vi det bäst?
  3. En grund i form av en implementeringsstudie som utreder hur vi når ut till screeningprogrammets målgrupp. 

Dagens vård förändras snabbt och kräver arbetsmodeller som kan anpassas och utvecklas efter hand, där idéer kontinuerligt kan prövas mot ny information, nya infallsvinklar och där det är högt i tak för att våga pröva. Nollvision cancer vill vara katalysatorn i detta flöde, inspirera till gemensamma satsningar och hjälpa till att förankra idéerna i värdeskapande, testbarhet och tydlighet.

Workshopparna var ett led i att driva våra långsiktiga mål om prevention och tidig upptäckt av lungcancer. Utifrån idéerna och förslagen har en analys om kostnader vs nytta av prevention och tidig upptäckt beställts från Hälsoekonomiska Institutet i Lund. Under våren fortsätter arbetet i mindre fokusgrupper för prioriterade insatser. Ett förarbete till en implementeringsstudie inför ett nationellt screeningprogram för lungcancer är på gång. Vi fortsätter att finansiera två doktorandtjänster för forskning om aldrig-rökare i primärvården och deltar med stort engagemang i dialogen om att införa Tobaksavvänjning på recept, ToR.

Läs gärna sammanfattningarna och ta del av presentationen av resultaten

Mycket cancer går att förebygga

En tredjedel av all cancer beror på levnadsvanor. Det innebär att en tredjedel av all cancer går att förebygga. Och om färre blir sjuka så minskar vi människors lidande, ökar folkhälsan och sparar samhällets resurser. Frågan är – hur?

Prevention
Följ länk

Hur ser vi cancern snabbare?

Ju tidigare cancer upptäcks, desto större är chanserna att överleva. Med nya system och kunskaper kan vi fånga upp symptom tidigare och snabbare komma till behandling.

Tidig upptäckt och diagnos
Följ länk